Lottie Cunningham Wren kan inte närvara vid prisceremonin för Right Livelihood Award 2020, utan tar emot priset över länk, från Nicaragua. 

Lottie Cunningham Wren kan inte närvara vid prisceremonin för Right Livelihood Award 2020, utan tar emot priset över länk, från Nicaragua. 

Hon kräver att företag agerar för att stoppa övergrepp i Nicaragua

Lottie Cunningham Wren tar emot årets Right Livelihood Award i ruinerna av sitt eget folks hem. Hon fördömer den nicaraguanska statens övergrepp på ursprungsfolken och kräver ekonomiska sanktioner för att tvinga fram en förändring i Nicaragua.

Publicerad:

Hennes röst är stadig. Hon ber om ursäkt för det sena röstmeddelandet över telefonappen.

– Inom loppet av 15 dagar har Moskitkusten, på Nicaraguas Atlantkust drabbats av två orkaner, Eta och Iota. Befolkningen i de kommuner som är värst utsatta består till en stor majoritet av ursprungsfolk. Flera byar saknar än idag vatten, säger Lottie Cunningham Wren.

Hon kompletterar en tidigare intervju gjord över en kameraapp på datorn. Orkanerna krävde en uppdatering. På onsdag, den 3 december tar hon som en av fyra mottagare, emot Right Livelihood Award, för sin kamp för den nicaraguanska ursprungsbefolkningens rättigheter.

Någon prisceremoni i Stockholm blir det inte i år, utan allt sker digitalt, som så mycket annat detta pandemins år. Medan Lottie Cunningham Wren tar emot priset kämpar hennes familj, vänner, grannar och medmänniskor för livet runt omkring henne.

– I Puerto Cabezas, där mitt kontor ligger, har 90 procent av alla skolor, kontor, kliniker och hus delvis eller helt förstörts. Tak har flugit iväg. Elektriciteten, vägar, telefonförbindelser är totalförstörda. Jordbruksproduktion och fiske har drabbats av översvämningar i floder, laguner och utefter kusten. Det är de värsta översvämningar någon någonsin har skådat, säger hon.

Redan i augusti svämmade flera stora vattendrag över efter kraftiga regn och 30 000 människor på Nicaraguas Atlantkust tvingades lämna sina hem, enligt Lottie Cunningham Wren. Detta samtidigt som den pågående covid-19-pandemin och den sedan många år pågående markkonflikten i regionen.

Orkanerna Eta och Iota drog in över Nicaraguas Atlantkust under de två första veckorna i november. I dess spår har såväl medier som civilsamhällesorganisationer riktat kritik mot Nicaraguas regering för att inte bistå de drabbade på Atlantkusten.

Lottie Cunningham Wren är också kritisk mot regeringens agerande. Hon beskriver de enda hjälpaktioner som utförts som ren valpropaganda inför valet till presidentposten och nationalförsamlingen i november 2021.

Lottie Cunningham Wren talar inför representanter för ursprungsfolken på den nicaraguanska Atlantkusten. Foto: Right Livelihood Foundation.

Sedan 2003 leder hon organisationen Centret för rättvisa och mänskliga rättigheter på Nicaraguas Atlantkust (CEJUDHCAN). Hon var själv med och grundade organisationen som ett led i sin mer än 20 år långa kamp för att säkra den nicaraguanska ursprungsbefolkningens och afronicaraguanska befolkningens rätt till mark på Atlantkusten.

Det är på grund av sin kamp som hon tar emot Right Livelihood Award. Bland annat bidrog hon 2001 till att den Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter dömde till lokalbefolkningens fördel. Enligt domstolen hade Nicaragua brutit mot ursprungsfolkens rättigheter när staten utan folkens tillåtelse sålt markrättigheter till tredje part.

År 2002 införde den dåvarande nicaraguanska regeringen lag 445 som tydliggör urfolkens rätt till sin mark. Fem år senare fick de också papper på marken, men samma år valdes den tidigare vänsterrevolutionären och presidenten Daniel Ortega åter till president.

– Ursprungsfolken har många minnen, sura minnen, av Daniel Ortega sedan hans tid vid makten på 1980-talet. Vi minns ännu den röda julen 1981 då fler än 10 000 människor härifrån tvingades på flykt till Costa Rica och Honduras. När Ortega återvände väcktes dessa minnen åter till liv och så sent som 2015 tvingades människor fly igen, till Honduras, säger Lottie Cunningham Wren på videolänk.

