Go to main navigation
(fr.v) Carlo Klink, Maryline October, Enrico Avenont, Daniel Wilson, Abraham Rooi, Wendel Lecoine är alla med i Bridging Abilities.


Bildtext: Carlo Klink (t.v.) kunde inte använda sin överkropp när han började gå på möten med Bridging Abilities. Nu lyfter han armarna över huvudet.

Carlo Klink och hans vänner på organisationen Bridging Abilities började träffas för att göra sjukgymnastik – nu har de en nyckelroll i den sydafrikanska staden Macassars civilsamhälle.

Foto: Maria Lundin Osvalds

reportage

Sydafrika: Så bryts stigmat mot funktionsnedsättningar

Efter bilolyckan kunde Carlo Klink varken äta eller ta på sig kläder själv. Nu har han tillsammans med sina vänner blivit en viktig kraft i lokalsamhället. Situationen för funktionsnedsatta i Sydafrika håller på att förändras med hjälp av ett aktivt civilsamhälle.

– Efter min olycka blev jag tillbakadragen och ville inte lämna mitt hem. I dag drömmer jag om att studera drama och stå på scen.

Det säger Carlo Klink. Han är 30 år gammal och bor i Macassar, en kåkstad en halvtimme utanför Kapstaden i Sydafrika. För tio år sedan råkade Carlo Klink ut för en bilolycka. I dag sitter han i rullstol.

– Jag var bara tjugo år och var på väg hem från en klubb i Kapstaden. Vi körde hem för fort och råkade ut för en bilolycka, säger han.

När han vaknade upp på sjukhuset var han förlamad i stora delar av kroppen.

Nyckelroll i civilsamhället

I dag rullar han smidigt fram i sin rullstol utanför Macassars fritidscenter. Han är på väg till Bridging Abilities, en organisation för människor med funktionsnedsättningar. Gruppen startades 2015 av sjukgymnasten Candace Vermaak och snart därefter började Carlo Klink. I början träffades de för att göra sjukgymnastik – nu har de en nyckelroll i Macassars civilsamhälle.

– Efter min olycka kunde jag inte göra någonting. Jag kunde inte äta eller sätta på mig kläder.

Det kan jag nu, säger Carlo Klink och fortsätter:

– Det är tack vare den här gruppen som jag är där jag är i dag. Fysiskt såväl som psykiskt. Vi accepterar att vi har funktionsnedsättningar men vi vägrar att låta det påverka vad samhället tillåter oss att göra.

Endast grundläggande vård

Carlo Klinks erfarenheter belyser hur situationen i Sydafrika håller på att förändras med hjälp av ett aktivt civilsamhälle, men även hur staten brister i att tillhandahålla grundläggande institutioner för de med funktionsnedsättningar.

För trots att Sydafrika undertecknade FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar 2007 har implementeringen gått långsamt. För att sätta fokus på frågan publicerade regeringen en stor rapport om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar (The White Paper on the rights of Persons with Disabilities, WPRPD) år 2016. Men huruvida rapporten har varit effektiv ifrågasätts.

– Jag tror inte att rapporten eller konventionen i realiteten har förändrat mycket. Sydafrika är långt ifrån Europa och USA när det gäller att erbjuda tjänster och möjligheter för personer med funktionsnedsättning, säger sjukgymnasten Candace Vermaak och fortsätter:

– Råkar du ut för en olycka får du god vård tills din grundläggande rehabilitering är klar. Därefter har patientens lokala klinik ansvar för vården. Men de har inte fått tillräcklig utbildning för att veta hur de ska behandla personer med funktionsnedsättning. Vi försöker att utbilda och berätta men det tar tid, säger hon.

Utsatta för kriminaliteten

Även andra institutioner som finns för människor med funktionsnedsättning brister. I Carlo Klinks grupp har alla rätt till sjukvårdstransport.

– Men systemet fungerar inte. Det är väldigt svårt att boka och ofta dyker inte transporten upp. Många som har rätt till transport får inte ens sina ansökningar godkända av staten, säger Carlo Klink.

De med funktionsnedsättningar är också drabbade av den kriminalitet och socio-ekonomiska ojämlikhet som finns i Sydafrika.

– Säkerheten är ett stort problem. Polisen har inte ens polisbilar som patrullerar Macassar. Även människor som kan röra sig är rädda – så tänk hur utsatta vi är, säger Carlo Klink.

Men långsamt förändras attityden mot funktionsnedsättning. Under julen anordnade shoppingcentret i Macassar en julklappsinslagning med hjälp av gruppens medlemmar och flera taxichaufförer erbjuder skjuts till och från gruppens möten. Nyligen startades en process för att installera ramper på offentliga platser för att öka tillgängligheten.

– Förändringarna beror den här gruppen. De utbildar privatpersoner såväl som kommunens anställda om vad det faktiskt innebär att ha en funktionsnedsättning, säger Candace Vermaak.

– Vi bestämmer själva vår framtid och vi vägrar låta andra människor diskriminera och döma oss bara för att vi sitter i rullstol, säger Carlo Klink.

Maria Lundin Osvalds