Go to main navigation
indien-raketer.jpg

Uppskjutning av raketen GSLV-D5 från ISRO (Indian Space Research Organisation). Foto: ISRO.

REPORTAGE

Så driver Indien, Brasilien och Etiopien utvecklingsarbete från rymden

Lösningen på jordens problem kan finnas uppe i rymden. Länder som Indien, Brasilien och Etiopien har därför sällat sig till en andra rymdkapplöpning, en kapplöpning som bland annat handlar om möjligheterna att från rymden kartlägga sjukdomar, grundvatten, skogsavverkning och jordbruk.

En andra rymdkapplöpning i utvecklingens tjänst

Indien har blivit känt för sina sonder till månen och Mars. Premiärminister Narendra Modi påpekar att till en kostnad av 74 miljoner dollar var Marssonden Mangalyaan billigare att göra än rymdfilmen Gravity.

Fjärranalys, att göra mätningar av egenskaper hos omgivningen från satellitbilder, har en stor potential för att ta itu med en rad olika samhällsproblem. Professor U.R. Rao är en legend på området som varit med sedan den indiska rymdorganisationen ISRO startade 1969.

– Vi hade från början målet att satelliterna skulle vara mångsidiga och utveckla samhället. Först köptes tekniken från Sovjet men nu tillverkas satelliterna och raketerna i Indien till en tiondel av priset för en amerikansk fjärranalyssatellit.

Indien har totalt skjutit upp 74 satelliter och har i nuläget 11 kommunikationssatelliter och 7 fjärranalyssatelliter.

– De har förändrat Indien, berättar Rao, och kopplat samman annars isolerade byar med radio, TV och telefon.

ISRO, staten och civilsamhället har gjort stora investeringar i tjänster riktade till byarna. Genom ett nätverk av hundratals lokala center får byborna via satellit information om priset på grödor från andra platser. Teleundervisning om konstbevattning har nått ut till mer än 300 000 bönder. Geodata har förbättrat chansen för att en brunnsborrning ska hitta grundvatten från 50 till 80 procent. Informationen tydliggörs med 3D-modeller så att bönderna kan hålla reda på sin mark. Telemedicin ger viktig information till byklinikerna då det saknas specialistläkare, särskilt med kunskap om malaria och TBC. Vädersatelliter har förbättrat förutsägelserna om monsunen, vilken årligen kan påverka Indiens bruttonationalprodukt med 2-5 procent. De kan också varna för översvämningar och tsunamis.

Satelliterna OCEANSAT 1 och 2 samlar in data om havstemperatur och strömmar för att femton dagar i förväg beräkna vart fiskare bör bege sig för att få bästa fångst. Informationen ges på det lokala språket via SMS.

Indien förbereder ett nätverk av navigationssatelliter (IRNSS) för att i år kunna lansera en egen positioneringstjänst med en noggrannhet på 20 meter när för planering av städer och infrastrukturi i både en öppen och i en krypterad version.

Brasiliens rymdprogram är mindre än Indiens och motiverades till en början av nationell stolthet. En allvarlig uppskjutningsolycka år 2003 begränsade allmänhetens och politikernas entusiasm för rymden. Landet behöver främst bättre fjärranalys för att kunna övervaka Amazonas regnskogar och stoppa illegal skogsavverkning.

– Amazônia-1 är ett helbrasilianskt satellitprojekt för fjärranalys som är särskilt anpassat till våra krav och den första i serien förväntas skjutas upp till årsskiftet 2016-17, säger José Raimundo Coelho, chef för Brasiliens rymdstyrelse AEB.

Etiopien har inte några egna satelliter men har idealiska förhållande för observatorier. Ett har byggts i bergen ovanför Addis Abeba. Det ska fungera som kunskapscentrum och man planerar att bygga ännu ett i Lalibela. Abay Yimere vid Institute for Science and Sustainable Development (ISSD) ser rymden som en viktig del av biståndsarbetet.

– ISSD använder data om väder, nederbörd, växtlighet, jordfuktighet och hur de påverkas av väder, skadedjur och sjukdomar från bland annat observatoriet och NASA. Det kommer att användas för att utveckla ett beslutsstödssystem och precisionsjordbruk, säger Abay Yimere. Det är ett stort steg för ett land där 80 procent av befolkningen lever av jordbruket, främst självhushållning.

– Tidigare var bärraketerna en flaskhals, nu kan man köpa sig plats och dela samma raket säger Göran Boberg som är fjärranalysansvarig på Rymdstyrelsen. Satelliter kan köpas kommersiellt, off the shelf, och miniatyrsatelliter ned till läskburkssatelliter som väger under 350 gram har blivit lättare att utveckla.

– NASA och ESA har beslutat om en policy av öppna data. Data som samlas in görs fritt tillgängliga utan inskränkningar för andra länder och entreprenörer som utvecklar tjänster från den. Det som mindre och fattigare länder saknar är tekniskt bistånd och kunskap om dataanalys.

Den nya rymdkapplöpningen handlar till en del om flaggor och fotavtryck, men även om att sätta rymdtekniken i utvecklingens tjänst för det stora folkflertalet.

Text: Waldemar Ingdahl