Utanför Kabuls flygplats väntar talibanerna på att de sista utländska soldaterna ska lämna landet.

Utanför Kabuls flygplats väntar talibanerna på att de sista utländska soldaterna ska lämna landet.

Afghanerna förlorare när talibaner och omvärlden vägrar prata

De nya makthavarna i Afghanistan står inför en ekonomi i fritt fall och internationella biståndsgivare har stora möjligheter att påverka situationen, men då krävs en vilja till dialog. Löften om inga pengar alls hjälper inte det afghanska folket, menar statsvetaren Vanda Felbab-Brown, som OmVärlden talat med.

Publicerad:

”Inte en spänn till talibanerna”, är de ledord som svenska biståndsgivare nu måste leva med. Uttalandet är utrikesminister Ann Lindes. Hon har även fått stöd av ministern för internationellt utvecklingssamarbete, Per Olsson Fridh.

– Det vi nu säger och fattar beslut om är utifrån det vi vet idag och så som vi känner talibanerna. De tog makten med våld, har störtat en demokrati och visat noll intresse för fredsförhandlingar och grundläggande fri- och rättigheter, säger han till OmVärlden. 

Hur det svenska biståndet till Afghanistan ska fördelas är ännu för tidigt att säga. Det internationella samfundet väntar fortfarande på att talibanerna ska tillsätta en formell regering. 

Samtidigt larmar de humanitära organisationerna för att behoven är stora. FN:s livsmedelsprogram, WFP, varnade nyligen i OmVärlden för den annalkande vintern som kan hindra hjälpförsändelser till flera miljoner nödställda.

En som inte tror på det realistiska i uttalanden om att talibanerna inte ska få ett öre är Vanda Felbab-Brown, statsvetare vid forskningsinstitutet Brookings i USA, som bland annat forskat länge om talibanerna. Hon menar att om man som biståndsgivare vill nå någon av de 40 miljoner människor som lever i Afghanistan är det i princip omöjligt att undvika talibanerna. 

Terrorstämplade

När OmVärlden ringer upp Vanda Felbab-Brown i USA:s huvudstad Washington D.C. säger hon först att talibanernas finansiella situation är tuff. Delar av rörelsen är terrorstämplad i USA, vilket innebär att det kan vara olagligt för organisationer, företag och individer, i USA eller med annan koppling till USA, att handla med eller bistå den med finansiella medel. 

–  För det andra vill man sätta press på dem och frysa deras tillgångar och sen har du regeringar som inte har mage att finansiera dem. Flera länder, liksom EU har vid upprepade tillfällen sagt att de ska stoppa allt stöd om talibanerna upprättar det islamiska emiratet, vilket är precis vad de nu gjort, säger Vanda Felbab-Brown.

EU har som Sverige lovat att man inte ska stödja talibanerna, men under ett möte med EU-kommissionen den 24 augusti meddelade ordföranden för EU-kommissionen, Ursula van der Leyen att EU utöver de mer än 800 miljoner kronor man redan gett till Afghanistan i humanitärt stöd i år skjuter till ytterligare 2 miljarder kronor i stöd för flyktingar i och utanför Afghanistan.

EU-kommissionens talesperson Balazs Ujvari gjorde klart och tydligt att det nya stödet bara går till internationella humanitära organisationer och FN, ”inte till regeringar eller väpnade grupper”. 

Konsekvenser för afghanerna

– Vi hör vid upprepade tillfällen att talibanerna ska svältas på pengar och störtas på det viset, men tänk då på att det skulle få enorma konsekvenser för det afghanska folket. En stor andel av landets befolkning är beroende av internationell hjälp, som kommer via organisationer eller regeringar. Och vill man stödja internflyktingar i landet blir det svårt att undvika talibanerna, säger Vanda Felbab-Brown.

Med hjälptransporter och bistånd, humanitärt såväl som utvecklingsstöd, tillkommer administration  och logistik. Vanda Felbab-Brown frågar sig, om nu talibanerna tillåter flickskolor och de skolorna stöds av bistånd, hur ska lärarnas löner betalas ut och administrationen finansieras?

Den regering som talibanerna avsatte finansierades till 75 procent av internationellt bistånd, enligt Vanda Felbab-Brown. USA och NATO, med partnerskapsländer, betalade ungefär, motsvarande 35 miljarder kronor per år för att finansiera militären. Det här är pengar som talibanerna inte har tillgång till. 

