Go to main navigation

Filuminata, 19 år, med sin nyfödda bebis. Hon är tacksam för att hon registrerat sig för Ghanas natinella sjukvårdsförsäkring, som täcker kostnader både för mödravård och förlossning.

Foto: David Grossman

För att få ta delav Ghanas nationella sjukförsäkring måste man reigstrera sig en gång om året. Även om kostnaderna är förhållandesvis låga, kan registrerringen ta dagar, vilket går ut över arbete, skola och barnpassning. Ett par i kön, utan för ett registreringskontor i Cape Coast menar att de gäller att vara tålmodig och konstaterar att det trots allt är bra med en nationell sjukförsäkring. 

Reportage

Ghanas hyllade sjukvårdsförsäkring kan stå inför kollaps

För 10 år sedan införde Ghana en internationellt hyllad sjukvårdsförsäkring för alla invånare. Men fortfarande är färre än hälften av invånarna registrerade och kritiker hävdar att systemet brister i transparens, inte når de fattigaste och ger sämre vård än den privatfinansierade.

Det har bara gått tio timmar sedan flickan föddes och förstagångsföderskan Filuminata, 19 år gammal, har ännu inte bestämt något namn för sitt barn.

Barnmorskan Josephine Kaka förklarar att det snart är dags för Filuminata att åka hem till sin by som inte ligger så långt från mödravårdscentralen och förlossningskliniken Frami, några mil norr om staden Cape Coast, vid Ghanas Atlantkust.

Precis som på en svensk förlossningsavdelning vill man på förlossningsklinikerna i Ghana gärna skicka hem mammorna inom 24 timmar efter att de fött barn. Och som i Sverige behöver inte föräldrarna betala någon räkning när man blir utskriven. I alla fall inte om man som Filuminata och 11 miljoner andra ghananer tecknat sig för den nationella sjukvårdsförsäkringen (NHIS).

– Jag gjorde det för sju månader sedan när jag insåg att jag var gravid, säger Filuminata.

Det var lite av en revolution när Ghana 2003 antog en lag om ett försäkringssystem för sjukvård som började fungera 2005. I stora delar av Afrika är annars vård något som är direkt kopplat till pengar du har med dig till vårdcentralen eller sjukhuset, såväl för undersökningen som medicinen.

Lovade skrota kontantbaserat system

Initiativet till den nationella sjukförsäkringen togs av den förra presidenten John Kufuor inför valet år 2000. Han lovade att avskaffa det så kallade cash and carry-systemet där patienter avkrävdes pengar, även i akuta lägen, innan vård erbjöds.

Under 1970- och 1980-talen hade Ghana helt fri sjukvård, men systemet kollapsade på grund av bristfällig ekonomisk styrning och överanvändning av gratis vård. Det drabbade förstås i första hand de fattigaste som inte längre hade råd att träffa vårdpersonal.

Idag är, enligt Ghanas nationella myndighet för hälsovårdsförsäkringen, 11 av landets 25 miljoner invånare registrerade i sjukförsäkringen, men den har hittills haft svårt att nå hushåll med svag ekonomi.

Överdrivna siffror

Enligt en studie gjord av bland andra biståndsorganisationen Oxfam 2011 hade bara 29 procent av de allra fattigaste invånarna en sjukförsäkring. Oxfam hävdade också att Ghanas försäkringsmyndighet överdrev antalet personer som var registrerade för försäkringen. Deras bedömning var att det rörde sig om mindre än en femtedel av befolkningen.

Oxfams anklagelser till trots ska antalet registrerade, enligt försäkringsmyndigheten, ha ökat kraftigt 2013-2014. Bara under 2013 registrerade sig tre gånger fler för försäkringen än året innan. Detta sedan man erbjudit landets mest fattiga invånare gratis medlemskap. 2014 ska närmare 70 procent av de fattigaste ha varit inskrivna.

Bra vård kostar

Det råder delade meningar om hur väl försäkringssystemet fungerar. OmVärlden träffar Ondra i Accra, en medelålders kvinna som lever i London och är på besök i hemlandet för att hälsa på sin äldre mor. Hon berättar att det inte spelar någon roll om modern har en försäkring eller inte, ”man måste ändå betala för att få bra vård”.

Ghanas mer välbärgade befolkning fortsätter att gå till de privata sjukhusen och kallar vården inom NHIS för dead-traps, eller dödsfällor. En inte helt rättvis bild med tanke på att hälsoläget i Ghana är relativt gott. Under perioden 2003 till 2015 minskade till exempel barnadödligheten i Ghana med en tredjedel och mödradödligheten med en fjärdedel.

Krävande registrering

Registreringsavgiften för försäkringen varierar efter inkomst, men motsvarar ungefär 15-105 svenska kr per år. Minimilönen i landet är 15 kronor per dag. Mer krävande än avgiften är istället registreringen som ska förnyas en gång om året.

Runt om i Ghana finns det kontor dit folk går för att förnya sina försäkringar. Än så länge är hela systemet pappersbaserat, men man arbetar med att försöka datorisera processen för att inte minst spara på kopieringskostnader. I många fall handlar det om att köa flera dagar i rad för att kunna registrera sig, vilket är svårt att kombinera med arbete och barnskötsel.

Malaria vanligt förekommande

Butre är en liten fiskestad med cirka 400 invånare som ligger 20 mil väster om Accra. Stränderna är vackra och drar till sig en del turister, men huvudnäringen är, liksom i de flesta andra samhällen utefter kusten, fiske. 

Inne i byn ligger kliniken, en sorts vårdcentral dit patienterna kommer för att se till sina krämpor, ofta malaria som är vanligt förekommande i denna del av Ghana. Här finns ingen läkare, utan vården ges av sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Just den här dagen arbetar en man som heter Daniel själv på kliniken, med allt från gynekologi till ögonsjukdomar.

En av patienterna är 47-årig man som säger att han är trött och har mått illa. Daniel gör ett malariatestet som inte ger utslag, men mannen får ändå en spruta och malariatabletter.  Eftersom han inte har någon sjukvårdsförsäkring får han betala sin räkning själv, ungefär 80 kronor. 

Vill ha något för pengarna

Andra patienter med vaga och lite oklara symptom får antibiotika, trots att undersökningarna inte visar på infektioner.

– Folk vill ha något för pengarna, säger Daniel när han ska förklara frikostigheten med läkemedel.

Patienter som får beskedet att gå hem och vänta blir inte nöjda. Risken finns att de istället går till en drugstore där de flesta läkemedel finns att köpa receptfria över disk, och sen behandlar sig själv på egen hand. Dessa läkemedel kan även vara kopior som är helt verkningslösa eller i värsta fall även farliga.

Flera utmaningar

Ghanas sjukvårdsförsäkringsystem står inför flera utmaningar. En är risken för korruption, som enligt många är stor eftersom regeringen inte öppet redovisar hur pengarna används.

Ytterligare en utmaning är ökade kostnader. Summorna som ska betalas ut till vårdgivarna ökar hela tiden. Förra året betalade man ut närmare 3,5 miljarder svenska kronor.

De ökande kostnaderna har lett till att regeringen tillsatt en utredning för att se över finansieringen. Idag kommer 70 procent av pengarna från en extra moms på 2,5 procent på varor och tjänster. Sociala avgifter står för ytterligare 23 procent och de premier som medlemmarna i försäkringen betalar in står för cirka 5 procent av intäkterna.

Kritiker talar om att Ghana kan drabbas av ännu en systemkollaps om inte finansieringen får en lösning. Risken är då stor att man då är tillbaka till cash and carry.

Text: David Grossman