Filmaren Hogir Hiroris film Sabaya har premiär i Sverige. OmVärlden lottar ut biljetter.

Filmaren Hogir Hiroris film Sabaya har premiär i Sverige. OmVärlden lottar ut biljetter.

”Många yazidiska kvinnor kommer inte att hittas”

Upp till 4 000 yazidiska kvinnor togs som sexslavar av IS, många av dem är fortfarande i fångenskap. I svenska dokumentärfilmen Sabaya har Hogir Hirori följt arbetet med att hitta och få dem fria. Filmen har premiär på Folkets bio den 19 november. 

Publicerad:

Det fanns tidpunkter då Hogir Hirori funderade på att lägga ner filmandet, om det var värt risken att bli skadad eller kanske till och med dödad. I en av filmens scener jagas bilen han sitter i av IS-anhängare som skjuter skarpt. I bilen sitter en yazidisk flicka som precis räddats från Al-Hol lägret i Syrien. 

– Jag diskuterade med min producent och min fru och kom fram till att fortsätta med projektet, efter att träffat och lärt känna dessa modiga kvinnor ville jag berätta deras historia, säger han när OmVärlden träffar dokumentärfilmaren på Folkets bio kontor i Stockholm. 

Hogir Hirori säger också att när han väl var på plats i Syrien så släppte rädslan, han kände ”sig hemma” i en miljö som påminde om den irakiska delen av Kurdistan med krig och oroligheter han växte upp i fram till han som flykting kommer till Sverige 1999.  

Det är också i den miljön som Hogirs tidigare filmer utspelar sig; Flickan som räddade mitt liv (2016) om en kvinna på flykt från IS och The Deminer (2018) om en minröjare. I filmen Sabaya följer Hogir Hirori med sin kamera en grupp yazidier i organisationen Yazidiska hemcentret. En ideell organisation utan stöd utifrån försöker finna och ta tillbaka de kvinnor som IS-männen betraktade som sina egna slavar (Sabayas), kvinnor som togs när IS ockuperade Sinjar-provinsen i norra Irak av Syrien där yazidierna lever.

2 000 kvinnor är inte återfunna

Uppskattningsvis mellan 3 000 – 4 000 kvinnor rövades bort av IS-männen och behandlades som deras egendom; de skulle städa, laga mat och inte minst vara deras sexslavar. Kvinnor som inte fick barn kunder köpas och säljas mellan männen. När IS-samhället slogs tillbaka kunde en del av de yazidiska kvinnorna lämna fångenskapen, men uppskattningsvis 2 000 kvinnor är inte återfunna. Många lever under någon form av kontroll, antingen i det stora Al-Hol lägret i Syrien, ute på landsbygden eller i andra länder som Turkiet, Libanon, Saudiarabien, Irak dit de tagits av männen. 

– Många av dem kommer inte att hittas, säger Hogir Hirori och tillägger att Sabaya inte är något nytt fenomen i området, även muslimska kurdiska kvinnor togs som fångar under 80-talet och även tidigare i historien har kvinnor betraktats som lovliga krigsbyten. 

En fråga man ställer sig är förstås varför kvinnorna inte bara lämnar lägret som kontrolleras av den kurdiska och Syriska demokratiska armén

– Jo, det kan uppfattas som märkligt. Men du ska veta att de flesta som är kvar i lägret var unga, kanske mellan 7 -15 år gamla när de togs till fånga, sedan har de blivit hjärntvättade av IS i sex års tid, de har konverterar till islam, de kan koranen flytande och många kanske känner att de inte längre är yazidier.  Dessutom är många rädda för att återvända till sina familjer. De tror att de kommer att dödas av sina familjer eftersom IS sagt att det är så seden är när en yazidier konverterar och när de inte längre är oskulder, säger Hogir Hirori.

Men det stämmer inte enligt Hogir 

– Alla är välkomna tillbaka till samhället. Av de som är med i filmen är det tre av sju som idag är gifta och två har barn, alla är alltså fullt accepterade i den yazidiska gemenskapen trots åren hos IS.

Kritik från New York Times

I en artikel som publiceras i New York Times i september fick filmen kritik för att några av de medverkande kvinnorna inte gett sitt medgivande till att bli filmade och att de inte förstått i vilket sammanhang de var med. 

– Jag blev chockad när jag läste artikeln, alla dessa påståenden om att kvinnorna inte visste om vad jag höll på med stämmer inte alls och vi skickade alla bevis till tidningen som visade att det som står i artikeln är felaktigt. Men du ändrade ingenting trots det. 

Efter publiceringen av artikeln åkte Hogir Hirori även ner till området och han säger att han träffade kvinnorna en efter en för att försäkra sig om att de fortfarande vill vara med i filmen. Han garanterar att ingen av dem har något emot att filmen visas och de vill säger han att deras historia ska berättas.

Två kvinnor som figurerar i den första versionen som visades på filmfestivalen i Sundance i februari i år vill vara anonyma och deras ansikten har blurrats i de kopior som visats därefter. 

Filmen har fått en del badwill på grund av artikeln och att han ägnat mycket tid för att förklara hur det ligger till. 

– Det känns obehagligt och orättvist att anklagas av en av världens största tidningar och att de vägrat att lyssna på mina svar. 

– Jag förstår inte heller kritiken att jag agerat oetiskt, att göra dokumentärfilm är en lång process, hur kan jag vara oetisk när jag under flera månader tillbringat tid med dessa tjejer, fått deras samtycke, förklarat för dem många gånger vem jag är, vad jag gör för film och hur den ska visas. Jag har filmat med en stor synlig kamera, jag har alltid gett dem möjligheten att ändra och ångra sig om någon inte vill vara med längre, säger Hogir Hirori.

Se filmen – Vi lottar ut biljetter till Sabaya

OmVärlden och Folkets Bio lottar ut 10 biljetter till filmen Sabaya. Skriv till redaktion@omvarlden.se , ange om du vill ha en eller två biljetter. Skriv din postadress. Vi väljer slumpvis ut bland de svar som kommer in fram till den 15 november.

Se filmens trailer.

Mer läsning