Go to main navigation
A girls band 
Argentina

I den argentinska dokumentärfilmen "A girl's band" får vi följa tjejbanden som för en tuff kamp mot traditionella könsnormer och sexism. 

Foto: Pressbild

KULTUR

Tjejbanden som krossar stereotyper i Argentina

Marilina Giménez bytte basen mot kameran för att lyfta några av tjejbanden som armbågar sig fram i Argentinas mansdominerade musikindustri. Nu är hon i Sverige för att visa filmen "A girl's band".

Argentinas musikscen är full av det vi ofta förknippar med Argentina – tango och folkmusik. Men utanför den allmänna kommersiella branschen finns också en stor alternativ musikscen.

– För att bli respekterad i industrin så håller du på med folkmusik eller tango – den som gör något annat hamnar ofta i marginalen, säger Marilina Giménez, ljudtekniker och dokumentärfilmare i Argentina. 

Marilina Giménez har själv spelat bas i det argentinska electro-pop bandet Yilet. Men nu har hon bytt basen mot en filmkamera och är aktuell med dokumentärfilmen Una banda de chicas /A girl’s band som porträtterar tjejband och kvinnliga artister som tar sig fram i Argentinas mansdominerade och sexistiska musikindustri.

Filmen visar den kraft som finns hos kvinnor som går ihop och gör något tillsammans – och friheten i att göra det man vill trots alla hinder som finns på vägen. Artiserna i de band som vi får följa – Yilet, Las Kellies, Kumbia QueersPaula Maffía och Miss Bolivia – kommer från olika sociala klasser och platser i Argentina, spelar olika musikgenres och tillhör olika feministiska rörelser.

– Det som de har gemensamt är deras erfarenheter av en sexistisk industri och att de har brutit mot många stereotyper. Många hade förväntningar på sig att leva upp till våra traditionella könsrollerna men valde i stället en annan väg, säger Marilina Giménez.  

"Lättare för män"

Av artisterna som porträtteras är det bara Miss Bolivia som slått igenom till en större publik och blivit så kallad mainstream. Resten av banden kan inte försörja sig på sin musik utan behöver ha en annan sysselsättning vid sidan av. 

– Miss Bolivia har verkligen fått kämpa för att komma dit hon är idag. Hon är en smart arbetsnarkoman men det har inte varit lätt. Det är mycket lättare för manliga musiker, säger Marilina Giménez.

Att det är en mansdominerad bransch märks bland annat på utbudet på olika musikfestivaler. 

– Om du går på festival här i Argentina så är i princip alla musiker män. När tjejband väl inkluderas får de ofta spela dagtid, säger Marilina Giménez.

Även globalt är representationen av kvinnor i musikindustrin väldigt låg, En studie som tittat på de 700 mest populära sångerna i världen visar att 21,7 procent av artisterna, 12,3 procent av låtskrivarna och 2,1 procent av producenterna är kvinnor. 

Marilina Giménez tror att mycket handlar om att industrin saknar ett genusperspektiv. 

– Stora musikexportländer som USA och England saknar en progressiv politik kring det här. Och ofta är det männen som fattar besluten, säger hon. 

– Här i Argentina behövs det bättre representation i media, att även tjejband från underground-scenen syns. Det behövs också mer investeringar i, på samma sätt som för tangon, att till exempel erbjuda fler platser för den alternativa musikscenen att spela på, säger Marilina Giménez. 

Samtidigt: Kvinnomord och abortkrig

I Argentina pågår samtidigt en kamp mot patriarkalt våld och för ökade rättigheter för kvinnor, såsom rätten att göra abort. Den har blivit visuell genom demonstranterna med gröna sjalar (de som är för abort) versus de med blåa sjalar (abortmotståndarna).

Argentina är ett av de länder med flest mord på kvinnor i världen. Stort genomslag fick hashtaggen #NiUnaMenos (ungefär: inte en kvinna mindre) där tiotusentals personer gick ut på gator och torg för att protestera mot det höga antalet kvinnomord (femicides) i landet, hashtaggen spred sig snabbt till fler latinamerikanska länder. När #metoo sedan spreds över världen blev även sexuella trakasserier på arbetsplatser och i skolan en het debatt i Argentina.

– Antalet kvinnomord är fortsatt höga. Men allt fler har börjat ifrågasätta mäns våld mot kvinnor, även män själva, säger Marilina Giménez.

Snart är det dessutom val. 

– Än så länge är politikerna väldigt tysta om aborträttsfrågan inför valet. Just nu hoppas vi först på att de avkriminaliserar abort, men det lär nog ske tidigast nästa år. Efter det får vi ta tag i rätten till fri abort, säger Marilina Giménez som själv varit ute och demonstrerat i frågan. 

– Men mitt sätt att slåss är framförallt genom film och konst, det är min typ av aktivism, fortsätter hon.

Louise Gårdemyr