Go to main navigation
food waste
https://www.flickr.com/photos/usdagov/15951717452/in/photolist-qiAHRf-pmCNM5-ndkya3-2aHuyde-ShNXEj-8XVyQC-nuYSnQ-o6esCe-aBpV5N-ShQc5J-8cuPQg-SP6zgo-7QVFR6-5jhHin-4KKAMz-fg97WL-nuFxHB-kn4YLz-Tseqsi-F7qDuq-ap8xXw-F7qDQq-q5FNEK-ejxqY7-gpFg7c-nB3CfS-e6Dz1t-dDciNU-8vXRWD-kJuAFi-7hdk2F-7JQ5DJ-7QmiZm-bpPgJB-9dycKR-hpvdTM-NvKeNk-pkqhHg-4Gjgu-SFiTgF-SFiitR-dbYsBb-ivA8cc-paQA6m-nwAXNk-4ZrUqL-pKjVPn-SPaS3m-SCV5W3-pZAyCC

Det är dags att få stopp på svinnet - men framtidens mat behöver också vara växtbaserad.

Foto: U.S. Department of Agriculture Follow (CC BY 2.0)

KULTUR

Hur smakar framtiden?

Kan du tänka dig att äta insekter till vardags? En stor del av världens befolkning gör redan det men det kan snart bli verklighet även i Sverige. Men tills dess smakar framtiden gott av rester, rågbröd och rosblad.

På tallriken framför mig ligger tre svensk-finska tapas. Eftersom det ännu inte är lagligt att servera eller sälja insekter som livsmedel i Sverige så finns det inga mjölbaggar eller gräshoppor i maten utan rätterna består istället av matrester och lokala naturnära ingredienser.

Jag befinner mig på ett seminarium om matsvinn och framtidens mat, arrangerat av Finlandsinstitutet och Global Utmaning, där ekokocken Ossi Paloneva serverar matentusiaster veganska smakprov på framtiden. 

Räddade champinjoner på rågbröd, grön bladsellerisallad med hampaprotein och en pizzasallad med äppeltwist var ekokocken Ossi Palonevas svar på framtidens mat. 

Smakerna är ganska rena och enkla. Inte så mycket krusiduller. En skiva rågbröd dignar med champinjoner som Ossi räddat från en matmässa några dagar tidigare. Svamparna ligger på en bädd av tångkaviar och toppas med ett par rosblad. En ganska grå historia utseendemässigt men god, de få ingredienserna går väl ihop och är riktigt mättande.

Bredvid tapas nummer ett ligger ett virrvarr av grönt. Huvudingrediensen är bladselleri och med en medfödd skepsis till just selleri är jag till en början misstänksam. Men den funkar fint tillsammans med purjolök och gran. På toppen ligger ett pulver av hampaprotein. Mixen känns fräsch och nyttig.

Sista rätten är också i salladsform och kan beskrivas som en upphottad pizzasallad. Vitkål har fått sällskap av äpple, nässla och rönnbär. Syrligt och skulle göra sig fint som tillbehör till ja, till exempel en pizza. 

Rätterna var inte så futuristiska som man kanske kan tro att framtidens mat skulle innebära, men att fokusera på det enkla och nära och att inte slänga mat känns i och för sig väldigt vettigt. Vet jag då redan hur framtiden smakar?  

Läs mer om annan framtidsmat: Odlade muskler och alger

"Maten är politisk"

Varje år slänger genomsnittssvensken 97 kilo mat per år. För en familj på fyra personer innebär det ungefär 1 kilo om dagen. Men det räcker inte med att vi får stopp på svinnet, vi behöver också börja äta annorlunda.

I en nyligen publicerad rapport från EAT-Lancet om hälsosam och hållbar mat kommer 30 forskare fram till att vi behöver en radikal förändring av våra matvanor till en mer växtbaserad kost. Den globala konsumtionen av frukt och grönsaker måste dubbleras medan vår konsumtion av kött och socker måste mer än halveras. 

Ossi Paloneva beskriver sina anrättningar som olika delar av det hans matlagning representerar – ekologisk, vegansk och vild mat. 

– Maten är politisk nuförtiden. Det finns så mycket mera i maten än bara det som är på tallriken. Det skulle vara dumt att jobba som kock och inte tänka alls på det större, på helhetsbilden.

Är det framtidens mat vi har fått smaka här idag?

– Det är svårt att säga vad som kommer hända framöver. Jag hoppas att vi kommer att använda naturen bättre och äta mera veganskt, säger Ossi Paloneva. 

För Johanna Mäkelä, professor i matkultur vid Helsingfors universitet, är mat mera än mat. Vad vi äter handlar mycket om identitet och kultur. Johanna Mäkelä funderar på hur det här kan komma att förändras när vi ska ställa om till mer hållbara matvanor. Hon kallar det för matinsikt.

– Hur vi gör i Sverige eller Finland påverkar till exempel Sydafrika eller Sydamerika, vi lever i ett globalt matsystem - det är något vi måste bli medvetna om. Om vi bara funderar på oss som individer så tappar vi bort betydelsen av våra egna matval. Det är också en fråga om ansvar och deltagande – vi kan alla vara med och förändra världen med våra val.

Vad är din framtidsspaning?

– Jag tror vi kommer se nånting som vi inte har någon aning om ännu, det kan hända att det blir nya innovationer, det kan hända att vi hittar några urgamla ingredienser som vi har glömt bort, hela produktionssystemet kanske ser annorlunda ut – det kanske står en bioreaktor i köket som producerar något ätbart. Men det som kommer vara kvar är att vi människor måste få äta tillsammans och dela, inte bara maten, utan också våra tankar, säger Johanna Mäkelä.

För många i världen är redan insekter en viktig proteinkälla. Foto: Monica Volpin/Pixabay 

"Jättestor gastronomisk möjighet"

Nils Österström grundade för några år sedan insektsföretaget Tebrito. För honom har framtiden flera smaker – men det gäller att samhället är öppet för nya idéer.

– Den har flera smaker. Nu är jag väldigt färgad av insekter men vi ser också alger, nya typer av svampprotein. Redan idag äts över 2000 insektsarter runt om i världen – det är en jättestor gastronomisk möjlighet, säger Nils Österström.

Ännu finns inte möjligheten i Sverige, EU jobbar på att utvärdera ett antal insektsarter innan det är grönt ljus. Nils stalltips är första halvan av 2020. Han berättar också att vi redan idag får i oss en del insekter som följer med till exempel burktomaterna eller broccolibuketten hem. Nils Österströms egen passion för just insekter, kom efter att ha läst en artikel för ett par år sedan.

– Jag läste om hur effektiva insekter är att omvandla de dem äter till fullvärdigt protein också började jag fundera över hur ska vi kunna acceptera den här typen av mat i den här delen av världen. Om man separerar de olika beståndsdelarna och gör det till en neutral ingrediens så borde acceptansen öka, säger Nils Österström.

Är vi redo att överge biffen för bönan? Och skulle du kunna tänka dig att byta ut falukorven mot en gräshoppa? Publiken på Finlandsinstitutet svarade åtminstone övervägande ja på frågan om man kan tänka sig att äta insekter i framtiden.

 

Louise Gårdemyr