Go to main navigation
NGO Monitor Israel Palestina Svenskt bistånd granskning

OMVÄRLDEN GRANSKAR

Så kapade den israeliska högern biståndsdebatten om Palestina

Biståndet till Palestina har blivit allt mer ifrågasatt. Runt om i världen dyker likartade frågor upp. I en serie artiklar granskar nu OmVärlden kritiken och propagandan mot biståndet.

OmVärlden har granskat en israelisk organisation med kopplingar till Israels regering och amerikanska högern, vars lögnerhalvsanningar och påverkansarbete har fått europeiska regeringar att lägga om sin biståndspolitik till Palestina. Vi har också kunnat visa hur denna organisation träffat politiker i andra länder och tongivande personer och påverkat den svenska debatten om Palestinabiståndet.

Det här är berättelsen om NGO Monitor. Om hur påståenden som ”Biståndet betalar lön till terrorister”, ”Biståndet finansierar anti-semitiska skolböcker”, ”Biståndet finansierar terrorskolor” kommit att bli till ”sanningar” som numer rankas högt på Google.

I en serie artiklar tittar vi på de vanligaste anklagelserna, beskriver bakgrunden om när bosättarhögern tog över Israel, om den bortrollade ockupationen och personerna bakom anklagelserna. Vi djupdyker också i några av de mest uppseendeväckande anklagelserna.

Samma påstående dyker upp om igen ­ ­– på många ställen

Samma anklagelser mot biståndet återkommer också i andra länder, i Danmark, Holland, Norge, Storbritannien, EU och USA. De förekommer i artiklar, på seminarier, i riksdagsfrågor och debattutspel.

När OmVärlden intervjuade de svenska partiernas utrikespolitiska talespersoner inför valet återkom anklagelserna igen.

Läs mer om valet här

OmVärlden har gått igenom inkomna brev till UD och Sida som rör Palestinabiståndet, och konstaterar att påståendena återkommer.

Flera debattartiklar med liknande argumentation har också publicerats under 2018. Den genomgång som vi gjort visar att en av de ledande aktörerna är den israeliska lobbyorganisation NGO Monitor. Politiker i olika länder och debattörer hänvisar till deras rapporter. Anklagelserna som vi tar upp är desamma som tagits fram av NGO Monitor.

OmVärlden har bett om intervju med NGO Monitor. Svaret kan ni läsa här.

Organisationens europeiska representant Olga Deutsch skriver också egna debattartiklar i svenska medier, exempelvis här i Göteborgsposten, och uttalar sig i Aftonbladet.

NGO monitors argumentation är i många fall snarlik den israeliska regeringens retorik. 

Inför valet har biståndet till Palestina varit en av de främsta stridsfrågorna mellan partierna och tongångarna är bitvis hårda. Sveriges bistånd till Palestina har länge varit utsatt för kritik, framförallt från borgerligt håll. Sverigedemokraterna har under hela sin tid i riksdagen krävt att det ska avslutas helt. På senare tid har även övriga oppositionspartier krävt en grundlig översyn och Liberalerna vill att biståndet ska frysas i väntan på en sådan.

Besöker parlament runt om

Att lobbyorganisationer som driver olika frågor kopplat till bistånd träffar olika företrädare för politiska partier är inget nytt.

Många ministrar och andra ansvariga i Norge, Holland, Danmark, Schweiz och EU får samma frågor. En holländsk diplomat som OmVärlden talat med, och som vill vara anonym, berättar att de ständigt återkommande frågorna skapar mycket arbete för den holländska representationen i Ramallah. Samma situation råder på flera andra myndigheter som OmVärlden kontaktat.

I det holländska parlamentet är det framförallt Kristdemokraterna och Geert Wilders nationalistiska PVV som ställt frågor.

I Danmark har biståndet ändrat inriktning efter påtryckningar från NGO Monitor, men de nya riktlinjerna har kraftigt kritiserats av danska civilsamhället och landets förre utrikesminister (S), som undrar om det är Israel eller Danmark som nu styr utrikespolitiken i frågan.  

Mette Gjerskov (S) ställde en fråga till utrikesminister Anders Samuelsson (Liberal) om varför stödet till MR-organisationer hade ändrats, och vilken roll den israeliska regeringen hade spelat, om NGO Monitor hade haft en roll och hur ministern såg på NGO Monitor.

Ministern svarade att:

”Det är välkänt att NGO Monitor reser runt i världen och träffar politiker. Det är ingen hemlighet att partier i Folketinget har träffat organisationen/.../Det står alla fritt att göra. Som politiker håller man många möten och lyssnar till olika åsikter/.../ ".

