”Feminismen har alltid fått kämpa mot konservativa rörelser”

Hon ber om ursäkt.

– Jag är lite disträ, säger Geeta Devi Pradhan när vi slår oss ner i ett mötsrum i Hammarby Sjöstad i Stockholm.

Det är begripligt. Det är hennes tredje land och tredje vecka på resa. Tillsammans med kolleger har hon genomfört en utbildning i Bryssel, träffat kollegor i Tyskland och ska dagen efter vårt samtal tillbaka till Finland. Därefter är det dags att bege sig till Nepal, hennes hem sedan 20 år tillbaka. Med lika många år inom sektorn är hon expert på de mänskliga rättigheterna med fokus på jämställdhet.

Vi kommer snabbt in på pandemin och dess konsekvenser för flickor och unga kvinnor. Nedstängningar har hållit tonåringar över hela världen borta från skolan - ofta med förödande konsekvenser.

– Som ett resultat av covidpandemin har vi kunnat se att antalet barnäktenskap har ökat vilket i sin tur gör att antalet gravida flickor också ökar, säger Geeta Devi Pradhan.

Ungefär 90 procent av tonårsgraviditeter, flickor i åldern 15-19, i utvecklingsländer sker inom barnäktenskap. I förhållanden där det ofta en obalans i makt, ingen tillgång till preventivmedel och press på flickor att föda ett barn.

– Varje år blir 21 miljoner ungdomar gravida och 5,7 miljoner av dessa graviditeter slutar med abort. Även på de ställen där det är lagligt med abort finns det ett stigma med ungdomsgraviditeter och många vågar inte söka hjälp, säger Geeta Devi Pradhan.

Geeta Devi Pradhan berättar hur de arbetar för att fler ska få tillgång till säker reproduktiv vård och abort men att de även arbetar med policy och påverkan i de länder som Plan International verkar. Rätten till abort är omtvistad globalt och är hotad på många platser. På midsommarafton meddelade Högsta domstolen i USA att de hävde lagen som varit en garanti för aborträtten i landet sedan 1973. Det ökade även oron att det även kommer slå hårt mot aborträtten globalt.

– Vi har kollegor i flera av länderna i Latinamerika som berättat att det finns föräldrar som som inte vill skicka sina barn till skolan för att de inte vill att barnen ska påverkas av feminism och det de kallar “genusideologi”. De försöker stoppa vår informationsspridning om SRHR och säker abort, säger Geeta Devi Pradhan.

Hon pratar vidare om hur viktigt det är att arbeta mot de konservativa strömningarna och hur det alltid har varit något den feministiska rörelsen behövt förhålla sig till och kämpa emot.

– Det är inget nytt att vi måste jobba mot dem. Det har den feministiska rörelsen alltid gjort och jag kan inte se hur det blir annorlunda den här gången. Vi tar oss framåt och kommer aldrig sluta kämpa för våra rättigheter hur stor backlashen än blir, säger Geeta Devi Pradhan.

Och hon fokuserar hellre på det positiva än det negativa och framstegen som har gjort.

– I Benin arbetar vi med policy och påverkan. Där har civilsamhället haft en stor påverkan till varför abort idag är lagligt i landet, vilken är ett stort framsteg, säger Geeta Devi Pradhan.

Tidigare i år legaliserade Benin abort upp till vecka 12 och landet har nu en av de mest liberala abortlagarna i Afrika. Att lagen är på plats säger Geeta Devi Pradhan. är viktigt, men hon påpekar att det krävs mer än så. Stigma och normer kring sexuell och reproduktiv hälsa påverkar både vård och eftervård.

– Det är viktigt att se till att det även finns kvalitativ vård efter abort samt psykosocial rådgivning och stöd till flickorna. För de flesta som går igenom en abort är det traumatiskt även om man reagerar olika. Därför krävs inte bara tillgång till säker abort utan det är även nödvändigt med säker och trygg eftervård. Särskilt när den som genomgått en abort är ung, säger Geeta Devi Pradhan.

Vad gäller framtiden och om fler länder kommer att följa USA och inskränka rätten till abort eller följa Benin och öppna upp för fler att ha rätt till abort är Geeta Devi Pradhan försiktigt positiv.

– Vi har som sagt kämpat mot konservativa rörelser som aktivt arbetar mot mänskliga rättigheter, i synnerhet kvinnors och flickors rättigheter, så länge den feministiska rörelsen har funnits. Tar vi Sverige som exempel, ni har precis tagit bort den feministiska utrikespolitiken men vidhåller fortfarande många av de mänskliga rättigheterna, fokuset på jämställdhet och arbete med kvinnor och flickor. Det visar på att politikerna inte vågar röra det mest grundläggande rättigheterna i de flesta länderna, vilket gör att jag ser ljust på framtiden. Detta är bara ett steg bakåt, snart tar vi två framåt, säger Geeta Devi Pradhan.

Och även på hemmaplan arbetar Geeta Devi Pradhan för kvinnors rättigheter i ett land som enligt Geeta Devi Pradhan har kommit långt med sitt jämställdhetsarbete på papperet men inte i verkligheten.

– Jag är ursprungligen från Indien men flyttade till Nepal efter att jag gift mig. Vad som är intressant var att det var väldigt lätt för mig att få ett medborgarskap som kvinna. Hade det varit en person som flyttat till en kvinnlig partner hade det varit mycket svårare. Medborgarskapet i Nepal bestäms av närmsta manliga släkting, vilket hindrar kvinnor på flera sätt. Vi måste se till att reglerna också följs i praktiken, förklarar Geeta Devi Pradhan.