Myanmars skuggminister: ”Nu slåss vi tillsammans”

Militärens grymma maktövertagande i Myanmar blir en möjlighet för etniska minoriteter och majoritetsbefolkningen att enas, tror skuggminister Lian Sakhong som nu bor i Sverige. "Nu arbetar vi på en ny konstitution", säger han till OmVärlden.

Publicerad:

Vid studentupproren i Burma 1988 var Lian Sakhong en av ledarna, och tvingades sedan att fly landet och bor nu i Sverige. Här fortsatte hans politiska kamp för att befria hemlandet från militärens hårda grepp. Med tre decennier av politisk aktivism i ryggen var han ingen oväntad medlem av den skuggregering som bildades i Myanmar några månader efter militärkuppen tidigare i år. På mandat bland annat från Chinstaten, som han kommer ifrån, utsågs han till minister för ” federal union affairs”. På hans bord hamnade att börja formulera en ny konstitution, för att ersätta den från 2008 som låtit militären behålla avgörande delar av den politiska makten och omöjliggjort en full övergång till demokrati.

– Att skriva en ny konstitution kan förstås inte göras utan att medborgarna deltar och det är inte möjligt nu. Vi måste vänta tills vi har besegrat militärregimen, men under tiden skriver vi nu på en interrimkonstitution, säger Lian Sakhong över telefon till OmVärlden.

”Väldigt brutal”

Den 7 september förklarade skuggregeringen, National Unity Government (NUG), krig mot militären. Nu kallas den dagen för ”dagen D”.

– Många frågar mig varför vi var tvungna att deklarera ”dagen D” och då svarar jag att det var inte vi som startade detta. Det var militären. Vi gjorde det för att vi måste skydda människors liv, säger Lian Sakhong och tillägger att själva förklaringen har stärkt människornas ork och vilja till kamp.

Sedan dess har många strider rapporterats från runt om i landet. Dagligen rapporteras om nya dödsfall.

Är du inte orolig för risken för utbrett och dödligt våld?

– Jo, det vill ingen se. Men det finns inget annat val den här gången. Militären är väldigt brutal.

De väpnade styrkor som är knutna till NUG, People's Defence Force (PDF), tros dock vara mycket små i jämförelse med den kraftfulla myanmarska militären. Skuggministern säger att inte heller han känner till hur många de är.

– Det är inte vi som har rekryterat personerna. De rekryterar sig själva och försvarar sina områden. De informerar oss om att de organiserat sig och ber oss om hjälp.

NUG hjälper dem att organisera sig i ett gemensamt system. I fyra delstater har de etniska arméerna nu allierat sig med NUG, säger ministern. Ytterligare sex samarbetar på olika sätt.

Möjlighet till enande

Burmakännare har dock ifrågasatt hur välvilligt inställda de etniska arméerna faktiskt är till att alliera sig med PDF. Men Lian Sakhong menar att det som nu sker skapar en historisk chans till allians i de relationer mellan majoritetsbefolkningen burmanerna i centrala Myanmar och de etniska minoriteterna, som långt tillbaka präglats av slitningarna och inbördeskrig. Han tillhör själv en etnisk minoritet, Chin.

– Under 70 års tid har de etniska minoriteterna slagits för våra rättigheter, för demokrati och för federalism. Bara de etniska grupperna, burmanerna anslöt sig inte. Men nu slåss vi tillsammans mot militären, säger han.

Varhelst PDF och dess allierade lyckas befria ett område från militären kommer man att införa demokratisk administration, enligt Lian Sakhong.

Planering pågår i den unga administrationen för tiden efter militärstyret.

Du är fast övertygad att den dagen kommer att komma?

– Givetvis. Jag vet inte när, men enligt mina beräkningar klarar militären inte att hålla i detta.

Som argument tar han upp att militären inte kontrollerar samhällets infrastruktur, eftersom många som jobbar inom den fortsätter att strejka.

– De kontrollerar heller inte säkerheten. Överallt försvarar människor sig, säger han.

FN-stolen tom

NUG står dock inför många utmaningar. När Asean, de sydostasiatiska ländernas samarbetsorganisation, höll möte om Myanmar i våras bjöds militären in – men inte den nybildade skuggregeringen. Beslutet möttes av ilska mot att båda sidor inte fick representeras och demonstranter rapporterades bränna Aseans gemensamma flagga på gatan i Yangon. Representanter för NUG deklarerade att man tappat tron på att Asean kan medla i situationen. Därtill kommer frågan om vilken sida som ska representera Myanmar i FN, något som väntas avgöras efter förslag från FN:s behörighetskommitté under september.

Lian Sakhong hade gärna sett att han kunnat göra sitt jobb från hemlandet. Före pandemin och militärkuppen brukade han dela sig tid mellan Sverige och gränsregionerna mellan Myanmar och Indien, nära hans hemstat, eller vid den Thailändska gränsen. Nu är det omöjligt både på grund av pandemin och på grund av kuppen. Som barn av 88-rörelsen är han dock van. Han menar också att han med sin långa erfarenhet kan slå fast att befolkningen i hemlandet aldrig har varit mer enade än nu.

– Det är därför vi är så optimistiska. Burma kommer aldrig att bli detsamma igen.

Mer läsning

Gebre Selassie Araya, tigrean som bor i Malmö har inte längre någon kontakt med sin familj i Tigray.

“Det är inget annat än ett folkmord”

Förföljelse, godtyckliga gripanden och försvinnanden. Situationen för etniska tigreaner i Etiopiens huvudstad Addis Abeba blir allt svårare. ”Hatpropagandan mot tigreaner började efter att Abiy Ahmed tilldelades Nobels fredspris. Han säger öppet att tigreaner är ett ogräs som måste utrotas, säger Gebre Selassie Araya som växte upp i Tigray men nu bor i Malmö.