Torkan har fått marken att spricka. På flera sjukhus i Somalia ligger undernärda barn med slangar i sina armar. Nyhetsinslag i internationell media tyder på att den hotande svältkatastrofen som det varnats om de senaste månaderna nu håller på att bli verklighet.
– Man måste gå tillbaka till 1980-talet och svältkatastrofen i Etiopien för att förstå dimension av det som nu kan vara på väg att hända, säger Anders Pedersen Röda Korset Sveriges internationella chef.
I dag den 10 oktober deltar han i ett högnivåmöte i Etiopiens huvudstad Addis Abeba. Afrikanska unionen, Afrikanska utvecklingsbanken, FN:s livsmedel- och jordbruksorgan FAO och Röda Korset diskuterar hur en hotande massvält ska pareras.
– Vi tror inte att konferensen i sig kan stoppa svälten men jag hoppas det kan leda till att tystnaden bryts. Vi är i en situation då allt syre i luften upptas av implikationerna och konsekvenserna av läget i Ukraina. Jag vill inte ställa detta emot det mycket allvarliga läget i Ukraina men vi måsta även se att det finns andra situationer i världen där läget är ytterst allvarligt, säger Anders Pedersen.
Uteblivna regnperioder
Kring Afrikas horn har regnperioderna uteblivit de senaste fem åren och prognosen är att torkan kan fortsätta även nästa år, 2023. Samtidigt har covidpandemin satt vården under hård press och stigande priser har gjort det svårt för vanliga människor att köpa mat. I världens rika länder så går knappt 20 procent av hushållens inkomst till mat. I Afrika söder om Sahara är motsvarande siffra 40 procent, enligt FN.
Den förra stora svältkatastrofen på Afrikas horn var kring 2010-2011 då en kvarts miljon, flest barn, svalt ihjäl. Under den stora svältkatastrofen i Etiopien, under 1980-talet, var åtta miljoner människor beroende av nödhjälp och cirka en miljon människor dog.
Just nu är 2,2 miljoner människor i Somalia i vad FN betecknar som mycket svårt tillstånd vad gäller livsmedelsförsörjning. 300 000 människor är i ett katastrofalt tillstånd och riskerar att dö av svält före årsskiftet.
– Det är en kamp mot klockan. Om inte den humanitära hjälpen skalas upp kommer vi att stå inför en svältkatastrof i Somalia innan året är slut, säger Jakob Wernerman, chef för Sidas humanitära bistånd.
Sverige är ett av länderna som adresserat problemet. Förra veckan uppgav biståndsmyndigheten Sida att ytterligare 40 miljoner kronor skulle avsättas FN:s humanitära landfond i Somalia. Hittills i år har det bidragits med 226 miljoner i humanitärt stöd, utöver det långsiktiga stöd som Sverige också ger. Pengarna går till mat, kontanter, vård, vattensanititet, tält och annan utrustning som behövs för att lindra nödläget.
En av frågorna på bordet just nu är om det ska ske ett officiellt tillkännagivande av att det pågår en svältkatastrof i Somalia. Det är i detta läge främst en politisk fråga. Att deklarera att det råder massvält i ett helt land kan vara besvärande för en regering. Samtidigt kan det finnas fördelar eftersom ett utropande kan göra det enklare att få hjälp utifrån.
– Det är en balansgång. I september kom man överens om att utropa att landet nu står på randen till svält vilket har lett till en kraftig mobilisering av stöd. Men jag skulle inte bli förvånad om man snart deklarerar svält, säger Jakob Wernerman.
USA satsar mer än tio miljarder
Andra länder har också hörsammat varningen om en svältkatastrof. USA är ett av de länder som gått in med mest stöd. I slutet av september kom beskedet att de ökar sitt stöd till Somalia med motsvarande 1,8 miljarder kronor, och att de under detta år ska bidra med drygt 10 miljarder kronor för att lindra nöden. USA står därmed för kring tre fjärdedelar av det totala stödet som getts till Afrikas horn.
Även om omvärldens stöd kan lindra så är bedömningen, enligt de arbetspapper som presenterats inför dagens konferens inom Afrikanska Unionen, att livsmedelsosäkerheten fortsätter under en lång tid framöver.
Efterfrågan på livsmedel i Afrika växer med en genomsnittlig takt på 3 procent per år eftersom kontinentens befolkning växer i nästan samma takt. Samtidigt importerar kontinenten 40 procent av den mat som äts. Detta trots att det finns stora arealer som är väl lämpade för jordbruk. Problemet är, enligt arbetspappret, att det saknats investeringar i jordbruk. Eftersom fattigdomen också är vida utbredd så kan dyra priser och försämringar i ekonomin få stora konsekvenser.
Läget ser mörkt ut på fler håll i världen. När FN 2015 gjorde en bedömning av hur många som var beroende av humanitärt bistånd landade det på en siffra på 78 miljoner människor. I år är det, enligt FN:s senaste rapport, 308 miljoner människor. I FN:s Agenda 2030 finns 17 mål där mål två innebär att vi ska utrota hungern innan 2030.
Kommer världen att klara det?
– Svaret säger sig självt. Vi är inte där och sannolikheten är stor att vi inte kommer att nå det målet år 2030, säger Jakob Wernerman.
Afrikas horn
Afrikas horn är en triangelformad halvö i Östafrika som innehåller länderna Djibouti, Eritrea, Etiopien samt Somalia. Området har drabbats av svår torka, vilket till viss del tros bero på klimaförändringar men även väderfenomonet El Niño som leder till torka under vissa perioder.
Högre priser i kombination med en fortfarande pågående covid-19-pandemin har försvårat läget ytterliggare och biståndsorganisationer varnar nu för massvält.
