Arbetare blir svårt sjuka av att polera ris

Riskonsumtionen i världen ökar stadigt, så även i Sverige där vi nu äter cirka 40 procent mer ris jämfört med början av 1990-talet.  Men det vita riset har en mörk baksida. De som jobbar på fabriker och kvarnar som slipar, polerar och maler ris står i moln av damm som innehåller partiklar med bakterier, mögelgifter och sporer.  

I Bangladesh, Indien och Pakistan är riskvarnar en vanlig syn på landsbygden. De allra flesta är mindre enheter. Ibland kan en kvarn stå mitt i en by och även i ett hus där folk bor. I Bangladesh arbetar hälften av befolkningen på landsbygden med odling, bearbetning och transport av ris. 

I två studier som nyligen publicerats är slutsatserna desamma: cirka hälften av de som arbetar i risfabrikerna får olika luftvägssymptom. En studie från universitetssjukhuset BSMMU i Dhaka, Bangladesh, som publicerades i februari i år har följt 346 arbetare i Rangpur-distriktet. Männen och kvinnorna stod åtta till tolv timmar om dagen i fabrikerna med höga halter av stoft. Sämst var luftkvaliteten där riset slipas. 

I Indien gjordes en liknande studie på RKMVU-universitet i Assam med 218 arbetare på olika risfabriker.  Deltagarna var mellan 18 och 60 år med minst ett års arbetslivserfarenhet. Som kontrollgrupp deltog även 377 personer som inte exponerades för damm. Även här kom forskarna fram till att nästan hälften, 45 procent, av männen och kvinnorna hade tecken på lungsjukdomar. 

En fjärdedel av de drabbade led av så kallade obstruktiva lungsjukdomar som till exempel astma och KOL. Gemensamt för dem är att luftvägarna blir trängre. En lika stor andel visade symptom på restriktiva lungsjukdomar som fibros och allergisk alveolit. 

– Det är sjukdomar som vi känner igen från andra miljöer där man andas in organiskt damm. Allergisk alveolit och fibros får lungorna att skrumpna ihop vilket leder till andningssvårigheter och ibland för tidig död, säger Kjell Larsson, professor emeritus på Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet och expert inom lungmedicin.

I Sverige har det tidigare funnits liknade problem inom livsmedelsindustrin, till exempel mjölkvarnar. 

– Men vi har vidtagit åtgärder i arbetsmiljön. Skulle vi i dag ha en fabrik där mer än hälften av de anställda fick astma skulle vi snabbt klappa igen den, säger Kjell Larsson. 

Forskarna i Indien och Bangladesh lyfter även fram att det ofta förekommer ett mögelgift, aflatoxin,  i ris som sprids med dammet. Det är väl känt att aflatoxiner i jordbruksdamm är en stor hälsorisk för arbetare som exponeras under lång tid. Men i studierna har man inte kunnat mäta halterna och de vill därför inte dra slutsatser om hur dessa gifter påverkat folk. 

Aflatoxin som man äter är cancerframkallande och kan leda till levercancer men är även hälsovådligt att andas in. 

– Det är toxiner från till exempel bakterier och svampar som skapar inflammatorisk reaktion i lungorna och kan leda till fibrosbildning och att lungblåsorna förstörs. Hos drabbade kan man se ärrbildning som gör att lungorna förlorar sin elasticitet och blir stela. Tidigt upptäckte man denna typ av reaktion hos arbetare som skördade bomull, säger Kjell Larsson.

Det mesta riset som exporteras till Sverige kommer från Pakistan, Thailand, Vietnam och Indien. Hur kan då svenska konsumenter veta om riset vi äter är behandlat i fabriker med bra arbetsvillkor? 

Det är Jordbruksverket som ger licenser för import av ris och där svarar handläggaren Björn Ekblom att de inte har möjlighet att ställa arbetsmiljökrav kopplade till produktionen av ris inför beslut om importlicenser. Dessa licenser regleras av EU-gemensamma regler. 

På Sveriges största matkedja ICA svarar pressansvarige Gabriella Ohlzon: ”Vi går ett steg tillbaka och kontrollerar vår leverantör där vi har som krav att leverantörer i högriskländer ska vara socialt reviderade. Vi kan inte garantera att ICAs ris är producerat enligt ILOs konventioner (FN:s arbetslivsorgan, red anmärkning) för hälsa men vi ställer krav på att vår leverantör ska ställa samma krav på sina underleverantörer”.

Fairtrade som är ett märke för rättvisemärkta produkter uppger att de framför allt fokuserar på villkoren för odlare och anställda på risfälten. ”I kriterierna finns en rad krav som ska uppfyllas, oberoende av produktionsland. Det handlar till exempel om krav på skyddsutrustning och obligatoriska hälsokontroller. Dessa kriterier kontrolleras av ett oberoende certifierare FLOCERT när det finns några påståenden eller observationer om att de lokala lagarna kan ha överträtts” svarar Ingrid Arinell, pressansvarig på Fairtrade i ett mejl.