Go to main navigation
Ylva Bergman

Hur mycket är världen beredd att betala för att slippa se vad som händer - eller för att vända utvecklingen och bistå nödställda?

Foto: Johanna Hanno

LEDARE

Vad är priset vi måste betala?

Boom, så går dörren till flygplanet igen som ska skicka hem den avvisade migranten. Boom, så rammas flyktingbåten på Medelhavet. Men vad är priset vi andra måste betala för ett rent hjärta, skriver Ylva Bergman.

Sakta skakar världen av sig dammet från förra året. Nu ska det bli nya tag.

I USA har demokraterna intagit kongressen och gör sitt yttersta för att stoppa muren till Mexiko. De vill inte att skattebetalarna ska tvingas betala. President Trump har svarat med att stänga ner statsapparaten och insisterar på att muren måste upp. Han vill stoppa alla, som han anser kriminella, som väller in över gränserna.

Den 25 december dog en åttaårig migrant från Guatemala i amerikanskt förvar, några veckor tidigare dog en sjuårig migrant i Texas. Antalet familjer och ensamkommande barn har ökat med 136 procent sedan 2017. De flesta kommer från Guatemala eller Honduras, enligt USA:s inrikesdepartement, och de flyr från fattigdom, korruption och militarisering.

Läs mer om varför människor flyr från Centralamerika.

De flyr från Guatemala där president Jimmy Morales nyligen försökte slänga ut FN:s antikorruptionsbyrå ur landet, vilket i sista minuten stoppades av landets konstitutionsdomstol.

I Venezuela fortsätter regeringen att förneka den pågående humanitära katastrofen, 2,3 miljoner uppskattas ha flytt till omkringliggande länder sedan 2015. Som till Brasilien, där landets nya president, Jair Bolsonaro, nyligen sa att han ska dra sig ur FN:s globala ramverk för migration, som tagit år att komma fram till.

I många länder är det egenintresset som styr framför medmänskligheten och insikten om att vi är här, på denna planet, tillsammans.

Frågan om är om isoleringens taktik kommer att fungera. Framtida klimatförändringar förväntas driva betydligt fler på flykt från hunger, svält, torka och översvämningar. Förra året drabbades redan människor på flera kontinenter: från Nordkorea till Senegal och Afghanistan. Världsbanken förutspår att 143 miljoner människor kommer tvingas bort från sina länder söder om Sahara, i Latinamerika och Sydasien år 2050.

Vilket pris är världen beredd att betala för att förhindra det?

Kommer pengar satsas på fler murar, ökad bevakning av drönare och vaktbolag som stoppar flyktingar som försöker ta sig över haven till Italien, smiter in skogsvägen till Ungern eller genom öknen till USA, istället för att bistå nödställda människor?

Räcker det att bygga en mur så vi slipper se fasan i människors ansikte? Är människor verkligen kapabla till att njuta av sina varma, isolerade hus och ekologiska menyer med vetskapen om vad som händer på andra sidan?

I Libanon dränktes flyktingläger av januaristormen Norma och hungern har tilltagit, allt fler barn ses nu tigga på gatorna. I Bangladesh har nu ett återvändande dragits igång för rohingyer från den etniska rensningen i Myanmar. Detsamma med länderna kring Syrien.

Många längtar hem – men långt ifrån alla. Vissa är skräckslagna och konflikterna i de länder de flytt från är långt ifrån lösta. Flera rohyinger flyr nu från flyktinglägren.

Kanske får Trump sin mur finansierad av någon sympatisör; men många statsanställda i USA oroar sig nu för att de kan bli blottställda, tvingas från hus och hem om löner inte betalas ut och behöva fly till gatans soppkök.

En stor fråga för världen är att bestämma hur vi ska förhålla oss till världens alla utblottade, till nuvarande och kommande migrant- och flyktingströmmar. Vi lever i folkvandringens tid. Att gömma sig bakom en mur kommer inte lösa problemen. Men hur mycket är vi beredda att betala, hur mycket är vi beredda att kompromissa med vår egen bekvämlighet?

I december hade Göran Rosenberg en uppskattad radiokrönika till pessimistens försvar och framhöll att pessimister, bättre än optimister, kan få oss att uppskatta betydelsen av det som är. Vetskapen om allt som går illa just nu är skrämmande, men det kan få oss vilja lösa problemen mer långsiktigt. Det kommer att kosta oss hur vi än väljer. Det kostar att bygga murar, men det kostar kanske våra hjärtan ännu mer?

Ylva Bergman


PS: I nuläget stöttar  biståndet en del av världens utsatta människors, privata företag förmås med garantier och förmånliga lån att investera ännu mer i utveckling i fattiga länder, och superrika filantroper satsar av sina förmögenheter på behjärtansvärda biståndsprojekt. Nästa vecka tittar OmVärlden närmare på filantropi som bistånd. Nästan hälften av pengarna kommer från en enda stiftelse: Bill & Melinda Gates Foundation.

Glöm inte att prenumerera på OmVärldens nyhetsbrev – helt utan kostnad – och tipsa oss gärna om vad du vill läsa om 2019!
Skriv till redaktionen@omvarlden.se