Svenska Röda Korset var den första organisationen i Sverige att skriva under. Därefter har bland annat Plan International Sverige och Act Svenska kyrkan åtagit sig att följa stadgan.
– Vi ville känna att vi var redo att leverera innan vi skrev under jag tror att det är flera andra organisationer som tänker på liknande sätt, säger Margareta Koltai på Act Svenska Kyrkan.
Både för Plan Sverige och Act Svenska kyrkan handlar klimatarbetet mycket om att sänka sina utsläpp från resor. 2018 kom den allra största delen av Plan international Sveriges utsläpp från resor. 716 ton av utsläppen av växthusgaser 2018 kom från resor vilket kan jämföras med elektronisk utrustning som hade näst störst påverkan och med uppåt 13 ton växthusgaser per år.
– Vi har en policy mot inrikesflyg och har satt mål som vi kontrollerar att vi följer varje år, säger Virgilio Panapanaan på Plan Sverige.
I jämförelse med basåret 2018 var målet för 2022 att sänka utsläppen för flyg inom Europa med 25 procent och för flygresor utanför Europa med 15 procent. Rapporten för 2022 är ännu inte färdig, men 2021 hade utsläppen från resor sjunkit med 99,1 procent jämfört med basåret.
– Covid-pandemin bidrog till att antalet resor minskade kraftigt, säger Virgilio Panapanaan.
Digitala möten minska utsläppen
Margareta Koltai på Act Svenska Kyrkan ger en liknande bild. Hon säger att pandemin inneburit att Act Svenska kyrkan fått en mer digitaliserad möteskultur.
– Vi försöker behålla den effekten av pandemin. Även om vi är glada att kunna mötas fysiskt så prövas varje resa nu mer noggrant om den är befogad.
Act Svenska kyrkan har tidigare rapporterat sina utsläpp tillsammans med hela Svenska kyrkan, och varit den del av svenska kyrkan med störst andel utsläpp kopplade till resande. ACT Svenska kyrkan har en målsättning att minska utsläppen från resandet från 2021 till 2023 med 30 till 40 procent jämfört med 2019.
Även Röda Korset hade en kraftig sänkning av sina totala utsläpp under pandemin men dessa har nu ökat igen. 2016 låg utsläppen på 1296 ton växthusgaser och 2020 var de nere på 347 ton. Förra året ökade det igen, till 973 ton. Röda Korset Sverige har sedan 2016 haft målsättningen att sänka utsläppen med 10 procent per år.
Stadgan uppmanar till att lyfta lokal kunskap
Klimatstadgan ställer även krav på att biståndsorganisationerna i sitt arbete ska hjälpa människor att anpassa sig till klimatförändringarnas effekter, ta till sig lokal kunskap och öka kapaciteten att förstå miljö och klimatrisker.
– Våra partners i Globala syd är ofta mer medvetna om riskerna, så bristen ligger ofta hos oss givare och partners i nord. Att vi har haft en agenda där vi inte tänker in vad det får för konsekvenser i klimat- eller miljöfrågor. I nästan 90 procent av de ansökningar vi får från partners så nämner man klimatrisker. Nu när vi skrivit på stadgan åtar vi oss att verkligen agera, säger Margareta Koltai på Act Svenska kyrkan.
Klimatstadgan
Arbetet att ta fram Klimatstadgan leddes av Internationella Röda korskommittén och Internationella Rödakors- och rödahalvmånefederationen i samråd med andra icke statliga organisationer, FN-organ och experter inom bistånd, utveckling, klimat och miljö.
Klimatstadgan består av sju punkter.
1. Bättre svara mot ökande humanitära behov och hjälpa människor att anpassa sig till effekterna av klimat och miljökrisen.
2. Göra vårt arbete så miljömässigt hållbart som möjligt och snabbt sänka våra utsläpp av växthusgaser.
3. Omfamna lokala aktörers och samhällens ledarskap.
4. Öka vår kapacitet att förstå klimat- och miljörisker och utveckla evidensbaserade lösningar.
5. Samarbeta i och bortom den humanitära sektorn för klimat- och miljöåtgärder.
6. Använda vår möjlighet att påverka för att mobilisera brådskande och mer ambitiösa klimatåtgärder och miljöskydd.
7. Utveckla mål och mäta vår utveckling när vi implementerar våra åtaganden.
