Go to main navigation
FN Haiti

Haiti drabbades av koleraepidemin mindre än ett år efter den katastrofala jordbävningen.

Foto: Jeroen Oerlemans/Panos Pictures

GRANSKNING

FN vägrar ta ansvar för koleraspridning på Haiti

FN-styrkor anses ha orsakat den katastrofala koleraepidemin på Haiti. Ändå avvisar FN alla skadeståndskrav med hänvisning till sin immunitet. Kan en organisation som arbetar för mänskliga rättigheter förvägra människor att få sin rätt prövad?

Haiti, oktober 2010. Jean Salgadeau Pelette som bor i den lilla bergsbyn Meille, norr om huvudstaden Port-au-Prince, går för att ta sitt sedvanliga morgondopp i floden. Efter några timmar hittas han avsvimmad vid flodstranden och bärs hem. Släktingarna hinner inte ens fundera på om de borde åka till sjukhuset, Jean dör redan samma eftermiddag.

En vecka senare har flera tusen haitier smittats i vad som nu betraktas som en av världens värsta koleraepidemier.

Katastrofens omfattning är svår att ta in. Först drabbades Haiti av en mycket kraftig jordbävning. Över 100000 människor dog, ännu fler skadades och mer än en miljon blev hemlösa.

Mindre än ett år senare – mitt i det svåra återuppbyggnadsarbetet – utbröt epidemin. Kolera hade varit utrotad i landet i omkring hundra år. Nu spred den sig snabbt på den fattiga landsbygden och bland jordbävningsoffrens primitiva tältläger.

Läkare utan gränser ryckte omedelbart ut till de drabbade områdena.

Kolera är egentligen inte svårt att bota. Det handlar om att förhindra uttorkning genom att tillföra vätska, antingen med kopp, sked eller dropp. Men det måste ske snabbt. Sjukdomsförloppet – från insjuknande, via akuta kräkningar och diarréer till död – kan gå på bara några timmar.

– Kroppen torkar ut väldigt fort. När så många blev sjuka samtidigt fick vi svårt att hinna koordinera hjälpinsatserna i tid. Det var för många aktörer, förklarar Oliver Schulz, landansvarig för Haiti.

I dag, fyra år senare, uppgår antalet döda på Haiti till mer än 8500 och antalet insjuknade överstiger 700000. Det betyder att nära var tionde haitier har drabbats av kolerasmittan. Och faran är inte över.

– Epidemin pågår ännu, även om den har mattats av betydligt. För första gången sedan 2010 minskar antalet insjuknade dramatiskt i år, säger Oliver Schulz.

De tolv första månaderna behandlade Läkare utan gränser 150000 patienter, hittills i år har man ”bara” tagit hand om 300. Förutom att färre bor i tältläger och att landets sanitetsförhållanden har förbättrats, har fler också lärt sig hur man ska undvika smitta.

Till en början ansågs jordbävningen eller klimatförändringar ha orsakat kolerautbrottet. Men ganska snart riktades misstankarna mot en FN-förläggning, belägen vid floden alldeles intill byn Meille där det första kolerafallet upptäcktes. FN nekade till anklagelserna; den fredsbevarande nepalesiska styrkan som anlänt bara någon vecka tidigare hade testats innan den kom till Haiti.

Senare har medicinska experter i flera olika studier – varav en beställd av FN – klarlagt att den aktuella bakteriestammen var närmast identisk med en som samtidigt härjade i Nepal. FN hade uppenbarligen haft en övertro på sina egna medicinska säkerhetsrutiner. Dessutom fanns allvarliga brister i lägrets provisoriska vattenledningssystem.

Förorenat avloppsvatten rann, enligt epidemiologerna, rätt ut i floden Meille – som mynnar i Haitis största flod, Artibonite. Konsekvenserna blev förödande.

– Det är vanligt att man både tvättar sig och sina kläder i floderna och dessutom hämtar vatten därifrån, säger Claes Hammar, Sverigebaserad ambassadör för Haiti som själv bevittnade tragedin på plats hösten 2010.
– Det var kaotiska förhållanden efter jordbävningen och politiskt instabilt inför presidentvalet. Koleran blev ytterligare ett problem.

När de första ryktena kom om att FN kunde ligga bakom epidemin utbröt våldsamma upplopp mot de fredsbevarande trupperna.

Officiellt har FN varken erkänt sin skuld eller ersatt de drabbade. Inte heller har man
inrättat den skiljedomstol – dit drabbade kan vända sig med klagomål och skadeståndskrav – som FN enligt sina egna stadgar ska erbjuda vid liknande konflikter.

– Det är oförsvarligt. FN måste lösa de problem man själv orsakat, säger Beatrice Lindstrom, talesperson för Institutet för rättvisa och demokrati i Haiti, IJDH. 

Karolina Andersson 

 

Texten är ett utdrag ur det nya numret av OmVärlden som kommer ut i butik den 4:e november. Läs hela reportaget redan nu genom att köpa ett digitalt lösnummer via Qiozk.