Regeringen skär kraftigt ned stödet till forskningsbistånd. Anslaget minskar i år med 54 procent. Detta är en minskning från 960 miljoner till 440 miljoner kronor.
– Neddragningarna kommer bland annat innebära att 700 färre forskare utbildas i de länder vi samarbetar med, säger Kerstin Jonsson Cissé som är chef på Sidas enhet för forskningssamarbete.
Majoriteten av alla världens forskare befinner sig i Europa, Nordamerika och Ostasien. I Afrika söder om Sahara bor en sjundedel av jordens befolkning, men bara en procent av världens forskare, uppger Sida. En del av Sveriges forskningsbistånd går till att bygga upp forskningsmiljöer i Etiopien, Moçambique, Rwanda, Tanzania, Bolivia och Kambodja, länder som Sverige har bilaterala samarbeten med.
– De utbildade forskarna får ofta betydelsefulla och inflytelserika positioner. De kan bidra till att skapa fungerande samhällen genom att utveckla näringsliv eller arbeta vid finansministerier eller miljöministerier exempelvis, säger Kerstin Jonsson Cissé.
Sidas uppdrag från regeringen är brett. Genom Sida bidrar Sverige till exempelvis hälsoforskning, jordbruksforskning, grundläggande teknikforskning och samhällsvetenskaplig forskning. I och med neddragningarna har Sida gjort bedömningen att de fortsätter med genomförandet av planerna men på en lägre nivå, uppger Kerstin Jonsson Cissé.
Utöver bilaterala samarbeten går forskningsbistånd även till stora organisationer som bedriver forskning om bland annat fattigdomsbekämpning, hälsa och utveckling av läkemedel.
0%
Organisationer som drabbas
OmVärlden har tagit reda på hur det minskade svenska stödet påverkar några större forskningsorganisationer.
I Kenya ligger International Centre of Insect Physiology and Ecology (Icipe). Här bedrivs det bland forskning om skadedjur som slår ut boskap. Sida som varit en av verksamhetens kärngivare minskar stödet från 30 miljoner till 7 miljoner. En minskning som kan drabba institutets forskning om mygg och malaria.
Det globala konsortiet för jordbruksforskning CGIAR bedriver forskning om livsmedelssäkerhet för fattiga människor i låginkomstländer. Det handlar bland annat om hur man kan hjälpa småskaliga producenter och sänka deras utsläpp av växthusgaser. Det är en stor organisation som har forskningscenter på många platser i världen. Att Sida sänker stödet från 115 miljoner kronor till noll förväntas leda till att man kan bedriva mindre forskning.
FN-programmet TDR: Special Programme for Research and Training in Tropical Diseases jobbar med att lindra effekten sjukdomar som kopplas till fattigdom. Sverige kommer sänka stödet från 52 miljoner till 16 miljoner kronor. Detta innebär mindre forskning som leder till att man hittar vacciner eller botemedel mot tropiska sjukdomar. Sverige var 2021 den främsta givaren och stod för 34 procent av kärnstödet för TDR:s forskning.
FN-programmet HRP: Human Reproduction Program bedriver forskning för att öka sexuell och reproduktiv hälsa. Deras verksamhet handlar bland annat om att stötta och samordna forskning på en global nivå och bygga forskningskapacitet i låginkomstländer. Sida kommer sänka stödet från 38,5 miljoner kronor till 12 miljoner kronor.
– Nedskärningen hotar forskning om mödrars hälsa, tillgång till preventivmedel och säker abort. Det påverkar även vårt arbete med förbisedda problem som sjukdomen endometrios samt sexuella och reproduktiva rättigheter i krisdrabbade miljöer. En del av det planerade arbetet har vi redan behövt skjuta upp, säger WHO:s talesperson Margaret Harris till OmVärlden.
Minskat stöd – minskat inflytande
En annan konsekvens av att dra in biståndet är att Sverige förlorar inflytande i organisationer. Som betalande medlem får ett land ofta inflytande över verksamheten. Sverige har till exempel under flera år i olika organisationer ryckt på för jämställd inom forskning och även drivit på vad det gäller frågan om ägandeskap.
– Det är de människor som bor i det globala syd som bäst kan ställa relevanta frågor och identifiera problem. Därför främjar Sida ett lokalt ägandeskap genom forskningsbiståndet, säger Kerstin Jonsson Cissé.
