Go to main navigation
Jamala sjunger i melodifestivalen i Ukraina

Jamala framför Ukrainas bidrag i 2016 år Eurovision Song Contest.

Foto: eurovision.tv

kultur

Krimhalvön het fråga på Eurovision

1944 deporterade Stalin tartar-befolkningen från Krimhalvön. Först 45 år senare kunde de som överlevt återvända. Nu deltar Ukraina med sången "1944" på Eurovision Song Contest. Den sjungs av Jamala – som själv är Krimtartar och en av 20 000 som lever i exil efter den ryska ockupationen.

Krimtartarerna är en turkisk befolkningsgrupp som bott på Krimhalvön sedan 1200-talet och som bevarat en stor del av sin kultur och sina traditioner. 1944 deporterades nästan hela befolkningen till Sibirien och Uzbekistan och det var först 1989 som Krimtartarerna fick sin upprättelse i samband med att deportationen fördömdes av det sovjetiska parlamentet. Först då kunde många också återvända. 

Idag är Krimtartarerna, som utgör drygt 10 procent av Krimhalvöns befolkning, hotade på nytt sedan de starkt motsatt sig den ryska ockupationen. Många ledande krimtartarer har fängslats och trakasserierna mot de som är kvar är dagliga.

Alim Aliev är aktiv i organisationen CrimeaSOS som med bidrag från bl.a UNHCR ger humanitärt stöd till de ca 20 000 Krimtartarer som tvingats fly och som nu lever som internflyktingar i Ukraina. 

– Övergreppen mot de mänskliga rättigheterna är omfattande. Under de två år som gått har vi haft flera fall av kidnappningar, omfattande husrannsakningar och många tartarer har fängslats av politiska skäl. Det råder en total rysk militarisering av halvön och känslan av rädsla är stark. Hittills har ca 20 000 tartarer flytt och lever nu som internflyktingar i Ukraina, berättar Alim Aliev.

Alim Aliev.

 

Terroriststämplade

Krim-tartarerna representeras av rådet Mejlis (vars legala status erkänts av Ukrainas parlament). Mejlis tog tydlig ställning mot ockupationen och som en följd fick en av ledarna inte återvända till Krim. Nu har Mejlis ”terroriststämplats” av den ryska ockupationsmakten.

– Ryssland försöker på nytt tvinga bort tartarerna. Många av oss har varit aktiva mot ockupation och när de nu väljer att klassa oss som extremister så innebär det att de kan fängsla eller tvinga bort i princip alla våra ledare. Men vi har rätt att leva kvar i vårt land! fortsätter Alim Aliev som själv lever i exil i den ukrainska staden Lviv och som inte kan återvända till Krim. 

Trots det som sker har Krim försvunnit från medierna: ockupationen har blivit vardag, men för de som lever där är den i högsta grad en realitet. För människor på Krim har också livet kraftigt försämras. Perioderna av strömavbrott är långa eftersom det inte längre kommer någon elektricitet från Ukraina. Importen av mat och annat från Ukraina har också upphört utan allt går med färja från Ryssland.

– Men om du frågar vad folk på Krim tycker så får du olika svar. Många proryssar tycker att de lever ett bra liv, de säger: ”Det här är vår dröm!” En anledning är att den ryska propagandan varit så omfattande de senaste 25 åren. De rysktalande på Krim får all sin information om vad som händer i Ukraina från Moskva och via ryska medier. Det handlar också om kulturell propaganda där man hävdar att Krim alltid varit en del av Ryssland. Men det är inte sant. Det var först på 1700-talet som Krim blev ryskt. Vi har en historia långt innan Ryssland kom hit, fortsätter Alim Aliev.

Politiskt budskap

Att bevara kulturen och språket är oerhört viktigt för de flesta Krim-tartarer.

– Självklart hoppas och tror jag att ockupationen ska upphöra, annars hade jag inte varit engagerad. Men det kommer att ta tid. Därför är det så viktigt att vi bevarar och kämpar för vår kultur och vårt språk. Vi kan inte bara sitta och vänta på att ockupationen ska ta slut.

Ett av dessa tillfällen blir när sångerskan Jamala (som själv är Krimtartar) sjunger det ukrainska bidraget 1944 i årets Melodifestival. Sången handlar om deportationen 1944, men självklart också om det som nu händer på Krim och sjungs delvis på hennes eget språk. ”Sången handlar om min familj. Jag behövde sjunga den för att frigöra minnet av gammelfarmor som var en av de som deporterades”, har Jamala sagt in en intervju och trots det tydliga politiska budskapet har sången godkänts av Eurovision Song Contest som tidigare underkänt andra politiska bidrag.

Själv hoppas Alim Aliev att sången ska få fler att komma ihåg det som händer på Krim:

– Jamala är väldigt engagerad när det gäller de mänskliga rättigheterna och jag hoppas att hon får ett stort stöd från hela Europa!

 

David Isaksson