USA har också fryst ungefär 83 miljarder kronor av den afghanska centralbankens tillgångar, vilket motsvarar ungefär hälften av Afghanistans bruttonationalprodukt förra året. Den internationella valutafonden har blockerat fonder till ett värde av 4 miljarder kronor. 

Sänka ambitionerna

Med en svårt pressad ekonomi har det internationella samfundet möjlighet att ställa krav på talibanerna, men ber man dem om att upprätthålla de rättigheter som det afghanska folket kämpat sig till de senaste 20 åren, kommer talibanerna säga nej, menar Vanda Felbab-Brown. Hon råder i stället det internationella samfundet att sänka sina ambitioner, annars kommer det inte finnas någon möjlighet att få vara med och påverka utvecklingen i landet. 

– Jag har de senaste tre åren sagt att om talibanerna vill lyckas bättre än förra gången de hade makten är en trolig utgång en Iranliknande regim, men det kan fortfarande bli lika dåligt som det var på 1990-talet. Det pågår just nu en debatt om dagens talibaner är annorlunda mot de tidigare. Om det är så vet vi inte, men en stor skillnad vi kan vara säkra på är att de inte vill förstöra ekonomin så som de gjorde då. Det ger det internationella samfundet viss bärkraft, men frågan är om omvärlden vill föra den dialogen, säger Vanda Felbab-Brown.

Av de länder som skulle kunna ersätta USA och EU som biståndsgivare till Afghanistan ser Vanda Felbab-Brown bara Kina som trolig aktör. 

– Ryssland pratar stort, men är sällan stora på bistånd. Iran är konkursmässigt på grund av sanktionerna, Pakistan ger vapen, militär rådgivning och underrättelsestöd men inga pengar. Sen har du Kina, men de är försiktiga och kommer inte springa in med pengar. Kvar finns också Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, men inte ens tillsammans med Kina kommer de kunna täcka upp för förlusten av biståndet från väst.

Bra på att beskatta

En annan av talibanernas inkomstkällor som nämns är narkotikahandeln. Afghanistan är världens största producent av opium. Enligt FN tjänade talibanerna motsvarande 3–4 miljarder kronor på narkotikahandel 2018–2019, men siffran är omtvistad. 

Talibanernas andra stora inkomstkälla är skatter. De är bättre på att beskatta människor, näringar och handel i de områden de kontrollerar än vad den tidigare afghanska regeringen någonsin var, enligt Vanda Felbab-Brown.

För att kunna beskatta folk krävs det att det finns en fungerande ekonomi med produktion och handel. Om handeln kommer i gång beror också på hur talibanerna agerar. Iran och de centralasiatiska grannländerna skulle, om de inte är nöjda, lätt kunna stänga gränserna, vilket kraftigt skulle påverka både inköpskraften och skatteintäkterna. 

– Vi kan till viss del se de omedelbara effekterna av den nedstängda ekonomin redan nu, med en stängd centralbank, frysta statliga tillgångar och stoppat stöd från utlandet. Inflationen går upp och folk får svårt att köpa mat, vilket kan skapa instabilitet som talibanerna sedan slår ner på med våld, utöver andra konsekvenser som undernäring och matosäkerhet. 

Om såväl talibanerna som det internationella samfundet vill undvika det hårdföra och isolerade islamiska emirat som härskade i Afghanistan i slutet av 1990-talet finns alla möjligheter till dialog och lösningar, men då måste också USA förtydliga på vilka villkor finansiella relationer kan upprätthållas med rörelsen, annars riskerar många aktiva biståndsorganisationer i Afghanistan att förr eller senare dras inför rätta i amerikansk domstol. 

Mer läsning

Gebre Selassie Araya, tigrean som bor i Malmö har inte längre någon kontakt med sin familj i Tigray.

“Det är inget annat än ett folkmord”

Förföljelse, godtyckliga gripanden och försvinnanden. Situationen för etniska tigreaner i Etiopiens huvudstad Addis Abeba blir allt svårare. ”Hatpropagandan mot tigreaner började efter att Abiy Ahmed tilldelades Nobels fredspris. Han säger öppet att tigreaner är ett ogräs som måste utrotas, säger Gebre Selassie Araya som växte upp i Tigray men nu bor i Malmö.