 ”UD har både hemma och lokalt haft möten med NGO Monitor och påtalat att organisationen ofta inte uppvisar ordentlig eller egentlig dokumentation för sina påståenden – och att det vid några tillfällen varit direkt missvisande information. Vi har också påtalat att organisationen sammantaget inte har ett tillräckligt balanserat tillvägagångssätt, särskilt som NGO Monitor själv hävdar att man är opartisk. UD varken kan eller vill agera utifrån lösryckta påståenden som inte kan underbyggas med dokumentation. Som minimum ska det finnas en välgrundad misstanke. Det gäller inte bara för det stöd vi ger till israeliska och palestinska organisationer. Det är en generell princip. Som inte blir mindre relevant i en högspänd konflikt som den israelisk-palestinska”. 

I Sverige träffade NGO Monitor UD 2017. I år bjöd även KD in Likud-partiets lobby grupp för reformer av FN-organet UNWRA som förde fram liknande påståenden som NGO Monitor. 

I Sverige skrev SD flest motioner

Ifrågasättandet av det svenska biståndet till Palestina är inget nytt fenomen. I riksdagen har frågan tagits upp gång på gång under de senaste åren, framförallt efter Hamas maktövertagande i Gaza 2006. Sverigedemokraterna (SD) har varje år sedan dess krävt att biståndet ska upphöra helt, medan Kristdemokraterna (KD) gång på gång har pläderat för att stödet ska ses över och villkoras.

Under de senaste två riksdagsperioderna, 2016/17 och 2017/18 har tolv kritiska motioner lämnats in – åtta av dem från SD, två från KD, en från Liberalerna och en från Socialdemokraterna. Under samma period har KD gjort två interpellationer med frågor kring flyktingorganet UNRWA:s verksamhet och konsekvenser av Abbas antisemitiska uttalande. SD har interpellerat en gång om biståndet till Palestina och Moderaterna har gjort en interpellation och ställt fem skriftliga frågor som främst handlat om att ställa villkor för fortsatt bistånd.

Se interpellationsdebatten den 23 mars 2018 om biståndet till palestinska myndigheten här.

I kritiken som förs fram återkommer flera av de anklagelser som också återfinns i NGO Monitors rapporter. Till exempel påståendet om att bistånd går till dömda terrorister.

Läs mer här om de vanligaste anklagelserna.

Avbryta biståndet?

Men inte bara NGO Monitor står bakom kraven på genomlysning av biståndet till Palestina. Den senaste kritikvågen väcktes av ett uttalande som den palestinske presidenten Mahmoud Abbas gjorde i slutet av april 2018. Han sade bland annat att massakrerna på Europas judar orsakades av deras roll som ”ockrare” och finansiella aktörer. Uttalandet väckte starkt fördömande från omvärlden, och Abbas ursäkter i efterhand har inte dämpat kritiken.

I Sverige krävde Liberalernas partiledare Jan Björklund att regeringen omedelbart skulle frysa biståndet till Palestina, medan de övriga borgerliga partierna har begärt en översyn och eventuell nedskärning.

Även den svenska regeringen har fördömt Abbas uttalande som ”fullständigt oacceptabelt”. Men biståndsminister Isabella Lövin anser inte att biståndet kan avbrytas eftersom det handlar om palestiniernas överlevnad, och ett stopp skulle framförallt drabba kvinnor, barn och ungdomar.

Den som gått längst i sin kritik av det svenska Palestinabiståndet är den kristdemokratiske EU-parlamentarikern Lars Adaktusson. Han förespråkar ett omedelbart stopp för svenskt bistånd tills den palestinska myndigheten slutar stödja terrorister och sprida antisemitisk propaganda. Adaktusson, som också är ordförande i Vänskapsförbundet Sverige-Israel, har i flera debattartiklar, bland annat i Aftonbladet, hävdat att svenska skattepengar delvis använts i fel syfte, som stöd till antisemitism och hatpropaganda mot Israel.

Han hänvisar till en genomgång som ett par reportrar på Aftonbladet gjort av det svenska biståndet, som i sin tur lutar sig på NGO Monitor som huvudkälla. Där påstås att svenskt bistånd förmedlats till ”mer eller mindre öppet antisemitiska organisationer” via biståndsorganet IHL (Human Rights and International Humanitarian Law Secretariat). ”Så svenska pengar har i själva verket gått till hätska utfall mot det judiska folket och kampanjer för omfattande bojkott av Israel” är Adaktussons slutsats.

Han menar också att den svenska regeringen, förutom omfattande bilateralt stöd, också ger direktstöd till den palestinska myndigheten via EU, och att en stor del av den palestinska budgeten används till ersättningar till terrordömda palestinier och deras familjer. 

Biståndsminister Isabella Lövin (MP) har flera gånger svarat på kritiken och framhållit att inget svenskt stöd går till terror, bland annat i Aftonbladet. 

EU:s utrikesminister Federica Mogherini har sagt att EU har mycket strikta rutiner för kontroll av bidragsmottagare. Varje uppgift om missbruk av EU-bidrag granskas noggrant och hon försäkrar att EU:s stöd inte har använts för att stödja bojkott  av Israel eller BDS-kampanjen, och inte heller för att finansiera terrorism.

Lotta Schüllerqvist
Mats Gezelius
Redaktionen