Du har sagt att du aldrig skulle söka ett jobb som generalsekreterare. Vad hände egentligen?
– Jag har aldrig siktat på en sådan roll utan trivts bra i mer interna roller, men som biträdande generalsekreterare blev jag tvungen att axla det här då Lena Ingelstam, generalsekreteraren, sa upp sig. Nu efter att ha praktiserat på den här tjänsten i åtta månader överraskade jag mig själv med att vara rätt bekväm även i det externa arbetet och känner att det kanske är på den positionen jag kan göra mest nytta för Diakonia, säger Mattias Brunander.
Som vit, medelålders man bidrar du, enligt dina egna ord, inte till den mångfald du skulle vilja se i Diakonias ledning. Varför tar du jobbet då?
– Det är delvis en fråga för styrelsen men skälet till att jag tycker att det funkar är att jag tror att jag på den här positionen kan fortsätta jobba för en ökad mångfald. Vi är dessutom fler kvinnor än män i vår ledningsgrupp. Jag sökte för att jag älskar Diakonia och det vi står för.
När andra generalsekreterare tillträder så brukar det presenteras stora visioner. Men du förklarar att de stora besluten för Diakonia redan är fattade. Hur ser du på din roll som ledare för organisationen?
– En organisation går igenom olika faser. Nu har vi inte något stort behov av en massa nya visioner. Det hade vi för några år sedan då vi tog fram en ny strategi. Det finns så mycket som är i rullning. Det räcker som det är. Nu ska vi gå i mål med det här. Sen får vi titta framåt.
Det har varit en turbulent tid hos er som ledde till att den tidigare generalsekreteraren Lena Ingelstam avgick. Hur har den konflikten påverkat er?
– Det har varit tufft med många känslor, men de sista månaderna har vi haft en bra arbetsro och en god stämning. Tillsammans med våra båda fackklubbar och styrelsen har vi beställt en utvärdering som nu genomförs av en konsult. Det är inte helt klart ännu men mycket av den dåliga stämningen har ebbat bort och nu har vi fyllt de flesta vakanserna. (Läs om konflikten)
Vilka andra utmaningar står Diakonia inför?
– Vi jobbar i en krisbransch. Vi arbetar med demokrati och mänskliga rättigheter ute i världen och det är motvindsfrågor i alla länder vi jobbar i. De frågor vi fokuserar på möter stort motstånd. När man sedan lägger på en ekonomisk kris med post-covid och kriget i Ukraina så blir det en otroligt tuff situation för många människor ute i världen. Vi behöver också se över vår finansiering så att vi blir mindre sårbara för politiska svängningar, nu när regeringen signalerar stora och snabba förändringar i biståndet.
Det formella beslutet om en ny generalsekreterare väntas tas på Diakonias ordinarie årsmöte 8 juni.
