Go to main navigation
issa-120.jpg

Kristina Issa, musiker, låtskrivare och kompositör, är aktuell med föreställningen Queen Zenobia.

Foto: Elin Hedman PR

KULTUR

Låtskrivaren Kristina Issa: ”Det är ett privilegium att få berätta”

Queen Zenobia, krigardrottningen från Syrien som få känner till. Nu återuppstår hon i konsertform, eller i kompositören Kristina Issas egna ord; i en ”audiovisuell popexplosion”.

25-åriga Kristina Issa är musiker, låtskrivare och kompositör. Hon arbetar på stadsteatern i Göteborg och på Riksteatern, som frilans och på turné med sitt band. Hon spelar harpa och piano men är kanske främst vokalist.

– Jag jobbar med ljud och röst på olika sätt. Musiken är både mitt liv och mitt jobb.

Nu är hon aktuell med föreställningen Queen Zenobia som har premiär den 25 september på Stora teatern i Göteborg.

Kristina Issa har rötter i Wadi al-Nasara i Syrien, är uppväxt utanför Katrineholm och bor nu i Bergsjön i Göteborg.

–  Jag har alltid haft en längtan till något annat, en känsla av att inte höra hemma. Jag blir lätt rastlös och har svårt att sitta still – då blev musiken och teatern ett bra sätt att uttrycka sig, säger hon och tillägger:

– Mamma har berättat att det enda som fick mig att vara lugn när jag var liten var att lyssna på musik – på tv, CD-skivor eller kassettband.

– Sen så började jag skriva musik väldigt tidigt. Någon gång på lågstadiet fick jag hela min klass att stå på skolgården och sjunga min egenskrivna låt ”Vi springer loppet tillsammans”. Inklusive rörelser.

Kristina Issa tycker det är viktigt att lyfta fram andra perspektiv i konsten. Foto: Elin Hedman PR

Lyfter fram andra berättelser

Vi hörs några veckor innan premiären av Queen Zenobia och Kristina Issa har precis skyndat ut från ett möte. Det är fullt upp. Just nu arbetar hon också med dramat "Upprorets poet", om den iranska poeten Forough Farrokhzads liv, där hon är med både som kompositör och skådespelare.

Att lyfta fram röster, bilder och ljud som vanligtvis inte får ta plats är en viktig del av Kristina Issas konstnärskap.

– Det som driver mig mest är att jag faktiskt har möjlighet att berätta och uttrycka mig – det är ett privilegium som jag hoppas att jag får fortsätta med.

Musikföreställningen Arabic Spring och albumet Ocean Unknown är exempel på Kristina Issas tidigare projekt där text och musik fokuserar på utanförskap, längtan, hopp och rättvisa. Något som även genomsyrar föreställningen Queen Zenobia.

Zenobia var en krigardrottning som befriade Syrien och stora delar av Mellanöstern i ett krig mot det romerska riket på 200-talet. I en tid när kvinnor ofta inte fanns med i det politiska spelrummet.

– Queen Zenobia är en kvinna som inte blivit berättad om. Hennes historia är minst lika viktig som någon annans, även om hon inte är vit eller maktfull. Jag är lite av en historienörd och hon är en jättestor karaktär i Syrien. Hennes ansikte syns ofta på kvinnoorganisationers fasader, berättar Kristina Issa.

– Hon symboliserar frihet – det är så många människor som inte kan vara fria och vi fortsätter att beröva rätten att låta människor vara fria.

Drottning Zenobia i Palmyra, tolkat av målaren Herbert Schmalz, sägs ha haft en stark och melodisk stämma. De enda samtida porträtten av Zenobia återfinns på några mynt och avslöjar inte mycket om hennes utseende.

Föreställningen ska rulla över hela Sverige men alla turnédatum är inte spikade. Som publik kan man enligt Kristina Issa förvänta sig en käftsmäll.

– Ja, en explosion! Det är en audiovisuell konsert med mycket som händer på scenen.

Historien om Palmyra ger hopp om Syrien

Samtidigt som historien om Queen Zenobia tar plats på en svensk scen pågår ett långvarigt krig i Syrien där Kristina Issa har rötter. Hennes föräldrar åker och hälsar på släkt och vänner när de kan, men Kristina och hennes syskon har inte åkt tillbaka sedan kriget började. Det är farligare att åka som ung och lättare att bli utnyttjad eller kidnappad., berättar hon.

– Min pappa var nyligen och hälsade på släkt. De har varit relativt förskonade från kriget men nu, efter åtta år av krig, berättade pappa att det finns en annan känsla – en hunger efter säkerhet och trygghet. Och allt har blivit väldigt dyrt, säger Kristina Issa samtidigt som hon har kvar en annan bild av Syrien:

– Jag har kvar en väldigt romantisk bild av Syrien, där var jag välkommen på ett annat sätt än i det lilla svenska samhället jag växte upp i med många nynazister. Jag hade svårt att acceptera att jag var en slags andra klassens medborgare i Sverige.

Kristina Issa har en förhoppning om att kunna åka tillbaka till Syrien snart.

–  Historien om Palmyra är ju rätt häftig att tänka på idag – ett land som förstördes och begravdes men där sedan Syrien växte fram. Det kan ändå ge lite hopp.

Louise Gårdemyr