”Fel tid att minska hjälpen till Somalia”

Abdifatah Diriye Ahmed, chef för Somali National Institute of Health, är i Stockholm för att vara med på en konferens med representanter från andra hälsomyndigheter. De har diskuterat hur förberedda länderna är på akuta kriser, som till exempel pandemin. 

I en paus under konferensen möter han upp OmVärlden för några frågor. Han har haft samtal med Sida och mött svenska socialministern Jakob Forssmed (KD). Abdifatah Diriye Ahmed är medveten om att Sveriges nya regering aviserat lägre budget för bistånd och att det kan drabba Somalia.

– Jag är tacksam för den hjälp vi fått från Sida och Folkhälsomyndigheten. Just nu visar fakta på marken att behoven är stora där 300 000 människor lever nära svält. Det är en humanitär skyldighet att rädda liv och ett kritisk moment. Det är fel tid att minska biståndet för tillfället, säger Abdifatah Diriye Ahmed.

För Somalia har coronapandemin i sig inte inneburit samma effekter som i många andra länder. Officiellt var det enligt WHO i början av december cirka 27 000 fall av covid-19 och 1 360 döda sedan pandemins utbrott. Det kan jämföras med Sveriges 21 000 döda trots att vår befolkning är mindre. 

– Men det finns ett mörkertal. Vi har sett att många begravt sina döda utan att haft kontakt med vården. Det fanns en rädsla för covid och att bli smittad om man gick till sjukhusen som var fulla med folk. Jag tror att den riktiga siffran säkert är den dubbla, säger Abdifatah Diriye Ahmed, när han träffar OmVärlden i Stockholm. 

Ett av de stora problemen i kampen mot covid-19 är svårigheterna att nå människor utanför städerna och bristen på testkapacitet. Det tog även lång tid innan vaccin kom in i landet. Nu bedömer Abdifatah Diriye Ahmed att cirka 20 procent av befolkningen har ett fullgott vaccinskydd. 

Den allvarligaste effekten av pandemin var att den slog hårt mot hälsosystemet.

– Rädslan var stor, covid tog stor plats och en hel del av vårt arbete föll mellan stolarna, säger Abdifatah Diriye Ahmed.

Som exempel på det nämner han att 20 procent färre viktiga vaccineringar genomfördes,  i första hand mässling. Dessutom har sjukhusvården minskat med 4 procent och barnadödligheten ökat med 13 procent.

– Vi hade en bräcklig sjukvård redan innan pandemin. Till exempel hade vi då endast tre isoleringsavdelningar i hela landet. 

Han är oroad över att det skett utbrott av mässling i flera regioner. Enligt WHO  registrerades från januari till mars i år 3509 fall i 18 regioner. 

– Även det en effekt av pandemin. Vi har inte lyckats vaccinera tillräckligt många barn. Det som förvånar oss är utbrott i större städer och inte bara på landsbygden. Trenden är en ökning som kan leda till allvarliga konsekvenser, säger Abdifatah Diriye Ahmed.

Den allra största utmaningen för honom och för stora delar av landet är torkan och den undernäring som följt i dess spår. Närmare åtta miljoner människor, hälften av befolkningen, är  påverkade av torkan och 1,8 miljoner av dem är barn där många bor i områden som är svåra att nå och där konflikter pågår.