Go to main navigation
Rona, Azim's Mother
Afghanistan film

“Rona, Azim’s Mother” är en av 31 filmer som visas på årets afghanska filmfestival i Stockholm, som vill ge en annan bild av landet och visa dess rika kultur och natur.

Foto: Noori Pictures

KULTUR

Afghansk filmfestival med människan i fokus

Årets afghanska filmfestival i Stockholm lyfter barn och kvinnor och hoppas också på att kunna sprida fler bilder av landet.
– Vi vill visa hela det rika liv som pågår i Afghanistan, säger festivaldirektör Homayoun Morowat.

Den elfte upplagan ordnas den 13-15 september 2019 av SAMA International Film Festival i Stockholm – en afghansk filmfestival som i år även visar film från Pakistan, Indien, Iran och Turkiet. Barn och ungas utbildning är temat för årets festival, med filmer som tar upp barns perspektiv och rättigheter.

– För oss är det viktigt att filmerna vi visar ska ha människan och mänskligheten i fokus. Vi vill också lyfta fram kvinnor och kvinnliga regissörer. De konstnärliga inslagen är förstås också viktiga, berättar Homayoun Morowat, regissör och festivaldirektör.

Lång men utsatt filmtradition

Afghanska filmmakare har aldrig haft det särskilt lätt. Landet har en filmtradition som sträcker sig 50 år bakåt i tiden, men genom decennierna har filmkonsten, liksom många kulturyttringar, fallit offer för politiska omvälvningar. Homayoun Morowat berättar att makten alltid velat kontrollera kulturen.

– När makten skiftat i Afghanistan har de nya ledarna alltid velat göra sig av med det gamla. När Sovjet invaderade skulle filmerna plötsligt göras i kommunistisk anda. När de försvann och islamisterna tog över skulle allt göras på islamiskt sett. Därefter kom talibanerna och då var det slut på all film. Så man kan säga att afghansk filmkultur har en hård och svår historia.

De flesta afghanska filmmakare bor idag utanför Afghanistan. Även om landets styre idag ofta beskrivs som demokratiskt så är kulturskapare fortfarande hårt begränsade.

– Religionen påverkar både samhället och statens beslutsfattare och begränsar kulturskapare. Du får aldrig visa vad som sker i sovrummet, eller ens visa kvinnor i vilka kläder som helst. Det finns massor med sådana begränsningar som gör det svårt att göra film i Afghanistan i dag, säger Homayoun Morowat.

Nya perspektiv på Afghanistan

Det är dock inte alltid så enkelt att göra afghansk film i Europa heller.

– Afghanistan har en väldigt speciell natur, det går inte att återskapa den i ett land som Sverige. När Atiq Rahimis bok ”Tålamodets sten” skulle filmatiseras fick han spela in den i Marocko. Men det finns få regissörer som lyckas göra sådana filmer, oftast förlägger man handlingen till interiörer, inne i lokaler, och inte ute i naturen, säger Homayoun Morowat.

Filmfestivalen arrangeras av Afghanska kulturklubben i Kulturhuset Dieselverkstaden med stöd från bland andra Nacka kommun, och arrangörerna hoppas att filmerna ska bidra till att sprida fler bilder av Afghanistan.

– Européer brukar koppla ihop Afghanistan med krig, terror och narkotika, men vi vill försöka visa hela det rika liv som pågår där, i ett land med en gammal och rik kultur.

Axel Kronholm