Anabela Lemos tilldelades Per Angerpriset 2022.

Anabela Lemos tilldelades Per Angerpriset 2022.

Anabela Lemos prisas för sin kamp för miljön

Hennes vardag i Moçambique kantas av hot, mutförsök och klimatkamp. OmVärlden träffade Anabela Lemos, årets Per Angerpristagare, som är van att leva under ständig övervakning.

1998 var året då Anabela Lemos från Moçambique blev aktivist. I dag, 24 år senare sitter hon i ett rum på Forum för levande historia i Stockholm. Hon ska inom kort ta emot Per Angerpriset. Men vägen hit har varit dramatisk. Kantad av hot, mutförsök och strid mot gruvjättar. 

För första gången ska svenska regeringens Per Angerpris gå till en miljökämpe. Det brukar annars främst vara människorättsförsvarare som uppmärksammas. Hon själv tycker inte att det är någon skillnad mellan klimat- och människorättsaktivister. 

– Det handlar om att påverka människors liv till det bättre.

Men det började som sagt 1998. Då skulle en förbränningsanläggning för bekämpningsmedel byggas i hennes bostadsområde i huvudstaden Maputo. Många fruktade att utsläppen skulle öka antalet cancerfall.

Anabela Lemos som redan var aktiv inom miljörörelsen växlade upp. Hon tog kampen med bolaget. Skrev, argumenterade, protesterade. Striden förde henne till Danmark där ägarna fanns.

Fallet fick allt mer uppmärksamhet. Två år senare backade bolaget. Hon hade vunnit. Tidningarna skrev om hennes kamp. Människor började höra av sig. De klagade på miljöproblem vid gruvor, på dålig luft runt fabriker. De larmade om skogar som skövlades och frågade om hon kunde hjälpa till. 

– Jag började lära mig om klimatförändring, biologi och en massa andra saker och så växte det fram en rörelse, säger hon.

Nationalmuseet i Maputo lånade ut ett garage där hennes organisation Justiça Ambiental (Klimaträttvisa) kunde hålla möten med andra organisationer och aktivister. I dag är Justiça Ambiental en stark röst i Moçambique. Men framgången har en baksida. Till exempel alla försök till mutor. 

– Ofta sker det mitt under ett möte, säger hon.

Olika sätt att erbjuda mutor

Vid bordet finns även hennes son, Daniel Ribeiro, som också jobbar i organisationen.

– Min pappa sa alltid till mig att om du vill förändra världen så måste du börja med att förändra din familj, förklarar Anabela Lemos och ler.

Daniel Ribeiro jobbar med att samla in information och som tekniskt ansvarig. Han blandar sig i samtalet.

– Ett vanligt sätt är att vi blir kontaktade av ett företag som vill att vi ska göra ett projekt ihop, säger han.

Företaget vill därefter att de ska underteckna en avsiktsförklaring, ett memorandum of understanding eller MoU som det också kallas. 

– Det brukar heta att man ska hålla kritiken internt, säger Daniel Ribeiro och tillägger att sådana erbjudande alltid sockras med mycket mer pengar än vad som behövs för att genomföra projektet. 

Anabela Lemos säger att det även finns andra sätt. Att företag mer eller mindre erbjuder pengar över bordet för att de ska fokusera sitt klimatarbete på andra frågor.

– Det är ett helt spektrum av metoder, säger hon.

Inbrott på kontoret

Påtryckningarna från staten är annorlunda, mer hotfulla.  

– Vi får ibland hot att om vi inte tar bort ett inlägg som vi publicerat på vår hemsida så kan något dåligt hända med en familjemedlem. Det är skrämmande.

Och det har haft flera problem. Telefoner och datorer funkar ibland inte. Störst är de tekniska problemen precis före eller efter att en kontroversiell artikel publicerats.

Två telefoner ligger framför oss på bordet. Många människorätts- och klimataktivister har fått sina telefoner infekterade av spionprogram. Lyssnar någon nu?

– Ja, troligen. Men vad kan vi göra åt det? Jag ser det som att vi lever i ett glashus, alla kan se. Dessutom är det bättre att de som vill veta något om oss lyssnar. Annars hämtar de in informationen på ett fysiskt sätt, säger Anabela Lemos. 

Henne son berättar att han en gång lämnat stan. Hans bror skulle se till huset. Men när brodern gick in genom ytterdörren möttes han av maskerade män som var där och rotade. De misshandlade och hotade honom.

– De tvingade min bror att visa id-kort för att visa att han inte var jag, säger Daniel Lemos. 

Vid två tillfällen har kontoret länsats på hårddiskar, sd-kort och kameror. 

Anabela Lemos säger att det är lika bra att använda telefonerna som vanligt. Det enda undantaget är då de ska möta ögonvittnen.

– Då är vi mycket försiktiga. Då har vi inga mobiler med oss, säger hon.

Priset kan få konsekvenser

Anabela Lemos säger att priset kommer att få konsekvenser. Att det finns både för- och nackdelar.

– Det kan vara riskabelt. Samtidig är priset viktigt eftersom det ger oss en starkare röst i vår kamp. Det kan också leda till en faktisk förändring i andra länder, kanske även här i Sverige. 

Anabela Lemos säger att vi befinner sig i en energikris och att hela världens energisystem måste förändras.

– Beroendet av fossila bränslen är mycket oroande. Det går inte att fortsätta så här. 

Per Angerpriset

Per Anger-priset instiftades 2004 av den svenska regeringen. Priset delas ut för att lyfta fram humanitära och demokratifrämjande insatser och delas ut av Forum för levande historia.

Priset har fått sitt namn efter Per Anger som var sekreterare vid den svenska legationen i Budapest. Han tog initiativ till det svenska arbetet att rädda så många människor som möjligt undan förföljelse och avrättningar i det nazistockuperade Ungern under andra världskriget.

Anabela Lemos nominerades av We Effect.

Källa: Forum för levande historia

Mer läsning