Go to main navigation
Yazidierna_kvinnor_0288.jpg

– Nadia Murad är en förebild för andra yazidiska kvinnor. Förhoppningsvis kan hon uppmuntra andra överlevare att våga prata om det som hänt, säger Shaha Shukur, som i brist på sysselsättning i flyktinglägret bakar bröd tillsammans med sin mamma Tawra (i bakgrunden) och kusin Hazu.

Foto: Christin Sandberg

REPORTAGE

Kampen för de yazidiska flickorna är inte över

Nadia Murad får Nobels fredspris för sin kamp för de yazidiska flickorna. Men i flyktinglägren i irakiska Kurdistan är kampen långt ifrån över. Yazidierna har kommit i kläm i konflikten och många kvinnor har djupa trauman efter sexuellt våld.

Den 10 december kommer den tidigare IS-fången och yazidiska människorättsaktivisten Nadia Murad till Oslo för att ta emot fredspriset. Hon var terrorgruppens sexslav i tre månader innan hon lyckades fly. Sedan dess har hon ägnat all sin tid åt att berätta om våldet, de sexuella övergreppen och morden på yazidierna, det kurdiska minoritetsfolk i Irak, som hon tillhör. Trots det är situationen för yazidierna mycket svår och 3 000 kvinnor är fortsatt försvunna.

Det har gått över fyra år sedan IS-soldater attackerade Nadia Murads hemby Kocho utanför staden Sinjar, inte långt från Mosul i nordvästra Irak, i jakt på yazidier. Uppskattningsvis tillfångatogs 6417 personer, främst kvinnor och barn, när IS intog Sinjar och de intilliggande byarna under några dagar i början av augusti 2014, enligt den irakiska kurdiska regionala regeringen. Pojkar och män separerades från kvinnorna och mördades och kvinnor och flickor såldes som sexslavar. FN uppger att drygt 5 000 yazidier, främst män, mördats och att 3 000, de flesta av dem kvinnor och barn, fortfarande saknas.

Mörkertalen antas vara stora. FN:s utredare har fastställt att ett folkmord begicks av IS mot yazidierna och att de ansvariga bör ställas inför den internationella brottsdomstolen i Haag.
En del, liksom Nadia Murad, flydde under de första månaderna i fångenskap.

– Av de 3 331 kvinnor som undkommit fångenskap har runt 1 200 fått humanitär hjälp att ta sig till Tyskland, där de fått psykologhjälp för att bearbeta sina trauman, säger Vian Dakhil, yazidiernas
första parlamentsledamot (2010-2018).

Vian Dakhil är den som uppmärksammade omvärlden på det pågående folkmordet mot yazidier genom ett känslofyllt tal i parlamentet två dagar efter att IS gått in i hennes födelsestad Sinjar. 

Bland de tolvhundra som bott i Tyskland har några kvinnor återvänt till Irak.

En överlevare från IS fångenskap återvänder hem, efter psykologstöd i Tyskland, för att gifta sig med sin ungdomskärlek.

Viktigt bli accepterad 

En av dem som återvänt är Aziza. Den 24 november gifte hon sig med sin ungdomskärlek i Shekhan i nordvästra Irak.

– Det här är det lyckligaste dagen i mitt liv, säger hon medan flera hundra bröllopsgäster dansar en traditionell kurdisk ringdans runt den enorma festlokalen.

Aziza är glad över att ha fått professionell hjälp på vägen att komma över sina mest traumatiska upplevelser från tiden i fångenskap. Men allra mest betyder det att få komma hem och bli accepterad i den yazidiska gemenskapen igen.

Enligt FN tvingades många yazidiska kvinnor att konvertera till islam i fångenskap, vilket tros ha skapat stor rädsla hos många av de kidnappade kvinnorna för att komma tillbaka. De flesta flickor som har fått tillbaka sin frihet har hamnat hos sina familjer i något av de fler än 23 flyktingläger som har upprättats i Dohuk-regionen i de kurdiska områdena i nordvästra Irak, sedan år 2013.

– Alla som kommit tillbaka lider av posttraumatisk stress och flyktinglägren är inte en bra miljö för dem, säger Vian Dakhil.

Flickorna har blivit utsatta för grovt sexuellt våld och upprepade våldtäkter, många har sett familjemedlemmar förnedras eller mördas och många har försökt ta sitt liv. Tillgången till hälsovård är bristfällig och professionellt psykologist stöd i stort sett obefintlig. Flyktinglägren erbjuder få arbetstillfällen och möjligheter till stimulerande aktiviteter. Dessutom är yazidierna diskriminerade och har svårt att få arbete utanför lägren.

Majoriteten av yazidierna bodde tidigare i och omkring staden Sinjar – ett område som är totalförstört och fullt av minor och annat explosivt material.

– Arbetet med att återuppbygga Sinjar har inte påbörjats, så folket har ingen möjlighet att återvända, säger Vian Dahkil.

Närmare 400 000 yazidier tvingades på flykt efter IS attacker. Av dem beräknas cirka 90 000 ha lämnat landet och av dem som har stannat kvar är majoriteten fast i usla förhållanden i flyktinglägren i norra Irak. Vintern närmar sig och de flesta internationella organisationer har gett sig av.

– Vi vill bara härifrån. Det finns ingen framtid för oss i Irak, säger Pakisa Sala, sjubarnsmor och kusin till Nadia Murad och en av dem som bor i ett av de många flyktinglägren i norra Irak.

