Sydsudan är ett av de länder i världen som drabbats hårdast av den livsmedelskris som förvärrats under pandemin.

Sydsudan är ett av de länder i världen som drabbats hårdast av den livsmedelskris som förvärrats under pandemin.

Allt fler människor lever i akut hunger

Osäkerheten kring livsmedelsförsörjningen ökar i världen och antalet människor som behöver akut hjälp nådde förra året den högsta nivån på fem år. Det visar en årlig rapport från Global Network Against Food Crisis (GNAFC).

Publicerad:

Otryggheten i livsmedelsförsörjningen i världen ökar och antalet människor i behov av akut hjälp blir allt fler. Främst är det konflikter, ekonomiska chocker och extrema väderförhållanden som tillsammans med covid-19-pandemin har lett till att människor drabbats av den akuta hungersitationen och i vissa fall av svält.

Enligt en rapport från Global Network Against Food Crises (GNAFC) var 155 miljoner människor drabbade av livsmedelskriser under förra året. Det är en ökning med 20 miljoner människor från föregående år och den högsta siffran som uppmätts sedan organisationen började de årliga mätningarna 2016.

Av de 155 miljoner människor som saknar tillräcklig tillgång till livsmedel befann sig 133 000 personer i det allra allvarligaste nivån av akut hunger eller svält. Akut hunger (acute food insecurity på engelska) innebär att en person inte har möjlighet att konsumera tillräckligt med mat och där personens liv är i omedelbar fara.

Klassificeringen skiljer sig från det som kallas kronisk hunger, vilket istället mäts i FN:s årliga rapport om livsmedels- och näringstillgång i världen. Kronisk hunger är när en person inte kan konsumera tillräckligt med mat under en längre period för att upprätthålla en normal aktiv livsstil.

Som OmVärlden tidigare rapporterat har FN:s generalsekreterare António Guterres tillsatt en särskild grupp för att bekämpa den ökande hungern i världen. Liksom GNAFC pekar FN särskilt ut Burkina Faso, Sydsudan och Jemen som de länder där det finns ett stort behov av åtgärder för att förhindra omfattande dödstal och en kollaps till följd av bristen på livsmedel.

Ökat antal akuta livsmedelskriser

28 miljoner människor var 2020 drabbade av en akut hunger (fas 4), vilket är ett steg ifrån svält. Totalt har 39 länder drabbats av akuta livsmedelskriser under de fem år som GNAFC har publicerat den årliga rapporten. I de här länderna har antalet människor som drabbats av höga nivåer av otrygg livsmedelsförsörjning (fas 3 eller värre) ökat från 94 till 147 miljoner människor mellan 2016 och 2020.

Av de nära 98 miljoner människor som led av akut matosäkerhet under 2020 befann sig två av tre på den afrikanska kontinenten. Även Jemen, Afghanistan, Syrien och Haiti finns med bland de tio värst drabbade områdena förra året.

Rapporten listar även de tre största orsakerna till den akuta hungern under 2020. Konflikter var huvudorsaken till att nästan 100 miljoner människor drabbats i 20 länder.

Ekonomiska chocker, under 2020 oftast till följd av covid-19-pandemin, var orsaken till att 40 miljoner människor drabbades i 17 länder. Och extrema väderförhållanden var orsaken till att 16 miljoner människor drabbades i 25 länder.

Att motverka kriserna

FN:s säkerhetsråd antog 2018 resolution 2417 som fördömer svält av civila som krigsföringsmetod. Resolutionen visar på kopplingen mellan väpnad konflikt och otrygg matförsörjning och hungersnöd.

Enligt GNAFC är behovet av att genomföra resolutionen nu akut. Detta diskuterades också i förra veckan, under ett panelsamtal på Stockholm Forum on Peace and Development, som arrangeras av forskningsinstitutet Sipri.

– Politisk instabilitet och konflikter är en av de största orsakerna till ökad hunger och svält i världen. Vi behöver politisk handlingskraft för att stoppa konflikter i världen och vi behöver göra rätt investeringar i rätt tid. Världen måste agera nu och vi måste arbeta tillsammans, sa David Beasly, chef för FN:s livsmedelsprogram WFP, i en videohälsning som inledde paneldebatten.

Janine Alm Eriksson, statssekreterare hos ministern för internationellt utvecklingssamarbete, Per Olsson Fridh, betonade vikten av internationellt samarbete för att stoppa den ökade livsmedelsosäkerheten.

– Vi såg redan innan pandemin att svälten i världen ökade, spridningen av covid-19 i världen har gjort situationen än mer allvarlig och vi måste agera gemensamt för att stoppa den utvecklingen. Vi har sett en politisk samarbetsvilja under pandemin som också är möjlig för att stoppa livsmedelskrisen.

Hon poängterade även vikten av att koppla samman det globala målet för hållbar utveckling, nummer 2 om ingen hunger, med mål nummer 16 om fred och inkluderande samhällen.

– Konflikter är den största orsaken till svält idag och konfliktlösning är nyckeln till att soppa utvecklingen. Extrema väderförhållanden till följd av klimatförändringarna har också påverkat hungersnöden och vi ser en oroande utveckling där nödhjälpen inte når fram till konfliktområden. Vi måste få politiker och beslutsfattare att göra det enklare för människor att få tillgång till nödhjälp och mat.

Nära systemkollaps

År 2020 tilldelades FN:s livsmedelsprogram, WFP, Nobels fredspris för att fungera som en pådrivande kraft och förhindra att hunger används som vapen. WFP:s biträdande chef, Valerie Guarnieri, anser att världen står inför en systemkollaps om inget görs.

– Vi behöver politisk handlingskraft. Under det senaste året har hungern i världen ökat och coronapandemin har gjort situationen än svårare. Vi har arbetat med att bekämpa hungern sedan 60-talet och sett att konflikter ofta ligger till grund. Den begränsade åtkomsten in i konfliktområden gör det svårare att hjälpa och leder till en extrem hungersituation. Vi måste se till att bryta det mönstret och vi måste agera i tid. När svälten väl är ett faktum är det många gånger för sent, sa hon under paneldebatten.

I panelsamtalet deltog även Oxfam Internationals chef, Gabriela Bucher, som påtalade det absurda i att "rika länder tycker det är lättare att leverera vapen till väpnade konflikter än att leverera livsmedel och nödhjälp".

Se hela paneldiskussionen här: Preventing famine, promoting peace?

Susanna Sköld

Mer läsning