Jämställdhetsminister Märta Stenevi ser hur pandemin slår mot jämställdheten även i Sverige. 

Jämställdhetsminister Märta Stenevi ser hur pandemin slår mot jämställdheten även i Sverige. 

”Vi behöver bli fler som krokar arm”

Det har blivit en flygande start för jämställdhetsminister Märta Stenevi som en månad in på nya jobbet representerade Sverige på FN:s kvinnokommissions årliga möte. Hon ser starka krafter som motverkar jämställdheten i världen, men hoppas få kroka arm med USA.

Publicerad:

Just nu pågår FN:s Gender equality-möte i Mexiko City, 29-31 mars. Mötet arrangeras av FN:s kvinnoorgan UN Women, i samarbete med Mexikos och Frankrikes regeringar.

Sverige lägger, som OmVärlden skrivit om, under mötet fram en rad förslag om hur världens länder kan stärka ekonomisk jämställdhet och skapa anständiga arbetsvillkor för kvinnor. Förslagen har under flera månader bearbetats i en arbetsgrupp med en rad andra länder, men även med företrädare från civilsamhället och näringslivet.

De svenska förslagen presenteras digitalt i Mexiko av jämställdhetsminister Märta Stenevis statssekreterare, men flera av förslagen togs även upp på FN:s kvinnokommissions årliga konferen i New York (CSW), 15-26 mars. Där deltog Märta Stenevi digitalt.

– Det var värdefullt, men det fanns också en svårighet och ett motstånd mot jämställdhetsfrågorna som gjorde att det gick trögt och långsamt. Det var knöligt i förhandlingarna kring framför allt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Vi ser återigen ett motstånd från vissa att prata om genus, med starka krafter som vill motverka detta, säger Märta Stenevi.

Hon tar emot OmVärlden på sitt kontor, på arbetsmarknadsdepartementet, i centrala Stockholm. Hon illustrerar motståndet med att Turkiet, mitt under kvinnokommissionens möte, den 20 mars, lämnade FN:s konvention mot kvinnovåld.

Hennes företrädare på posten som jämställdhetsminister har sedan 2015 vittnat om det växande motståndet mot kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor på globala forum och internationella toppmöten. De har talat om vikten av att mötas på globala forum och internationella konferenser för att ta kampen mot motståndet, och förra året kunde viss oro skönjas när flera möten fick ställas in eller hållas digitalt.

– Men det är inte den avgörande faktorn. Finns det en vilja att driva frågor framåt så löser man det ändå, även digitalt. Vi får komma ihåg att anledningen till att vi inte kan ses, i sig, slår mer mot jämställdheten än att möten hålls digitalt. Pandemin har slagit jättehårt mot jämställdhetsarbetet i hela världen, även här hemma, säger Märta Stenevi.

Dels slår pandemin mot hälsovården, vilket ger direkta effekter på framför allt kvinnor och flickor eftersom de resurser som satsas på att bekämpa covid-19 tas från till exempel mödravård, sexualupplysning, preventivmedel och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).

De restriktioner som följer på pandemin försvårar också arbetet med jämställdhet.

– Både globalt och här hemma, och det är något som jag tror vi kommer att få bearbeta lång tid framöver. I många länder ökar barnäktenskapen, till följd av den fattigdom som kommer med restriktionerna. Skolor och arbetsplatser stängs ner och kvinnors möjligheter till självförsörjning och självständighet drabbas, säger Märta Stenevi.

Enligt jämställdhetsministern känns mönstret igen även i Sverige, hur ofta utlandsfödda kvinnor som redan står långt från arbetsmarknaden hamnar ännu längre bort.

Som jämställdhetsminister är det framför allt jämställdheten i Sverige som Märta Stenevi ska jobba med, men Sverige har en feministisk regering med en feministisk utrikespolitik. Det pågår därför mycket utbyte med kollegorna på utrikesdepartementet.

De förslag som presenteras på det pågående Gender Equality-mötet i Mexiko har tagits fram av tjänstemän på både utrikes- och arbetsmarknadsdepartementet. Under kvinnokommissionens möte i New York gav regeringen också biståndsmyndigheten Sida i uppdrag att ta fram en ny strategi för SRHR i länder i Afrika, söder som Sahara. Bland annat för att motverka effekterna av att pandemin tränger undan arbetet med dessa frågor, säger Märta Stenevi.

