Go to main navigation
SA_Kamo_5.png

Kamogelo Seleka utanför Dobsonville Human Rights Office i Soweto, där hon idag stöttar andra kvinnor, som liksom hon, utsatts för sexuellt våld.

Foto: Fezekile Msimang

Reportage

#Metoo i Sydafrika:”Det pågår ett krig mot kvinnorna”

Metoo slog aldrig igenom i Sydafrika – här har istället slagord som #AmINext, #MenAreTrash och #TheTotalShutdown samlat hundratusentals kvinnor i kampen mot det sexuella våldet. Samtidigt ökar morden och våldtäkterna till nya rekordnivåer.

– Varje dag är jag rädd att min fyraåriga dotter ska behöva uppleva samma sak som jag, säger Kamogelo Seleka, som bor i Dobsonville i Soweto.

För två år sedan blev hon våldtagen av en polisman. Det var lördagskväll och hon var hemma hos sin kusin med vänner. Framåt midnatt somnade hon på soffan. Ett par timmar senare vaknade hon av att en man, en av kusinens bekanta, penetrerade henne.

- Jag lever med såren varje dag. Jag är ständigt beredd på att bli överfallen och beräknar alltid riskerna när jag går ut. Om det är fler än tre män på bussen vågar jag inte gå på.

Kamogelos rädsla är befogad. Våldtäkter och mord är en del av vardagen för många sydafrikaner. Landet har bland de högsta mord- och våldtäktsfrekvensen i världen och siffror som nyligen publicerades av sydafrikanska polisen, SAPS, visar att våldet ökar. Var tredje timme mördas en kvinna och varje dag rapporteras 114 våldtäkter. Hur många våldtäkter som verkligen sker är omöjligt att veta eftersom studier visar att bara några procent rapporteras till polisen.

Protestvåg över landet

Samtidigt som våldet ökar i Sydafrika växer också protesterna – både i sociala medier och på gatorna. Kampanjer som #TheTotalShutdown och #MenAreTrash har mobiliserat hundratusentals kvinnor. Protesterna kulminerade i september efter mordet på den nittonåriga studenten Uyinene Mrwetyana, som våldtogs och mördades av en postanställd när hon besökte det lokala postkontoret i Kapstaden. Kvinnor frågar sig nu #AmINext och kräver krafttag från regeringen för att komma till bukt med våldet.  

- Det pågår ett krig emot kvinnorna, säger tjugofemåriga Zenia Pero, student på University of Pretoria och en av de tusentals kvinnor som deltog i protesterna i Pretoria. Jag är priviligierad eftersom jag inte behöver gå hem i mörkret efter mina föreläsningar, jag kör bil och kan parkera på campus, men väldigt många kvinnor är tvungna att utsätta sig för fara varje dag när de går hem från bussen.

 Tjugofemåriga Zenia Pero studerar juridik på University of Pretoria och är aktiv i proteströrelsen mot kvinnovåldet. Foto: Agneta Liljeqvist 

Tabu kring sexuellt våld

Metoo fick aldrig riktigt genomslag i Sydafrika. En av anledningarna anses bero på att #metoo initierades och fick genomslag i sociala medier tack vare en vit amerikansk skådespelerska (även om rörelsen startades av en afroamerikansk kvinna 2006), vars erfarenheter låg väldigt långt ifrån den verklighet som många sydafrikanska kvinnor lever i. Dessutom råder det fortfarande tabu kring sexuella trakasserier i landet – kvinnor som pratar om vad de utsatts för blir stigmatiserade och anklagade för att ljuga. Många fruktar till och med för sina liv och vågar inte berätta.

Stigmat som följer de kvinnor som utsatt för sexuella övergrepp är svårt att leva med. För Kamogelo Seleka gick det så långt att hon drog tillbaka sin anmälan om våldtäkt mot polismannen. Han nekade till brott och inga vittnen styrkte Kamogelos version, trots att både hennes kusin och en annan man hade sett våldtäkten.

–Jag fick inget som helst stöd, tvärtom blev jag hånad, både av polisen och omgivningen, säger Kamogelo. Jag orkade inte med en rättegång.

Enligt Bonita Meyersfeld, professor i juridik på University of Witwatersrand och grundare till Lawyers against abuse, är Kamogelos reaktion tyvärr alltför vanlig. Bara sex procent av alla våldtäkter anmäls och av dem går åtta procent vidare till rätten.

– Kvinnor som anmäler en våldtäkt får ofta frågor som; vad hade du på dig? Är du säker på att du inte förförde honom? Drack du för mycket? säger Bonita Meyersfeld. Polisen har ingen träning i att hantera anmälningar om sexuellt våld. De bemöter ofta kvinnorna med samma typ av diskriminering som förövarna.

Även rättsystemet är inte anpassat för att hantera sexuellt våld. Ofta upplevs rättegången som ytterligare ett övergrepp.

– Man brukar beskriva rättsprocessen som en andra våldtäkt för de drabbade kvinnorna, säger Meyersfeld.

Presidenten lovar krafttag

Efter den senaste tidens protestvåg har president Cyril Ramaphosa lovat att göra brådskande satsningar för att bekämpa kvinnovåldet, bland annat genom att förstärka rättsystemet, förbättra utbildningen, tillgodose bättre vård för de drabbade och hårdare straff för förövarna. Under ett tal till parlamentet beskrev Ramaphosa landet som en av världens mest osäkra platser för kvinnor och jämförde Sydafrika med ett land i krig.

Bonita Meyersfeld tror att en av anledningarna till att våldet ökar är att de ekonomiska och sociala problemen har förvärrats de senaste åren. Landet präglas av den vanskötsel och korruption som den nu korruptionsanklagade Jacob Zuma lämnat efter sig efter nio år som president. Arbetslösheten är skyhög och skolsystemet har i praktiken kollapsat på många håll. Men många av problemen som Sydafrika kämpar med idag bottnar i landets historia, det vill säga apartheid, menar Meyersfeld. Det brutala systemet, med dess systematiska bruk av våld och politisk kastrering av stora delar av befolkningen har bidragit till det samhälle vi ser idag.

– Det finns en atmosfär i landet där många upplever att de lämnats utanför samhället, utanför politiken och rättsstaten. Många saknar tillit och känner frustration och aggression vilket leder till det ökade våldet vi ser i dag, säger Meyersfeld.

Agneta Liljeqvist