Afghanska säkerhetsstyrkor lämnar Kabul när talibanerna tog över i augusti 2021.

Afghanska säkerhetsstyrkor lämnar Kabul när talibanerna tog över i augusti 2021.

Afghanistan­expert: De närmaste månaderna blir avgörande

Utvecklingen i Afghanistan chockade många och med en alltmer självsäker de facto-regering är det svårt att sia om talibanernas fortsatta styre. Det finns två alternativa vägar framåt, den närmaste månaden kommer visa vilken väg det blir, säger Magnus Forsberg, på Folke Bernadotteakademin (FBA).

När talibanerna tog över Afghanistan den 15 augusti 2021 var världen i chock över hur fort det gick. Talibanerna likaså.

– Vad som är intressant är de facto-styrets utveckling under detta år. I de första tre månaderna var det tydligt att ledarna för rörelsen var förvirrade och osäkra i sin nya roll att plötsligt leda ett land, Men självförtroendet har ökat, och eskalerade i mars när skolorna förblev stängda för högstadieflickor – i total konfrontation med många afghaner och givares förväntningar. Nu anser beslutsfattarna att man byggt upp ett fungerade styrelseskick. De släppte också sitt manifest för statsbyggnad, säger Magnus Forsberg, senior rådgivare på FBA:s Afghanistanprojekt.

Manifestet, “Al Imarat al Islamiah wa Nizamuha” ska ge talibanerna svar på två, för dem, grundläggande frågor: vad ett islamiskt emirat är och hur drivs det? Med självförtroendet på topp garanterade talibanernas de facto-styre på ett säkerhetstoppmöte i Tashkent i Uzbekistan i juli återigen att terrorister inte kommer tillåtas i Afghanistan. Men bara några dagar efter Tashkent-konferensen dödades Al-Qaida-ledaren Ayman al-Zawahiri i Kabul i en amerikansk drönarattack, där han bodde i ett gästhus som ägs av person som står nära Sirajuddin Haqqani, det afganska de facto-styrets inrikesminister.

Magnus Forsberg
Magnus Forsberg, senior rådgivare på FBA

– Som det ser ut nu finns två alternativa vägar framåt. Antingen hittar talibanerna ett sätt att be om ursäkt, eller så sluter landet sig och söker sig till länder som är villiga att samarbeta. Den närmaste tiden får utvisa det, säger Magnus Forsberg.

Vilka länder det skulle vara kan man än så länge bara spekulera om. I dagsläget så har Uzbekistan, Turkmenistan, Pakistan, Iran, Kina, Ryssland, Saudiarabien och Qatar tillåtit de facto-styret att byta ut delar av personalen på de afghanska ambassaderna.

– Det talas mycket om de större ländernas agerande. Men viktigaste frågan är snarare hur de omgivande grannländerna väljer att hantera relationen. Inga av dessa vill se ett inbördeskrig i Afghanistan liknande det på 1990-talet. Regionens säkerhet, ekonomi och gränshandel är särskilt viktig efter pandemin och nu senast med sanktionerna mot Ryssland. Om utländska terrornätverk tillåts i Afghanistan, om talibanerna misslyckas så påverkas ju grannländerna först, säger Magnus Forsberg.

Det är estimerat att cirka 90 procent av de afghanska hushållen inte har tillräckligt att äta och siffran fortsätter att öka. Att det har likheter med när talibanerna tog över landet förra gången går inte att förneka men det finns också en stor skillnad påpekar Magnus.  

– Afghanistan tillbaka där det var på 1990-talet. Den stora skillnaden nu är att en större del av den afghanska befolkningen är utbildad och är medveten om sina rättigheter. Men befinner du dig med din familj längst ner på Maslows behovstrappa, inte kommer du fortsätta att kräva rättigheter och protestera på gatorna i Kabul om du svälter. Just därför är det humanitära stödet oerhört viktigt för att också kunna stödja en återuppbyggnad av det afghanska civilsamhället, säger Magnus Forsberg,

Mer läsning