Go to main navigation
abazar-in-barcelona.jpg

Abazar Hamid bor i den norska staden Harstad som Norges första fristadsmusiker. 

Foto: Douglas Sielski

Kulturbistånd

Hotade musiker kämpar för stöd

I Sverige kan en kontroversiell textrad på sin höjd leda till inställda ungdomsgårdsspelningar – i andra delar av världen till att du måste fly för ditt liv. Den internationella musikrättsorganisationen Freemuse kämpar dagligen för musikers ovillkorliga rätt att få uttrycka sig fritt.

– Att inte få vara mig själv och uttrycka det jag ville säga, att hålla mina känslor inne i rädsla för censur – allt det var obeskrivligt jobbigt, säger Abazar Hamid, musiker från Sudan.

2008 tvingades han fly från hemlandet efter påtryckningar från regimen. Under en längre tid hade Abazar Hamid spelat musik med fredsbudskap för att omvända den regeringsstödda milisgruppen Janjaweeds sångerskor, som i samband med Darfur-konflikten sjöng sånger med hatiska texter för att egga milisen till strid och plundring. Hamids musik blev till slut för mycket för den sudanesiska regeringen som länge haft ögonen på den tidigare arkitekten.

– De tillät inte fredsbejakande sånger som ”New Sudan” och ”Peace Darfur” att spelas på radion. Bara mina mer harmlösa kärlekssånger, säger Abazar Hamid.

Abazar Hamid. Foto: Martin Buch Larsen

Fristadsmusiker i Norge

Nu bor han sedan snart två år i den norska staden Harstad som Norges första fristadsmusiker. Redan i Sudan hade Abazar Hamid kontakt med den internationella musikrättsorganisationen Freemuse, som under Hamids exil i Kairo hjälpte till med stöd och förmedlande av kontakter. När Harstad så erbjöd sig att ta emot en fristadsmusiker var Abazar Hamid en av de första man kom att tänka på. 

– För oss har det varit viktigt att matcha rätt stad med rätt musiker. Abazar Hamid har till exempel inte stått på särskilt många stora scener. Därför tyckte vi att Harstad, som är en mindre stad, skulle passa bra för honom, säger Ole Reitov, medgrundare av Freemuse och organisationens chef sedan 2014.

Det var dock inte helt enkelt att få till stånd ett fungerande system för fristadsmusiker, berättar han. Freemuse hade under lång tid bedrivit lobbyarbete för att den internationella organisationen ICORN:s system med fristadsförfattare även skulle inkludera musiker, men där fanns enligt Ole Reitov till att börja med ett stort internt motstånd. Slutligen bestämde sig dock ICORN för att under en provperiod ta in även andra konstnärer utöver författare.

Kampanjer och påtryckningar

Freemuse grundades 1998 i samband med den första världskonferensen om musik och censur, och har sedan dess stadigt bevakat världsläget för området. Man har under åren publicerat ett tjugotal rapporter om allt från censur av hårdrock i Mellanöstern till hur Malis musikliv påverkats av den pågående konflikten, och bedriver även kampanjer för fängslade musiker.

2013 lyckades Freemuse efter internationella påtryckningar få den iranske sångaren Arya Aramnejad frigiven, och stöder nu en kampanj för att få de iranska musikerna Mehdi Rajabian och Hossein Rajabian frisläppta.  

Foto: Hossein Salmanzadeh

Biståndets dilemma

Som världens enda aktör inom området har Freemuse för närvarande garanterat stöd från Sida, som varit organisationens huvudsakliga finansiär sedan 2002, fram till utgången av 2018. Finansieringen har dock inte alltid varit stabil, särskilt inte sedan Sida lade ner sin dåvarande kulturenhet och Freemuse istället hamnade under kategorin mänskliga rättigheter.

– Området mänskliga rättigheter är något som inom bistånd ibland prioriterats högre och ibland lägre. 2013 fick vi besked om att Freemuse inte längre skulle få stöd från Sida. Efter en dialog fick vi till sist åter stöd, men - det finns knappast någon hållbarhet i en policy som ständigt ändras beroende på regering och riktning, säger Ole Reitov och fortsätter:

– Det är lite av biståndets dilemma. Å ena sidan pratar man om hur viktigt det är med hållbarhet, å andra sidan är biståndet beroende på hur de politiska vindarna blåser.

Om tio år hoppas Ole Reitov att de stora människorättsorganisationerna tar frågan med musikcensur på större allvar.

– Jag hoppas också – fast är inte särskilt optimistisk – på att konstnärsorganisationerna själva tar sitt ansvar i frågan, och att begreppet konstnärlig frihet kommer vara något som alla är medvetna om, säger Ole Reitov.

Att Freemuse har gjort skillnad på alla plan för Abazar Hamid, som under sin tid i Harstad bland annat samarbetat med lokala musiker samt arbetat med ett projekt där han fört samman norsk jojk och sudanesisk musik, går inte att ta miste på.

– Freemuse har räddat både mitt liv och min familj. Och - de låter min röst bli hörd, avslutar han.

 

Karolina Bergström