Go to main navigation
Causeway bay är ett vanligt område med kontor och affärer. Det var här de bokhandlare arbetade som kidnappades och försvann.

Causeway Bay är ett vanligt område med kontor och affärer. Det var här de bokhandlare arbetade som kidnappades och försvann.

Foto: David Isaksson

feature

Rädslan präglar Hongkong

En efter en försvinner de, bokhandlare, företagsledare, advokater. Kina slår hårt och brutalt mot civilsamhället och de som arbetar för mänskliga rättigheter. Hongkong var länge Kinas fönster mot världen. Nu är oron stor över vad som kommer att hända.

– Ja, det låg en bokhandel där borta, men den är stängd nu, säger mannen och pekar neråt gatan med dess myller av skyltar och reklambudskap.

Det är en alldeles vanlig lördag i Hongkong-stadsdelen Causeway Bay, ja lite kallare än vanligt kanske, men kommersen är i full gång. Det är svårt att tänka sig att det som hänt på denna vardagliga gata dragit in Sverige, EU och resten av världen i en politisk storkonflikt som ingen vet hur den ska sluta.

Vi befinner oss mitt i stormens öga. Men där utanför blåser det hårt, mycket hårt. Stormen som virvlar omkring oss har förgreningar åt många håll, till Shenzhen-provinsen i Kina, till Thailand och Sverige. Och till maktens centrum i Beijing.

Det är den 17 oktober 2015. Gui Minhai, svensk medborgare och förläggare på förlaget Sage Communcations som också driver bokhandeln i Causeway Bay, ska parkera bilen utanför huset i Pattaya i Thailand där han bor delar av året när några kinesiska män möter honom på parkeringen. På bilderna från övervakningskameran ser man Gui Minhai köra in sin bil. Därefter vet ingen något säkert.

Det ska dröja tills den 17 januari innan Gui Minhai dyker upp igen. Och då på kinesisk tv där han förklarar att han frivilligt återvänt för att sona ett brott.

Gui Minhai är inte ensam. Totalt kidnappas fem förläggare med koppling till bokhandeln i Causeway Bay. Ändå tar det lång tid innan nyheten om de kidnappade bokhandlarna når världen. Kanske är det för att flera av böckerna är spekulativa, fyllda av snaskiga detaljer om de kinesiska ledarnas privatliv (Gui Minhai håller själv på med en bok om Kinas president). 

Löften om frihet

”Ett land, två system”. Det var löftet från den dåvarande kommunistiska ledaren Deng Xiaoping till människorna i Hongkong när kronkolonin 1997 ”återlämnades” till Kina. Till det som garanterades hörde yttrandefrihet och ett begränsat, men dock hyggligt demokratiskt styre. Vad är de orden värda idag? 

– Tidigare har människor i Hongkong kunnat känna sig trygga med att de löften som gavs vid övertagandet gällde. Idag kan ingen längre känna sig säker, kanske knackar de på din dörr, mitt i natten och du förs bort, utan några spår, konstaterar den politiske analytikern och tittar upp över kaffekoppen.

Vi sitter på ett gigantiskt köpcentra med utsikt över Hongkong-bukten.

Det som händer nu i Hongkong är känsligt, så känsligt att flera av dem OmVärlden pratar med vill vara anonyma. Andra vill överhuvudtaget inte ställa upp på intervjuer. Det är som om kylan slagit till på flera plan.

– Den överenskommelse som gjordes om Hongkongs framtid gäller inte längre, fortsätter han. 

I början av januari demonstrerade ungdomar och politiska veteraner mot kidnappningen av bokhandlarna. Agnes Chow, 19 år och en av de ledande aktivisterna bakom Paraplyrörelsen – den proteströrelse som startade bland ungdomar 2014, spelade in en video som spreds viralt. Nu vill varken hon eller någon av de andra prata med utländska journalister.

Också inom mediasektorn blåser nya vindar. I december 2015 köper internethandelsjätten Alibaba (med nära koppling till den högsta makten i Kina) South China Morning Post, Hongkongs ledande engelskspråkiga tidning. 