Khokhes dotter Namr sköts till döds när IS attackerade deras by nära Sinjar den 3 augusti 2014. 

Barnen har svårt att sova

Pakisa Sala tillfångatogs tillsammans med sina sju barn när IS attackerade byn de bodde i den 3 augusti 2014. Hon var då 39 år och hade tagit på sig en blöja där hon gömde familjens pengar.

– Eftersom jag var gammal blev jag inte en av deras sexslavar, men de tog mina tre äldsta döttrar. Två av dem lyckades fly och befinner sig  idag i Tyskland. Det fick jag veta först när IS hade besegrats och jag hamnade här i lägret, säger hon.

Bredvid henne sitter hennes två yngsta döttrar. De går i skolan i lägret och drömmer om att åka till Tyskland och bli lärare. Pakisa Sala berättar att de har svårt att sova. Så fort de hör ett flygplan eller ser en man med skägg blir de vettskrämda. Själv försöker Sala få tiden att gå genom att laga mat och städa.

– Ibland följer jag med någon som är sjuk till sjukhuset för att få tiden att gå. Det är tråkigt i ett läger, säger hon. 

Pakisa Salas make, son och ena dotter är fortfarande försvunna. Chansen att återfinna dem är minimal.

– Vi har ingen information om försvunna män som är vid liv, men det ska fortfarande finnas omkring tretusen kvinnor som är försvunna och de flesta tror man lever i fortsatt fångenskap, säger Vian Dakhil.

Vian Dakhil berättar att yazidiska familjer kontaktas av IS soldater som kräver lösensummor för att släppa kvinnor och barn ur fångenskap.

–  Vi får löpande information om kvinnor som fritas genom att smugglas ut eller genom att deras anhöriga betalar för att få tillbaka dem, säger hon. 

Leyla och Gillia har odlat lite grönsaker för att kunna variera kosten, eftersom det är svårt att få tag i mat i flyktinglägret. 

De känner sig övergivna

De flesta yazidier är etniska kurder och den kurdiska regionala regeringen har ett kontor för att hjälpa dessa familjer med finansiellt stöd så att de kan köpa tillbaka sina barn, men det är osäkert hur länge resurserna räcker.

Bortsett från denna konkreta hjälp till de berörda yazidiska familjerna vittnar de flesta yazidier om att de känner sig förrådda och övergivna av den kurdiska regeringen.

– Om yazidierna ska kunna fortsätta att leva i Irak måste vi återbygga freden, men det kommer att bli mycket svårt, säger Vian Dakhil.

Dels har det yazidiska folket hamnat i kläm mellan de konflikter som råder mellan den kurdiska regionala regeringen och regeringen i Bagdad. Dels handlar fredsprocessen inte i första hand om IS brutalitet utan om att läka såren efter grannar som pekat ut dem.

– Ingen utifrån (syftar på de IS-soldater som stormade in i Sinjar red. anm.) kunde veta vem som var yazidier, säger Dakhil som överlevde en helikopterkrasch när hon deltog i en humanitär insats för att distribuera mat till flyende yazidier i Sinjarbergen.

I Lalish, det yazidiska folkets heliga stad, har den andliga ledaren, kallad Baba Sheikh, tagit emot alla kvinnor som varit IS fångar med öppen famn. Många av dem har döpts på nytt som en symbolisk gest av välkomnande tillbaka in i gemenskapen.

Det finns dock kvinnor som har fött barn under fångenskapen och för dem har det varit svårare att bli accepterade som mödrar till barn födda utanför den yazidiska gruppen.

I Irak finns över en miljon internflyktingar och närmare 250 000 syriska flyktingar. Här en gata i ett av ett tjugotal flyktingläger där yazidier bor.

Svårare för dem som fött barn

Jihan Mustafa, grundare till en av Iraks största kvinnorättsorganisationer, berättar att det en dag kom en ung yazidisk kvinna till dem och bad om hjälp. Hon hade ett barn på två år, som fötts under hennes tid som IS-fånge. Trots att hon välkomnats tillbaka till familjen behandlade de barnet illa och det hade gått så långt att hon fruktade för den lilla pojkens liv. Kvinnan ville rädda barnet, men såg inte själv någon möjlighet att lämna den yazidiska gemenskapen och valde därför att adoptera bort pojken.

– Det var svårt för henne, men hon ville till varje pris rädda barnet, säger Jihan Mustafa, och berättar att de flesta andra barn, som fötts av yazidiska kvinnor under IS fångenskap, har omhändertagits på barnhem.

Advokaten och kvinnorättsaktivisten Jihan Mustafa, som arbetar med att stötta kvinnor och barn i flyktinglägren, säger att kvinnors rättigheter i Irak inte respekteras. De många åren av krig och kaos som landet har genomlevt har dessutom gjort att våldet mot kvinnor har eskalerat, både som vapen i krig och i hemmen.

–  Vi är väldigt stolta över Nadia Murad. Det här priset är inte bara till henne, det är till alla kvinnor i Irak som varje dag kämpar för att överleva, säger hon.

Nadia Murads kusin Pakisa Sala säger att de förväntade sig att Nadia skulle bli berömd en dag.

– Hon var väldigt smart och duktig redan som liten, säger hon.

Text och foto: Christin Sandberg

Aziza heter egentligen något annat