Rösten är tjock. Tårarna rinner då hon säger att innan allt det här hände så var hon en vanlig hemmafru. En kvinna som tog hand om sina två barn och hade middagen klar då hennes man kom hem ifrån fabriken. Som alla andra såg hon på tv och läste tidningarna om kvinnor som mördats och tänkte att det var sexarbetare som råkat illa ut. Sen försvann hennes 17-åriga syster.
I en vecka letade familjen. De kryssade runt i staden Juárez i Mexiko. Från sex på morgonen till sent på kvällen.
– Vi intalade oss att hon varit med om en olycka och tappat minnet. Att hon låg på sjukhus och att vi snart skulle träffa henne igen.
Men den här historian slutade inte lyckligt. Systerns kropp hittades utanför staden. Polisen konstaterade att hon våldtagits, torterats och mördats. Efter det förlorade Malú García Andrade sin tro på Gud och samhället.
– Jag skäms när jag tänker på att jag tidigare bara trodde att det var sexarbetare som drabbades, säger hon.
Inget var sig längre likt.
– Hon var min enda syster, säger hon och tårarna rinner trots att det gått mer än 20 år sedan mordet som skedde 2001.
Början på en lång kamp
Såret han ännu inte läkt då OmVärlden möter henne på Forum för levande historia i Stockholm som delar ut regeringens Per Anger-pris. Det har delats ut sedan 2004 och går till en person som har gjort betydande insatser för att främja demokrati och mänskliga rättigheter.
För Malú García Andrade blev mordet början på lång kamp. Hennes mamma krävde svar och bildade opinion mot övergrepp på kvinnor. När mamman reste utomlands för att sprida berättelsen om hur vanligt det är med kvinnomord – femicide – i Mexiko så nätverkade Malú García Andrade hemma i staden Juárez, i norra Mexiko. De bildade organisationen Vi vill ha hem våra döttrar (Nuestras Hijas de Regreso a Casa) och tog sig an liknande fall. Malú García Andrade utbildade sig sedan till jurist och stred för alla de anhöriga som krävde svar.
Samtidigt ledde sorgen till att hon under en period tappade sin tro på Gud. Hon kunde inte förstå hur en Gud kunde tillåta att hennes syster mördats. Gudstron kom dock tillbaka efter ett samtal med en präst.
Bor på hemlig plats
Hon har betalat ett högt pris för sitt engagemang och skrattar till då hon får frågan var hon bor nu.
– I Mexiko, svarar hon kort och berättar om sitt liv med livvakter, hemliga adresser och ständiga hot.
Att ge sig på patriarkala strukturer kostar. Hennes mamma blev skjuten med fem skott, hennes hem har beninsbombats och lärarna till hennes barn har hotats. Våldet är en del av hennes vardag.
I Mexiko och flera grannländer är övergrepp mot kvinnor vanliga. År 2020 mördades 3723 kvinnor och flickor i landet. Av dessa utreddes 940 som femicid, uppger Amnesty som var den organisation som nominerade henne till Per Anger-priset.
Machokultur en förklaring
Malú García Andrade tror att en förklaring till alla övergrepp är den rådande machokulturen i Mexiko. Att män som begår dessa brott sällan straffas bidrar, liksom att ledande politiker gärna sopar problemen under mattan gör också att utvecklingen fortsätter.
Trots att övergrepp är vanliga tror hon ändå på en positiv utveckling.
– Jag måste vara hoppfull. I år var det rekordmånga kvinnor som deltog i demonstrationer på internationella kvinnodagen den 8 mars. Intresset för de här frågorna växer.
Per Anger-priset
Varje år tilldelas priset en person som har gjort stora humanitära och demokratifrämjande insatser i sitt hemland den svenska regeringens Per Anger-pris som delas ut den 27 april. Det har delats ut sedan 2004 och är namngivet efter diplomaten Per Anger som var stationerad i Budapest och räddade många människor undan förföljelse och avrättning under det det nazistockuperade Ungern under andra världskriget.
Några andra pristagare är:
2022 – Anabela Lemos, klimataktivist i Moçambique.
2021 – S’bu Zikode, sydafrikansk människorättsaktivist.
2020 – Intisar Al-Amyal, kvinnorättsaktivist i Irak.
2019 – Najwa Alimi, journalist i Afghanistan.
2018 – Teodora del Carmen Vásquez, kvinnorättsaktivist i El Salvador.
Källa: Forum för levande historia