Tystnad och försvinnanden

Tumskruvarna dras åt, bit för bit. Det som händer är utan tvekan den värsta krisen i Hongkongs historia sedan Himmelska fridens torg 1989, säger flera av dem OmVärlden pratar med. Under tiden fortsätter människor att försvinna; en bokhandlare där, en advokat här, en företagsledare där…

Allt började i slutet av 2012. Det var då som Xi Jinping blev ledare för Kinas kommunistparti och därefter, i mars 2013, utnämnd till Kinas president. Ett av Xi Jinpings löften var att slå ned på korruptionen och under hans ledning startades Operation Fox Hunt som syftar till att ”övertyga” kineser som befinner sig utomlands att de ska komma hem och sona sina brott. Totalt har över ett hundratal personer på detta sätt ”frivilligt” återvänt till Kina. Ett av de länder som varit särskilt aktiv med att hjälpa Kina är Thailand sedan militären tagit makten – och en av de ”frivilliga” är alltså den svenske bokhandlaren Gui Minhai. 

Rädslan växer

Samtidigt ökar trycket mot civilsamhället i Kina och de som arbetar med mänskliga rättigheter i landet, inte minst många advokater. Flera svenska organisationer hör till de som drabbats: deras partners fängslas eller förföljs, själva får de ständiga besök från säkerhetsapparaten med ”inbjudningar” att dricka te.

– Flera av våra samarbetsorganisationer har krossats, andra är starkt försvagade och så gott som alla är rädda, mycket rädda för vad som kan komma att hända nu, säger en person på en svensk organisation som vill vara anonym.

Att regimen slår till mot advokater är ingen slump. Mer än några andra är det de som står som garant, den lilla garant det nu kan finnas i det kinesiska samhället, för ett oberoende rättsväsende.

Sverige och Kina har genom åren haft en ömsesidigt respektfull kontakt. Sverige var ett av de första länder som erkände Kina. Ända sedan dess har relationerna varit utmärkta. Fram tills nu.

– Med sitt agerande visar Kina att de gamla relationerna inte betyder någonting. Det som händer nu är något helt nytt, ni i Sverige kan inte längre veta vad ni kan förvänta er av Kina. Budskapet till Sverige är: ”Vi behöver inte längre säga tack för något!” fortsätter den politiske analytikern i Hongkong som tycker att Sverige och svenskarna varit naiva i sin syn på Kina. 

– Signalen är tydlig: vi väljer reglerna, ni anpassar er. Kina har stängt dörren till mer än 50 år av relationer mellan era båda länder. Det tål att tänka på, säger han. 

Gränsen passerad

Malin Oud arbetar med mänskliga rättigheter i Kina. Hon är också en av dem som pratar öppet om det som sker:

– Det som hänt är oerhört obehagligt när man paraderar svenska medborgare i stats-tv och tvingar dem att bekänna allvarliga brott. Jag tror att de allra flesta känner att Kina gått över en viktig gräns som inte är acceptabel. Men tidigare erfarenheter visar att upprördheten över Kinas agerande är tillfällig, sen blir det business as usual, tyvärr, även om jag hoppas att det inte blir så denna gång, säger Malin Oud.

Så har vi då kommit fram till den händelse som till slut får EU och Sverige att protestera och media att på allvar vakna. Den 3e januari 2016 grips Peter Dahlin på Beijings flygplats. Dahlin arbetar för en relativt okänd organisation som sedan 2009 förmedlat rättshjälp och stöd till lokala människorättsaktivister och deras familjer.

Den 19:e januari, två dagar efter Gui Minhai, visas Peter Dahlin upp i kinesisk tv och erkänner sina brott. Några dagar senare sitter han på ett plan, på väg till Sverige. Om Gui Minhais öde vet vi däremot inget mer. 

Nu flyttas pjäserna, konstaterar analytikern i Hongkong och fortsätter:

– Men ingen vet hur det kommer att sluta.

 

David Isaksson