Go to main navigation
Sri Lanka muslimer

När mobben kom flydde Raheem Samsudeen och hans fru genom en bakdörr.

Foto: John Palm

REPORTAGE

Sri Lanka: Uppblossande våld mot muslimer – Raheem sörjer sin son

Brända butiker, sönderslagna hem och minst ett förlorat liv. Sri Lanka skakades av en våldsam vecka när landets muslimska minoritet attackerades av extremistiska buddhister. I sitt utbrända hem visar Raheem Samsudeen platsen där hans son dog.

Inifrån lågorna skickade hans son, 26-årige Abdul Basith, ett sista desperat Whatsapp-meddelande till sina vänner: ”Hämta hjälp, annars dör jag”.  

Fem dagar senare visar Raheem Samsudeen vägen genom ruinerna av sitt hem. Det frasar under våra fötter när vi trampar över förkolnat bråte och familjens krossade teservis. Raheem Samsudeen passerar det halvt dukade köksbordet, nu täckt av ett tjockt lager sot, innan han pekar mot ett hörn intill ett tvättställ. Plastbaljan som sonen försökte fylla med vatten ligger kvar på golvet.  

När bensinbomberna kastades in genom fönstret till deras hem i Digana flydde Raheem och hans fru genom en bakdörr, ovetandes om att två söner stannade kvar för att försöka rädda hemmet från lågorna. Abdul dog, den andra sonen vårdas på sjukhus med brännskador.  

– Här hittade vi honom. Han såg ut som vanligt för det var röken, inte elden, som dödade honom, säger han med tom blick. 

En bit ifrån det sotiga köksbordet hittades sonens kropp dagen efter branden. Omkring 200 hem och butiker attackerades av de buddhistiska extremisterna. Foto: John Palm

Hatkampanj i sociala medier

Händelseutvecklingen började den 22 februari i Teldeniya, fem kilometer från Digana. Efter en trafikincident misshandlade fyra unga män en lastbilschaufför så svårt att han avled tio dagar senare. Chauffören visade sig tillhöra Sri Lankas buddhistiska majoritetsbefolkning – singaleserna. De misstänkta männen var muslimer.  

Extremistiska buddhister och singales-nationalister tog tillfället i akt och påbörjade en hatkampanj mot muslimer i sociala medier. Lastbilschaufförens begravning den 5 mars blev startskottet för de värsta våldsamheterna.  

Under två dagar drog en mobb fram genom Digana och dess förorter. Tjugofem moskéer och uppemot 200 hem och butiker tillhörande muslimer sattes i brand eller vandaliserades. Enligt obekräftade uppgifter ska även en deltagare i mobben ha dödats i en vedergällningsattack.

Men muslimerna i Digana-området är överens om en sak: det var inte deras singalesiska grannar som attackerade dem. Extremisterna – först ett par hundra och mot slutet cirka tusen personer – reste hit från andra delar av landet.  

Även om de måste ha haft stöd av ett mindre antal från lokalbefolkningen för att med sådan precision ge sig på muslimers fastigheter men skona deras singalesiska grannar.  

På sin terrass sitter Abdul Farid Muhammed Nalir med en vit trasa över ansiktet. Han skulle se efter sin butik när han stötte på mobben, träffades av en sten och blev medvetslös. Halva ansiktet är svullet, ögat rödsprängt. Men han är glad att ingen av bensinbomberna som kastades träffade honom.  

På frågan om han kommer känna rädsla eller ilska när han nästa gång möter sina singalesiska grannar ger han ifrån sig en ofrivillig fnysning.  

– Nej, för det var ju inte de som gjorde det här. Vi lever bra tillsammans här, säger han.  

Minoriteter diskrimineras

Människorättsaktivisten Marisa de Silva bekräftar bilden av att de flesta singaleser inte är rasister. Det är däremot är den lankesiska staten, menar hon.

Konstitution gör klart att Sri Lanka är ett land där buddhismen ska främjas och nuvarande presidenten Maithripala Sirisena har sedan tidigare kritiserats för att inte agera när landets minoriteter utsätts för våld. 

Läs mer om "Såren som inte läker"

– Sedan vår självständighet har staten systematiskt diskriminerat minoriteterna och gjort singalesisk buddhism till statlig agenda. Det har gett den singalesiska majoriteten en känsla av att de har rätt att utföra den här typen av attacker och att de kan göra det utan att riskera kännbara straff, säger Marisa de Silva.

Enligt henne är känslan av rättfärdighet även förklaringen till de många vittnesmålen om att säkerhetsstyrkor som anlände till Digana steg åt sidan och tittade på medan mobben utförde sina angrepp.

Omkring 200 personer har arresterats, men enligt Marisa de Silva återstår de viktigaste gripandena. 

–  De flesta av ledarna för de här grupperna är buddistiska munkar men ingen av dem har arresterats. Om regeringen på allvar vill stoppa hatpropagandan mot muslimer måste de skyldiga munkarna ges maximala straff, säger hon.

Till slut fick regeringens insatser – undantagstillstånd utegångsförbud, blockerade sociala medier och tusentals soldater – effekt. Lugnet är nu tillbaka i Digana, men knappast vardagen.    

Från en moské distribueras matpaket till 4000 muslimska familjer – utegångsförbudet och de brända butikerna har gjort det svårt att få tag på livsmedel. Så småningom kunde singalesiska handelsmän åter öppna sina butiker men för deras muslimska kollegor, som Tarif Mohammed Nawaz är situationen en annan. 

Barnen flydde när mobben trängde sig in i deras hem och slog sönder inredning och brände upp barnens skoluniformer. Foto: John Palm 

Tillsammans med släkt och vänner står han i den utbrända fastighet som tills i måndags inhyste både hans mobiltelefonbutik och familjens hem. Intill står hans faster M Indrani med tårar i ögonen.  

– Den här butiken försörjde stora delar av släkten, nu är allt borta och jag vet inte hur vi ska klara oss, säger hon.  

Tarif Mohamed Nawaz ber oss följa med genom fastigheten upp till ovanvåningen. Allt är sönderbränt. Med allvarlig blick öppnar han ett fönster som leder ut över grannhusens tak.  

– Här flydde vi ut med våra barn. Annars hade vi alla dött, säger han.  

– Vi fick reda på att de var på väg hit men jag trodde det räckte att stänga butiken. Jag kunde aldrig tro att de skulle göra så här mot oss.  

Regeringen och president Maithripala Sirisena har fördömt attackerna och tillsatt en kommitté för att utreda att liknande händelser inte ska ske framöver. De ekonomiska konsekverserna för de drabbade ska nu utredas och utegångsförbud och undantagstillstånd infördes.

Den 14 mars var sociala medier som Facebook, Whatsapp och Instagram fortfarande blockerade i hela landet. 

John Palm