Vladimir Slivjak, miljöaktivist i Ryssland och en av årets Right Livelihoodpristagare.

Vladimir Slivjak, miljöaktivist i Ryssland och en av årets Right Livelihoodpristagare.

”Framgångsreceptet är att hålla sig utanför politiken”

Vladimir Slivjak, en av årets Right Livelihood-pristagare, har i över 30 år med framgång stoppat utbyggnad av kolgruvor och kärnkraft. För att få tillit i ett land som Ryssland måste du agera utanför politiken säger han i en intervju med OmVärlden. 

Publicerad:

När Vladimir Slivjak 16 år gammal blir upprörd över att floden stinker i hemstaden Kaliningrad inser nog varken han själv eller hans omgivning att det är början på en livslång kamp för en bättre miljö - en kamp han driver än i dag, 32 år senare. 

– Jag såg att floden var full med död fisk eftersom ett pappersbruk inte renade blekmedelet de använde. Myndigheterna gjorde inget, det fanns inga organisationer som brydde sig. Många stadsbor gnällde men inget hände. Så då bestämde jag och några vänner oss för att starta en miljöorganisation, berättar Vladimir Slivjak när han träffar OmVärlden på ett hotell i Gamla stan.

Han är i Stockholm för att den 1 december motta Right Livelihoodpriset som i år delar med tre andra pristagare.

Under kampen mot pappersbruket organiserade de stora demonstrationer tills fabriken stängde 1990. 

– Det var en seger som gav oss energi. Plötsligt förstod vi att en folklig opinion kan leda till en förändring även i Sovjetunionen, säger Vladimir Slivjak.

Men så var det också bra tajming. Detta utspelades under en tid då Sovjetunionen under president Gorbatjov började luckras upp i det som kallas glasnost och som sedan ledde till att landet föll ihop i december 1991. 

Satt käppar i hjulet

Organisationen Ecodefence, som Vladimir Slivjak var med och bildade 1989, har under årens lopp haft stora framgångar.

Efter det nedlagda pappersbruket i Kalingrad har det rullat vidare. Deras protester har lett till nedlagda kolgruvor i Sibirien, stoppade utbyggnader av kärnkraft. De har kämpat för strandskydd, bevarande av skogar och satt käppar i hjulen för andra projekt som drivits av ryska myndigheter och privata bolag. 

Man frågar sig förstås hur man i Ryssland, med en auktoritär regim som inte har några skrupler när det kommer till att kväsa meningsmotståndare, kan tillåtas verka på det sättet som Vladimir Slivjak och Ecodefense gjort under så lång tid.

– Framgångsreceptet för oss är att hålla oss utanför politiken. Det finns folk som säger att man måste verka inom politiken för att få igenom förändringar, att du ska vara medlem i parlamentet. Men min erfarenhet säger att det inte stämmer. Medborgare i Sovjetunionen och senare i Ryssland betraktar politiker som folk man inte kan lita på. Att de har en dold agenda och så vidare. För oss är det allra viktigaste att få tillit från de som drabbas. Människor ska inte tro att vi endast är engagerade för egen vinning och politisk karriär.

Mest "bullshit" i media

Han säger att framgångarna har förvånat honom. Ecodefence har små resurser. Putins regim har utmålat dem som utländska agenter och statskontrollerad media bryr sig inte så mycket om miljöfrågor. Nämns organisationen av medierna är det enligt Vladimir Slivjak ofta ”bullshit” som att klimatförändringar är något som Väst har uppfunnit för att förstöra den ryska ekonomin. 

– Vi har hittat våra metoder utanför de politiska ramarna, sett möjligheten att använda juridik, domstolar, opinionen och stöd från olika Europeiska länder. Vi bygger upp egen expertis och anpassar vårt arbetssätt i varje enskilt fall.  Du ska veta att Ryssland är ett oberäkneligt land och så även domstolarna. Du har ingen aning om hur de resonerar och ibland blir man överraskad att de går på vår linje, säger Vladimir Slivjak. 

Vi kommer in på kampen mot kärnkraften, vilket engagerar honom mycket. Släktingar till honom dog av cancer efter olyckan i Tjernobyl 1986. Det var en händelse som, enligt Vladimir Slivjak, var en ögonöppnare för många ryssar.

– Hela transformationen som ledde till kollapsen av Sovjetunionen var en konsekvens av Tjernobyl.

Och det var inte för att de styrande berättade vad som hade hänt utan för att en halv miljon människor i landet blev kallade för att rensa upp i området. De kom hem och berättade för sin släkt och sina vänner. Många av dem fick cancer och är döda i dag.

Han är väl medveten om att kärnkraften alltmer lyfts fram som en "räddningsplanka” när behovet av el ökar samtidigt som den förnyelsebara energin inte produceras i tillräcklig omfattning. 

– I dag står kärnkraften för fyra procent av energiproduktion i världen och den andelen kommer minska den närmaste tiden. Jag ser inte att det finns tekniska möjligheter att bygga särskilt mycket mer kärnkraft. Det är billigare och effektivare att satsa på förnyelsebar energi – till och med i Ryssland har man börjat satsa på förnyelsebart, dock i liten skala. 

Fast det är en sen omställning under galgen säger Vladimir Slivjak. 

– Big Business i Ryssland, som alla står nära presidenten, började bli oroliga för att EU ska införa koldioxidskatt 2025, på produkter som tillverkas med fossila bränslen, som stål och aluminium. Det satte fart på Putin, men i stort sett är inställningen ”Business as usual”, så länge man kan tjäna på olja, kol och gas finns det inget skäl att dra i bromsen.

Ständig hotbild

Som ett hot mot de stora pengarna finns det förstås även en hotbild mot Vladimir Slivjak och hans medarbetare, särskilt om man fått stämpeln statsfienden.

– Jo, det är farligt att verka inom Ryssland, så har det varit under lång tid. Jag lever i ett land där man inte vet vad som händer. I morgon kan polisen knacka på dörren och jag blir arresterad. Varje gång jag passerar gränsen undrar jag om de ska sy in mig. Nu har jag accepterat att det är så. Men att lägga ner allt? Nej, det är för viktigt för så många. För mig finns inget alternativ, säger Vladimir Slivjak.

Övriga Right Livelihood-pristagare 2021 är: Marthe Wandou  från Kamerun, kanadensiskan Freda Huson samt den indiska organisationen Legal Initiative for Forest and Environment.

Mer läsning

Mamma och dotter besöker klinik för HIV i Nairobi, Kenya

EBA-rapport: Normer om sexuell hälsa måste tydliggöras bättre

Stödet är starkt för att flickor ska gå i skolan, men en majoritet accepterar våld i hemmet mot barn. En ny rapport från Expertgruppen för biståndsanalys, EBA, rekommenderar ökad förståelse för värderingar och normer som främjar och motverkar sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR, i Afrika söder om Sahara.