WHO uppskattar att pandemisoporna från de första månaderna av pandemin motsvarar vikten av 262 000 Jumbojetflygplan, och då handlar det bara om material som distribuerats ut av FN till länder i fattigare områden.

WHO uppskattar att pandemisoporna från de första månaderna av pandemin motsvarar vikten av 262 000 Jumbojetflygplan, och då handlar det bara om material som distribuerats ut av FN till länder i fattigare områden.

3,4 miljarder munskydd om dagen – nu måste soporna efter pandemin hanteras

Cirka 3,4 miljarder slängda munskydd – varje dag. Pandemin har ökat sopmängderna och i många länder utan effektiv avfallshantering hamnar skräpet i sopberg och i naturen. Avfall Sverige har påbörjat utvecklingsprojekt som ska förbättra avfallshanteringen. 

Miljarder av munskydd, skyddskläder, sprutor, provrör, förpackningar och annan utrustning. Åren med pandemi har byggt upp stora sopberg runt om i världen, sopor som nu är hot för miljön och människors hälsa.

 I en rapport från Världshälsoorganisationen, WHO, uppskattas att pandemisoporna från de första månaderna av pandemin motsvarar vikten av 262 000 Jumbojetflygplan, och då handlar det bara om material som distribuerats ut av FN till länder i fattigare områden, till stor del Afrika. En annan beräkning är att 3,4 miljarder engångsmunskydd slängs i hela världen – varje dag. 

En stor del av detta sopberg består av plast och är dessutom kontaminerat material. Eftersom många länder saknar effektiv insamling, sophantering och återbruk/återvinning av sopor hamnar mycket på sophögar eller ute i mark och vatten. 

40 procent hamnar på tippen

Dessa pandemisopor är förstås bara en bråkdel av de totala sopmängder som hanteras i världen och problematiken med avfallshantering ökar för varje år i takt med ökad konsumtion. Cirka 40 procent av världens avfall hamnar på öppna soptippar. 

– Där ligger sopor och läcker ämnen som kommer ner till grundvattnet och dessutom släpper ifrån sig stora mängder av metangas som ökar växthuseffekten och påverkar klimatet, säger Anna-Carin Gripwall, kommunikationschef på medlemsorganisationen Avfall Sverige. 

Fortsätter utvecklingen i samma takt som nu kommer enbart världens soptippar stå för 10 procent av de samlade växthusgaserna år 2025.

Sverige har stor kunskap i avfallshantering och Avfall Sverige har med stöd av UNDP, FN:s utvecklingsprogram, nyligen påbörjat projekt där länder kan få stöd med att bygga olika system för . Det kan röra sig om teknisk rådgivning, byggande av sopanläggningar men även kommunikation och förvaltning, 

– Vi har tidigare genomför pilotprojekt i Tianjin i Kina, fem kommuner i Costa Rica samt Kigali i Rwanda där de fått ta del av svenska lösningar för att förbättra avfallshanteringen. Vi hade gärna påbörjat den här typen av samarbete tidigare, för tio år sedan försökte vi på partners inom kommunerna och även privata bolag att göra internationella satsningar, men då utan resultat, säger Anna-Carin Gripwall. 

Mängden avfall måste minska

Sverige är enligt Avfall Sverige en av de bättre länderna i världen på att återbruka sopor, antingen som återvinning eller till energiproduktion, endast en procent av vårt avfall stannar kvar på tippar. 

– Den stora utmaningen för oss i Sverige är att minska mängden av avfall och även att synliggöra det avfall som är kopplat till produktionen av en vara. Ta till exempel en mobiltelefon som väger 170 gram, den har genererat sopor som väger 86 kilo under produktionskedjan, säger Anna-Carin Gripwall.

Mer läsning

Anna Nilsdotter, generalsekreterare WaterAid.

"Varför gör inte världens ledare mer för att säkra tillgången på rent vatten ?”

Indien och Bangladesh upplever just nu de svåraste översvämningarna på 122 år. WaterAid har delat ut 2500 vatten- och sanitetspaket i drabbade områden, men det räcker inte. Klimatförändringarna är redan här och vi måste prata om klimatanpassning och hur vi kan uppnå en hållbar och långsiktig utveckling för alla, klimatkatastrofer till trots. Vi frågar oss: Varför gör inte världens ledare mer?