– Viktigt är också att USA klivit in och tagit en ny roll i det här arbetet. Det har under Trumpadministrationen varit tufft att hantera SRHR-frågorna och de förändringar som USA genomförde. Nu ser vi att man har en annan ingång. Vicepresident Kamala Harris talade på invigningen av kommissionens möte, och jag hoppas att vi får en strategisk partner i det fortsatta arbetet där starka krafter arbetar åt annat håll, och vi behöver bli fler som krokar arm.

Samtidigt som Kamala Harris inledningstalade på CSW i Yew York konstaterade UN Women och FN:s utvecklingsprogram, UNDP, att USA:s arbetsgrupp för att bekämpa effekterna av covid-19 endast består av 33 procent kvinnor. Enligt de två FN-organen utgör kvinnor bara 24 procent av alla arbetsgrupper mot covid-19 i 134 undersökta länder.

– Sveriges och EU:s gemensamma ståndpunkt under kvinnokommissionen har varit att de återhämtningspaket som nu tas fram för att mildra effekterna av covid-19 måste främja jämställdhet och stödja jämställdhetsinsatser. Vi har tidigare talat om att bygga tillbaka bättre ur klimat- och miljösynpunkt, vilket så klart har indirekt inverkan på jämställdhet, men det måste finnas ett tydligt jämställdhetsperspektiv också, säger Märta Stenevi.

I Sverige siktar Märta Stenevi mot nästa riksdagsval. Hon kom in i regeringen mitt under en mandatperiod, sedan partikollegorna Peter Eriksson och Isabella Lövin slutat och statsminister Stefan Löfven genomfört en regeringsombildning i början av året.

Märta Stenevi valdes av Miljöpartiets partikongress till nytt språkrör, jämte klimat- och miljöminister Per Bolund. Hon klev in i regeringen som jämställdhets- och bostadsminister. Med sig har hon erfarenheter från tidigare chefsposter inom näringslivet, men även från lokalpolitiken i både Region Skåne och Malmö kommun.

Nästa val är i september 2022 och inom politiken är ett och ett halvt år kort tid. Märta Stenevi har delat upp sina prioriteringar i Sverige i två huvudspår. Det ena med fokus på våld mot kvinnor och det andra med fokus på jämställda livsinkomster.

– Vi behöver få bukt med mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld. Dels genom lagstiftning, men också genom olika insatser. När det gäller inkomster kan Sverige visa en bättre statistik än många andra länder när det gäller lika lön för lika arbete, men vi har stora skillnader mellan yrken och olika samhällsgrupper. Och framför allt har vi stora skillnader i fråga om kapital, för när man tittar på livsinkomster mellan män och kvinnor har inget hänt på 25 år, säger Märta Stenevi.

För att komma tillrätta med klyftorna mellan könen i fråga om livsinkomster har regeringen tillsatt en kommission för jämställda livsinkomster. På sitt hörnkontor konstaterar Märta Stenevi att en av det viktigaste uppgifterna hon har under resten av mandatperioden är att ta emot det betänkande som kommissionen kommer lämna kring nästa årsskifte.

– Jag är uppvuxen med föreställningen att Sverige är världens mest jämställda land. Då känns det orimligt att kvinnor bara har 77 procent av mäns inkomster. Det är inte särskilt jämlikt.

Medvetenheten om detta har Sveriges delegation på Gender Equality-konferensen i Mexiko med sig. Det finns stora utmaningar även för Sverige när det kommer till jämställdhet, vilket också framgår när det görs mätningar av hur Sverige ligger till i genomförandet av de globala målen för hållbar utveckling. Ekonomisk jämställdhet är inte Sveriges bästa gren, konstaterar till exempel Statistiska centralbyrån (SCB).

Erik Halkjaer

Mer läsning

Vaccinering mot covid-19 i USA.

Avsnitt 125: Vaccin till alla

Trots stora vetenskapliga framgångar med att få fram vaccin mot covid-19 råder en kraftig global snedfördelning mellan vilka som får vaccinet. Gäster i OmVärldens sommarpodd är Stefan Swartling Peterson, professor i global hälsa, och Pieter-Jan van Eggermont, humanitär rådgivare på Läkare utan gränser.