Go to main navigation
bommulsodling.jpg

Pojke vid bomullsodling i Uzbekistan (Foto: UGF/TT)

Sverige ger bistånd till barnarbete

Sverige ger via Världsbanken bistånd till bevattning av bomullsodlingar i Uzbekistan trots att det förekommer tvångsarbete där även barn är inblandade.

– Världsbanken vet att brott mot mänskliga rättigheter sker. Ändå gör man inte tillräckligt för att stoppa missförhållandena, säger Jessica Evans på Human Rights Watch till Omvärlden.

Uzbekistan är världens tredje största producent av bomull. Odlingarna ger stora inkomster tack vare export till textilfabriker i bland annat Kina och Bangladesh. Över en miljon uzbeker arbetar varje år med att skörda, bereda och processa bomullen.

Bomullsodlingarna är kort sagt mycket viktiga för Uzbekistan som är ett av de fattigaste länderna i före detta Sovjetunionen.

I juni 2014 beslutade därför Världsbanken att ge 260 miljoner dollar, motsvarande drygt två miljarder kronor, i stöd för att bygga ut bevattningssystem på bomullsodlingarna i Uzbekistan. Pengarna har slussats dit framför allt via bankens utvecklingsfond, IDA.

Men landets bomullsindustri bygger till delvis på tvångsarbete där även barn är inblandade.

– På Världsbanken är man medveten om slavarbetet, och att uzbeker som påtalar missförhållanden riskerar att fängslas. Men banken vill inte gå vidare och undersöka hur utbrett tvångsarbetet är. Det är mycket problematiskt, säger Jessica Evans på Human Rights Watch i Washington.

Svenskt bistånd har förändrats de senaste åren. Allt mindre går direkt till länderna, medan allt mer går via multilaterala organisationer som FN, EU och Världsbanken. Sverige ger två miljarder kronor om året till Världsbanken. Dessutom bidrar svenska skattepengar vart tredje år med sju miljarder kronor till Världsbankens utvecklingsfond.

Flera av länderna som är bidragsgivare till banken, däribland Sverige, har representant i bankens styrelse. Hur medlemsländerna ställer sig till kontroversiella projekt vet vi mycket lite om, eftersom informationen inte offentliggörs. Men ett land, USA, har valt att offentligt publicera sina ställningstaganden, vilket sker på amerikanska finansdepartementets sajt.

– Vi vet att USA och Brasilien har reserverat sig mot Världsbankens bidrag till bomullsodlingar Uzbekistan. Vi vet också att USA varit kritiska när det gäller projekt i Etiopien, där oliktänkande diskrimineras.

Men Världsbankens styrelse beslutade i januari i år att stödja rekommendationen från Världsbankens oberoende ombudsmannaorgan att inte dra igång en fullskalig utredning av Världsbankens roll i tvångs- och barnarbetet på bomullsodlingarna i Uzbekistan, eftersom man anser att utvecklingen för närvarande går i rätt riktning och att man för en konstruktiv dialog med Uzbekistan.

Av de 25 medlemmarna i Världsbankens styrelse finns ett nordiskt-baltisk mandat, som för tillfället innehas av finländska Satu Santala.

– Sverige håller med om att vi inte ska dra igång en utredning nu, men vi har tillsammans med flera andra länder skrivit under ett uttalande där vi säger att vi ser allvarligt på det tvångsarbete som förekommer i bomullsproduktionen i Uzbekistan. I uttalandet betonar vi också att Världsbanken framöver noga bör följa utvecklingen vad gäller barn- och tvångsarbete i bomullssektorn i Uzbekistan och rapportera till styrelsen, säger Emma Nilsson, kansliråd på utrikesdepartementet (UD).

Även när gäller andra projekt har Human Rights Watch kritiserat Världsbanken för att inte höja rösten och kräva garantier för att mänskliga rättigheter respekteras. Det har handlat om Världsbanksprojekt mitt i en blodig konflikt om jordbruksmark i Honduras, om diskriminering av muslimer i Burma och om brott mot internationella människorättslagar i samband med folkförflyttningar vid ett dammbygge i Tadjikistan.

Men i åtminstone ett fall har banken börjat ställa hårdare krav. Det handlar om Uganda där homosexuella förföljs. För precis ett år sedan stoppade Världsbanken ett lån på 90 miljoner dollar, motsvarande 750 miljoner kronor, eftersom man först vill undersöka hur landets lagar mot homosexualitet påverkat hälso- och sjukvårdsprojekten som Världsbanken stödjer.

– Sedan banken för drygt två år sedan fick en ny chef i Jim Yong Kim har man varit tydlig med att påtala sin oro för att homosexuella på grund av sin läggning nekas vård på landets sjukhus, säger Jessica Evans.

Hur har Sverige reagerat på Världsbankschefens hårda linje gentemot Uganda?

– UD stödde världsbanksledningens starka uttalande och att banken sköt upp planerade beslut om stöd till Uganda, svarar Jon Pelling på UD:s presstjänst. Vi verkade sedan för att banken även därefter skulle granska en rad insatser för att bedöma om den nya lagstiftningen kunde innebära diskriminering i genomförandet av bankens insatser.

Text: Per J Andersson

Fler granskningar:

  • Naturskyddsföreningens tidskrift Sveriges Natur har nyligen granskat hur Sverige hjälpt till att finansiera investeringar i fossila bränslen via de globala utvecklingsbankerna.
  • 2012 fick klädkedjan H&M stark kritik av en annan organisation, Anti-Slavery International, för att man använder sig av bomull från Uzbekistan, skördad av tvångskommenderade barn.