Eskalerande markkonflikt

Ett par år före 2015 började allt fler bosättare från andra delar av landet komma till Atlantkusten för att kräva rätten till mark de köpt. Med sig hade de papper som visade att de ägde marken. Allt fler lokala familjer från ursprungsfolken har sedan dess hotats lämna sina marker, trots lag 445 från 2002.

När Lottie Cunningham Wren besökte Sverige 2018 för att ta emot Anna Dahlbäck-stipendiet berättade hon att 5 000 personer tvingats fly, varav minst 600 till Honduras. Minst 34 personer ska ha dödats i den markkonflikt som blossat upp och ytterligare 25 kidnappats.

Under perioden 2012-2015 räknade CEJUDHCAN att den nicaraguanska staten begått fler än 2 000 övergrepp på ursprungsfolken och den afronicaraguanska befolkningen. Våldet och övergreppen har sedan dess fortsatt, enligt Lottie Cunningham Wren. Därför är hon glad att få ta emot Right Livelihood Award.

– Det är ett erkännande av mitt och min grupps arbete. Nicaragua befinner sig i kanske den djupaste krisen för mänskliga rättigheter i landets historia. Alltså i fredstid. Vi vill genom vårt arbete visualisera denna kris, framför allt för ursprungsfolken, säger Lottie Cunningham Wren.

Hon säger att priset inte är till henne, utan att hon tar emot det i ursprungsfolkens namn.

– Särskilt dem som fått ge sina liv för att försvara moder jord, och de kvinnor som lider när de dagligen försvarar sina familjer och deras rätt till mark.

År 2016 anklagade Lottie Cunningham Wren Nicaragua för övergrepp på ursprungsfolken. Foto: Right Livelihood Foundation.

Inför nästa års val arbetar Lottie Cunningham Wren, tillsammans med många andra människorättsaktivister och företrädare för civilsamhället i Nicaragua, för att valen genomförs på ett demokratiskt och transparent vis. Det senaste valet, 2016, saknades oberoende internationella observatörer och det förekom flera anklagelser som valfusk.

– Vi vill bli inkluderade i valprocessen för att kunna bli en del av en demokrati där man också respekterar vår rätt till självbestämmande. Har vi ingen autonomi har vi ingen demokrati. Utan respekt för jorden eller hur vi väljer att organisera oss som kollektiv kan vi inte heller säga att det finns demokrati.

Två nya lagar

Nyligen införde den nicaraguanska regeringen, med stöd av majoriteten i nationalförsamlingen två nya lagar som fått mycket kritik, både av det nicaraguanska civilsamhället, men även internationellt. Den ena lagen kräver att alla individer och juridiska personer som tar emot finansiering från utlandet måste registrera sig hos inrikesdepartementet som utländska agenter.

Den andra lagen innebär att personer som publicerar inlägg på internet som kan anses förolämpande riskerar böter eller upp till tre års fängelse. Enligt lagen kan spridning av information som kan anses vara falsk eller uppmuntra till våld eller ekonomisk instabilitet leda till upp till fem års fängelse.

– Man har trakasserat oss, hotat, attackerat och mördat oss. Man har fördömt och förtryckt våra ledare och oss aktivister, stängt våra bankkonton och nu kommer dessa lagar. Vi måste fortsätta kämpa, men förhållandena har blivit mycket tuffare.

Lottie Cunningham Wren upprepar sitt krav från när hon besökte Stockholm för två år sedan. För att öka trycket på Nicaragua att minska övergreppen och leva upp till sina egna lagar och internationella avtal krävs ekonomiska sanktioner och handelsstopp.

– EU:s sanktioner är välkomna. Vi kommer att fortsätta påverka internationella finansieringsorgan. Så länge staten kan låna av Världsbanken och Interamerikanska utvecklingsbanken spelar individuella sanktioner ingen roll. Med sanktioner kan de privata företag som vill utvinna naturresurser på ursprungsfolkens marker stoppas. Det handlar om företag från Kanada, USA, EU, Storbritannien och Australien som vill öppna gruvor, köpa virke och nötkött. Regeringarna i de här länderna kan påverka situationen här, säger Lottie Cunningham Wren.

Att sanktioner och investeringsstopp indirekt drabbar även lokalbefolkningen är hon medveten om, men hon ser inte längre någon annan utväg.

Erik Halkjaer

Mer läsning