Go to main navigation
graffitiprotest1.jpg

Väggmålning i Beirut, Libanon – en av flera platser där konst och kultur spelar en framträdande roll i protesterna.

Foto: Ylva J Bergman

KULTUR

Konstens betydelse för världens proteströrelser

I de stora gatuprotester som just nu skakar världen spelar musik, målningar och digitala konstyttringar en stor roll.

– Det skapar en gemenskap och hjälper människor minnas målet, säger konstnären Annika Lundgren.

När den chilenska vissångaren Víctor Jara skrev ”El derecho de vivir en paz” (Rätten att leva i frid) var den menad som kritik mot USA:s krig i Vietnam.

I dag har sången fått nytt liv i Chile, i de massiva gatuprotester som bland annat kräver president Sebastian Pineras avgång. I slutet av oktober samlades en miljon människor i huvudstaden Santiago och flera tusen av dem stämde upp i sång.

Femtio chilenska artister har också spelat in en ny version av ”El derecho de vivir en paz”, som alltså på nytt blivit en viktig protestsång.

Ronald Eyerman, professor i sociologi vid Yale University, skriver att musik och sånger spelar en viktig roll i proteströrelser för att bygga solidaritet inom gruppen och en känsla av tillhörighet och gemensamt mål. Det kan också vara bra redskap för att hantera rädsla och osäkerhet i svåra och prövande lägen.

När den Hongkongbaserade journalisten och kritikern Vivienne Chow nyligen föreläste i Sverige berättade hon också om kreativitetens enande och motiverande funktion. Dagens Nyheter skriver hur Chow menar att människor behöver dessa ”kreativa injektioner” för att orka protestera under så lång tid.

– Verken agerar som påminnelser av de viktiga händelserna. De finns till för att människor inte ska glömma. Men framför allt, för att påminna dem om varför de ska fortsätta, sa Vivienne Chow på föreläsningen, där hon också spelade upp kampsången ”Glory to Hongkong”.

Sången blev till i samarbete över digitala plattformar, och finansierades genom crowdfunding.

Vid sidan av musiken har också gatukonst och grafitti en framträdande roll. Demonstrationerna i Libanon har gett upphov till en rad omtalade grafittimålningar, många med det arabiska ordet för revolution (ثَوْرة) i bilderna. Också i Irak och Chile har gatukonsten en viktig roll i protesterna.

Visa det här inlägget på Instagram

Homenaje a Daniela Carrasco "la mimo". Mural en la población Dávila de Pedro Aguirre Cerda. #estadoasesino #FueraPiñera

Ett inlägg delat av La Izquierda Diario Chile (@laizquierdadiariocl)

Lika viktig som konsten på gatorna är bilderna som skapas och delas i sociala medier, inte sällan som skämt eller så kallade ”memes”. Under protesternas första dagar i Libanon hamnade utbildningsministerns livvakter i konflikt med demonstranter. På video fångades en kvinnlig demonstrant när hon sparkade till den beväpnade livvakten i skrevet.

Ögonblicket blev snabbt viralt, som en symbol på folkets mod, och en uppsjö av artistiska memes skapades, såsom denna där texten lyder ungefär ”på dem!”.

I Chile har sociala medier fyllts av bilder som hedrar minnet av de människor som dödats i demonstrationerna.

Visa det här inlägget på Instagram

Memoria de octubre 24 dibujantes por la memoria de los muertos en estado de sitio #FueraPiñera #memoria #dibujantes

Ett inlägg delat av El Ciudadano (@el.ciudadano)

 

Annika Lundgren, konstnär, undervisare och tidigare professor i fri konst vid Akademin Valand i Göteborg, är inte förvånad över det genomslag som konstnärliga uttryck i pågående proteströrelser har fått. Faktum är att det är just i den kulturella sfären där den ideologiska diskussionen huvudsakligen förs, menar hon.

– Och då kulturen via sociala medier och internet har fått en långt större spridning idag ingår den nu i mainstream-sfären, vilket gör dessa yttringar tillgängliga för allmänheten på ett helt annat sätt är tidigare, säger Annika Lundgren.

Protestkonst av det här slaget har en lång historia. Ronald Eyerman menar att man kan anta att man redan under antiken använde gatukonst eller grafitti för att uttrycka missnöje och fånga allmänhetens uppmärksamhet.

Under den arabiska våren blev tunisiska artister som Emel Mathlouthi och rapparen El Général viktiga för proteströrelserna i Tunisien och Egypten.

Inom forskningen talar man om en rad olika funktioner som konsten kan spela i sociala rörelser. Förutom det som redan nämnts, att ge gemenskap och motivation, så används också konsten för att kommunicera rörelsens frågor och ideal bortom den egna gruppens aktivister. 

I repressiva samhällen kan konsten användas som ett slags kodat språk, förklarar Annika Lundgren, för att ge uttryck för och förmedla otillåtna åsikter och budskap på ett sätt som använder sig av exempelvis symboler, metaforer och memes. 

– Konsten kan också utgöra en samlande faktor genom att vissa konstyttringar kan få ett specifikt symbolvärde i en specifik kamp, och därigenom skapa en gemenskap och sammanhållning som stärker motståndsrörelsen. Jag tänker också att konst och musik kan fungera som en motiverande faktor i kampen genom att hjälpa människor att minnas dess mål, säger hon.

Axel Kronholm