Go to main navigation
press-freedom.jpg

Foto: Human Rights Watch

REPORTAGE/ CASE

Svenskt mediastöd gör skillnad på Balkan

Avsatta politiker och ny lagstiftning. Det är några av resultaten av de granskningar som en liten grupp grävande journalister i Albanien och andra länder på Balkan genomfört med hjälp av pengar från Sverige.
– Vi tror fortfarande på journalistik i allmänhetens intresse och vi vill bidra till utvecklingen av den här regionen, säger Besar Likmeta, redaktör för BIRN i Albanien.

Inför Albaniens lokalval i juni 2015 publicerade Balkan Investigative Reporting Network (BIRN) en undersökning som visade att flera borgmästarkandidater var fällda för brott i olika EU-länder. Avslöjandet fick regeringen att ett halvår senare stifta en lag som förbjuder människor som fällts för allvarliga brott att väljas till offentliga ämbeten.

Inte länge därefter avgick också borgmästaren i staden Kavaja, efter att det uppdagats att han var dömd för brott i Italien.

– Vi är stolta över den storyn, säger Besar Likmeta, redaktör för Balkan Investigative Reporting Network (BIRN) i Albanien.

Under fjolåret strömmade också priserna in. Redaktionen i Albanien fick motta fyra olika priser – två första- och ett tredjepris i EU:s Investigative Journalism Award, samt ett CEI SEEMO Award for Outstanding Merit in Investigative Journalism.

Besar Likmeta

– Det känns bra för oss som organisation, men särskilt förstås för reportrarna, att bli erkända för vårt arbete också utanför landets gränser, säger Besar Likmeta.

För bara ett par år sedan fanns ingen BIRN-redaktion i Albanien. Rapporteringen sköttes av en ensam person, Besar Likmeta, som var tidningens Albanienkorrespondent. Sen kom plötsligt pengarna. Sida tog beslut om ett så kallat kärnstöd på 35 miljoner kronor fördelat på 5 år, 2015-2019, till BIRN.

Stor betydelse

BIRN:s nätverkschef Gordana Igric, som själv var med och startade organisationen för 11 år sedan, säger att stödet har förändrat allt.

– Vi började som några få entusiaster som ville trotsa etniska spänningar i regionen och samarbeta över landsgränserna. Nu har vi växt, men vi har aldrig haft en chans att uppdatera våra interna rutiner och våra regelverk. Vi har sällan haft möjlighet att träffas, alla i teamet, och vi har inte ens haft ett eget intranät där vi kan arbeta tillsammans med större projekt. Allt detta kan vi åstadkomma nu, tack vare det här stödet, säger Gordana Igric.

Under alla åren har det varit Gordana Igrics jobb att få in pengar till BIRN. Det har varit slitigt, berättar hon. Oftast har länder delat ut kortsiktiga bidrag som varit väldigt specifika, efter just det landets intressen – stöd för enskilda undersökningar, men aldrig något långsiktigt.

– Det här femåriga stödet från Sida är det första längre stödet vi fått. Äntligen kan vi lägga upp en strategi för fem år framåt och fråga oss själva: vad vill vi uppnå? 

Gordana Igric

Gordana Igric har svårt att dölja sin glädje när hon berättar om förändringarna, och vid ett tillfälle under intervjun spricker rösten till och med. 

– Mitt liv har varit en ständig kamp de senaste åren där jag ständigt jagat pengar. Plötsligt tar pengarna för ett projekt slut och folk förlorar jobben. Det har varit en konstant känsla av osäkerhet. Men nu kan jag för första gången vara säker på att det finns i alla fall en del pengar, och rent psykologiskt har det betytt väldigt mycket, säger hon.

Oberoendet under attack 

Enligt Gordana Igric är det nödvändigt för hela regionen att det finns oberoende mediaorganisationer som kan granska makten. 

– Vi ser fler och fler auktoritära tendenser i vårt område, med politiska ledare som kontrollerar medier och försöker underminera medias oberoende. Det finns allt för många mediaorganisationer som saknar pengar och är beroende av affärsmän och politiker som genom att köpa media försöker påverka den allmänna opinionen, säger hon.

Sidas yttrandefrihetsexpert Marcin de Kaminski delar den bilden.

– Generellt sett ser det inte ljust ut för pressfrihet i världen, oavsett vilket land man tittar på. Det finns en stark negativ attityd från många stater och företag gentemot medier, vilket gjort att journalister och mediaorganisationer generellt har blivit väldigt utsatta. Därför är den här typen av stöd viktiga, säger han.  

Grävandet gör comeback

Utöver att vidareutveckla det journalistiska nätverket kan BIRN också använda det svenska stödet för att bygga upp redaktionerna i de olika länderna. Särskilt i Albanien har förändringen varit kännbar.

– Tidigare hade vi inget kontor här, det var bara jag som rapporterade från Albanien. Nu har vi en sprudlande redaktion med åtta anställda och ytterligare något dussintal som gör uppdrag åt oss, säger Besar Likmeta.

– Undersökande journalistik har gjort en rejäl comeback i Albanien, fortsätter han.

Talangen fanns redan i landet, men utan förutsättningar. Ett stort problem i albansk media är bristen på redaktionellt oberoende. Studier har visat hur de allra flesta dagstidningar och tv-kanaler är beroende av antingen starka affärsintressen eller politiska aktörer. Företag som annonserar i oppositionell media riskerar att straffas av regeringspartierna i nästa offentliga upphandling. På samma vis kan affärsmän lojala med oppositionen använda sin ekonomiska makt för att stötta medier som ensidigt kritiserar regeringen. 

På dessa redaktioner är självcensuren stark – reportrarna vet vilka ämnen och personer som är ”off limits”. Besar Likmeta på BIRN Albanien beskriver det som att landet har ”usla medier, men bra journalister”. 

– Det finns en stark självcensur, men det betyder inte att journalisterna är dåliga. Tvärtom kan de göra stordåd med rätt stöd och i en redaktionsmiljö som är oberoende från starka intressen.

Genom stödet från Sida har Besar Likmeta kunnat plocka upp flera journalistiska förmågor från landets olika medier och anställa dem på BIRN.

– De lämnade relativt välbetalda jobb för att komma till oss, där lönen visserligen är sämre, men där vi tror på journalistiken och där de kan göra de storys de vill göra.

Media i Albanien, och på hela Balkan, håller på att snuttifieras, tycker Besar Likmeta.

– Det handlar om att jaga ”klick” på artiklarna, om att leta efter billiga storys som skapar sensation men som inte går på djupet. Vi tror fortfarande på journalistik i allmänhetens intresse och vi vill bidra till utvecklingen av den här regionen, som varit plågad av krig och korruption.

 

Axel Kronholm