Go to main navigation
Ylva Bergman

Ylva Bergman

Foto: Johanna Hanno

LEDARE

Kan #metoo ge världens fattiga kvinnor hopp?

Sexuellt våld och förtryck är ett massivt hinder i arbetet med att minska fattigdomen i världen. Men när tabun bryts kan saker hända. Nätkampanjen #metoo har potential att skaka om världens ledare, skriver OmVärldens chefredaktör Ylva Bergman.

Kanske står vi mitt i ett paradigmskifte där världens kvinnor äntligen bryter tabun kring sexuella övergrepp? En flodvåg av ilska väller fram över sociala medier. Efter avslöjande om våldtäkt, sexuella övergrepp och utpressning kring Hollywoodproducenten Harvey Weinstein berättar nu kvinnor världen över hur de också drabbats av sexuella trakasserier och våld. Tusentals vittnesmål samlas under hastaggen #metoo, #yotambien #quellavoltache eller #balancetonporc (”avslöja mansgrisen”)

Det är nedslående läsning.

Men som kvinna är man knappast förvånad. De flesta har någon gång råkat ut för sexuella trakasserier, våld och övergrepp – och det sexuella våldet löper som en röd tråd genom världens historia. Det har varit segrarens rätt till belöning: följt religiösa krig, och vikingarnas härjningar, präglat andra världskriget, varit en del av Vietnamkrigets fasor och slitit sönder länder som DR Kongo. I en ny rapport beskrivs hur grupper som IS och Boko Haram lockat nya rekryter med slavar och våldtäkter, och hur detta finansierat terrorrörelsen.

Under kriget i forna Jugoslavien uppfördes koncentrationsläger där våldtäkter blev en metod för att skrämma och förnedra fienden.

Men kvinnorna förblev inte tysta, och uppmärksamheten om de systematiska våldtäkterna under Balkankrigen – och under folkmordet i Rwanda – har lett till att våldtäkter nu klassas som ett allvarligt krigsbrott.

På samma sätt kanske vi nu bevittnar ett trendbrott där hashtaggarna kring #metoo innebär att kvinnor slutar vara tysta – och att männen äntligen ställer upp för kvinnorna?

Det sistnämnda återstår dock att se.

Men om jämställdhet ska nås, om de globala målen med att utrota fattigdom ska bli verklighet, så måste kvinnors rätt till sin kropp prioriteras. Så länge kvinnor betraktas som boskap, byteshandel, eller mindre värda vandrade livmödrar – som ska vara glada för att få stå i rampljuset eller städa upp efter något manligt ego – så kommer ingen verklig förändring att ske.

Så länge sexualiseringen av kvinnors kroppar fortsätter att kommersialiseras och så länge kvinnor alltid måste förhålla sig till den manliga blicken, i film, på nätet, eller bland kompisar, för att drivkraften att anpassa sig till de rådande idealen är så stark och där sexighet har ett värde i sig – eller underdånigheten – så kommer våldet att fortgå och rädslan bestå. 

I ett nytt samarbete med Al Kompis, det största medieföretaget i Sverige på arabiska nyheter, kommer vi att sätta fokus på de globala målen och nå en ny publik.

Häng med oss då, och hjälp oss bryta tystnaden kring de utmaningar som världen står inför.

Världen har misslyckats med att ge de fattigaste och mest utsatta flickorna och kvinnorna rätten till sina kroppar. FN:s befolkningsfonds årliga rapport ”State of the World 2017” konstaterar att det kan leda till ytterligare ojämlikhet och försvåra målen med att minska fattigdomen.

Kanske är det också dags för världens ledare att visa mindre hänsyn för religioner och traditioner som tystar kvinnor och avsäger dem rättigheter?

Men först måste de ledare som förhandlar om resolutioner, FN-insatser eller annat göra upp med sin egen kvinnosyn och sina egna privilegier, och ta bladet från munnen om att rättigheter är universella, inte bara för vita, medelklasskvinnor i Västvärlden.

Först då kan #metoo även ge hopp för de fattiga kvinnor som idag inte har rätt till sin kropp.

Ylva Bergman