FN:s särskilda rapportör för föreningsfriheten, Clément Nyaletsossi Voule, har sedan han tillträdde posten 2018 fått kämpa för att föreningsfriheten även ska gälla på internet.

FN:s särskilda rapportör för föreningsfriheten, Clément Nyaletsossi Voule, har sedan han tillträdde posten 2018 fått kämpa för att föreningsfriheten även ska gälla på internet.

”Stater har samma ansvar att försvara våra rättigheter online som offline”

På Stockholm Internet Forum möts aktivister, beslutsfattare, biståndsgivare och företrädare för näringsliv och akademin i ett samtal om ett fritt, öppet och tillgängligt internet för alla, men det är långt ifrån verkligheten. OmVärlden har talat med FN:s särskilda rapportör för föreningsfrihet, Clément Nyaletsossi Voule.

Publicerad:

För andra gången deltar Clément Nyaletsossi Voule på Stockholm Internet Forum, 10-12 maj. Första gången var 2019. I år återvänder han med fokus på världens klimataktivisters möjligheter att organisera sig och yttra sig på internet och i digitala kanaler.

Forumet hålls i år helt digitalt på grund av pandemin, och Clément Nyaletsossi Voule deltar via länk från sitt kontor hos FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter i Genève, i Schweiz. Därifrån har han arbetat sedan 2018 då han tillträdde posten som FN:s särskilda rapportör för föreningsfrihet efter den kenyanska advokaten Maina Kai och Annalisa Ciampi, professor i internationell rätt, i Italien.

Clément Nyaletsossi Voule är utbildad jurist med fokus på mänskliga rättigheter och internationell rätt. Som aktivist för mänskliga rättigheter i sitt hemland Togo var han med och grundade ett västafrikanskt nätverk för människorättsaktivister. Han har också varit generalsekreterare för Amnesty International i Togo och den togolesiska koalitionen för människorättsförsvarare.

– Jag har deltagit på två seminarier under årets forum. Det sista var om klimataktivister och hur de använder det digitala utrymmet i sitt arbete. Dessa aktivister har verkligen lyckats utnyttja alla digitala möjligheter, säger Clément Nyaletsossi Voule.

Vilka möjligheter tänker du på då?

– Vi ser unga aktivister som delar filmklipp som visar effekterna av klimatförändringarna eller hur företag missköter sig och vilka konsekvenser det får för klimatet. De är också duktiga på att använda digitala verktyg för att mobilisera sig, som till exempel Fridays for Future, och de har verkligen lyckats förändra narrativet kring klimatförändringarna, från en diskussion som handlat om effekterna här och nu till en diskussion om framtiden. På det sättet har det verkligen tvingat makthavarna att agera.

Det finns också en rad utmaningar med digital aktivism, eller hur?

– Absolut. Det finns många utmaningar, inte minst handlar det om alla människor på gräsrotsnivå, som urfolken i Colombia eller Kenya, som inte har tillgång till internet. Det finns en enorm klyfta mellan de som har tillgång till internet och de som inter har det. De senare blir helt exkluderade från den pågående debatten.

Enligt FN och Världsbanken saknar fler än varannan människor på Jorden tillgång till internet. I Afrika söder om Sahara har endast var fjärde invånare tillgång till internet.

Clément Nyaletsossi Voule säger att den dåliga tillgången till internet skapar en barriär för de många människor som kanske är dem som drabbas värst av klimatförändringarna. Hur ska dessa människor höras om de inte ens får vara med i samtalet, frågar han sig.

– Ytterligare ett problem med de digitala plattformarna är trakasserier, hot och hat. Vi ser idag att till exempel klimataktivister som utmanar näringslivet eller politiker drabbas av detta. Lokalpolitiker pekar ut aktivister som fiender för utvecklingen i lokalsamhället eftersom de med sin diskurs hotar arbeten, men politikerna skulle också kunna delta i samtalet om vilka effekter visa näringar har för klimatet.

Ett allvarligt problem, som inte är lika synligt, men nog så allvarligt är hur internet och digitala verktyg kan användas för att kartlägga och övervaka aktivister, journalister eller oppositionspolitiker. Clément Nyaletsossi Voule säger att det finns många regeringar världen över som köper särskild mjukvara eller produkter som de sedan tränar människor för att använda för att kunna spionera på till exempel människorättsförsvarare eller miljörättskämpar som regeringen anser hotar deras politik eller beslut.

Om du tänker på föreningsfriheten, som du jobbar med, hur hotas den på internet?

– Det är viktigt att komma ihåg att stater, likväl som att de är skyldiga att försvara våra rättigheter offline, även måste kunna försvara dem online. Föreningsfriheten gäller även digitalt, och hur viktigt det är visar inte minst den pågående pandemin. Via en rad digitala plattformar har framför allt unga människor kunnat fortsätta föra diskussionen om våra mänskliga rättigheter framåt även under pandemin. Vi får inte heller glömma vilken roll internet och digitala verktyg spelat för demokratirörelser världen över under de senaste åren.

Utöver samtalet med klimataktivism och digital säkerhet medverkar Clément Nyaletsossi Voule även i ett samtal om hur situationen för försvarare av kvinnors rättigheter förändrats. Han pekar också där på det hårda klimat som ofta råder på sociala medieplattformar, och hur kvinnor hotas, hatas och trakasseras. Många aktivister tystas, medan andra i värsta fall försvinner eller dödas.

– Det är viktigt att företagen bakom de här plattformarna tar ett större ansvar. Det handlar om människors liv. Företagen behöver göra verkliga riskanalyser utifrån ett människorättsperspektiv, och de behöver bli mer transparenta kring hur de använder och delar sin data. Företagen är så klart inte ensamt ansvariga, men de behöver ta visst ansvar. Det finns ramverk för detta, men företagen är sällan skyldiga att följa dessa, utan uppmanas bara att göra det. Det räcker inte.

Vilken roll spelar den här typen av forum?

– De är en viktig plattform för att lyfta de utmaningar som vi står inför och är en möjlighet för aktivister från hela världen att mötas och vittna om sina erfarenheter. Sen är det upp till organisatörerna, i detta fall Sida och Sveriges regering att omvandla dessa vittnesmål till påverkansarbete och driva på för att civilsamhällesaktörer på nätet skyddas och att klyftan mellan de som har internet och de som inte har minskar.

Clément Nyaletsossi Voule tycker att biståndsmyndigheten Sida efter varje forum borde lyfta två rekommendationer som de sedan driver fram till nästa forum. I år borde till exempel de företag som förmedlar digitala verktyg, plattformar och internet uppmanas till att ta större ansvar, och världens regeringar till att ligga på företagen att ta detta ansvar.

– Jag är säker på att forumet kan bidra till detta. Den uppmärksamhet som forumet får och den tillit som aktivisterna skänker organisatörerna kan man göra mycket av för att stärka säkerheten på internet, och framför allt för min hjärtefråga, att ge internet åt alla. Pandemin har med all tydlighet visat att vi inte kan låta företagen själva förmedla internet. Här får du 1 GB nästan gratis medan i Togo kan det kosta 10 dollar. I en värld där covid-19 visar att vi alla sitter i samma båt kan det inte forsätta på det viset.

I ett kommande reportage på sajten OmVärlden berättar återkommer Clément Nyaletsossi Voule om hur europeiska och israeliska företag säljer mjukvara till regeringar i andra länder som sedan använder dem för att spionera och övervaka aktivister, politiker och journalister, bland annat i Togo.

Mer läsning