Den 10 maj gjorde Cristiana Barrios de Chamorro en tv-intervju med Confidencial, i Nicaragua där hon tydligt lade fram sina planer för att ställa upp i valet. Bilden är en skärmdump från intervjun.

Den 10 maj gjorde Cristiana Barrios de Chamorro en tv-intervju med Confidencial, i Nicaragua där hon tydligt lade fram sina planer för att ställa upp i valet. Bilden är en skärmdump från intervjun.

Daniel Ortega fängslar motståndare inför presidentval i Nicaragua

På kort tid har flera potentiella kandidater i det kommande presidentvalet i Nicaragua gripits eller hotats med att gripas. Sittande president Daniel Ortega tycks fast besluten att väljas om för en fjärde mandatperiod.

Publicerad:

Det har gått tre år sedan Nicaragua skakades av landsomfattande protester då fler än 300 människor dödades och tusentals personer greps. Protesterna handlade på ytan om regeringens ovilja att rädda landets regnskogar och biosfärområden undan omfattande bränder och en reform av pensionssystemet.

När den nicaraguanska bonde- och kvinnorörelserna, som kritiserat president Daniel Ortega i åratal, tog demonstranternas parti, i april-maj 2018 sattes beväpnad polis, militär och civilklädda paramilitära grupper in för att kväsa protesterna. Även landets medier blev föremål för våldet. 

Oppositionella politiker, journalister och ledare för bonde-, kvinno- och studentrörelserna fängslades medan andra flydde landet. På ytan har situationen sedan slutet av 2018 varit lugn, men oppositionen har i det tysta förberett sig inför presidentvalet i november i år.

Med mindre än ett halvår kvar till valet sätter två nyinstiftade lagar stopp för flera av oppositionens kandidater. Det var i oktober och december förra året som regeringen, uppbackad av sin majoritet i parlamentet drev igenom en lag som tvingar alla organisationer och privatpersoner som får ekonomiskt stöd från utlandet att registrera sig som utländska agenter, och en lag som likställer aktioner som hotar landets självständighet med terrorism.

I husarrest och fängelse

Den 2 juni sattes journalisten Cristiana Barrios de Chamorro i husarrest och tre dagar senare greps diplomaten Arturo Cruz när han anlände till huvudstaden Managua, med flyg från USA. Båda hade annonserat att de var villiga att ställa upp som presidentkandidater för partikoalitionen, Den medborgerliga frihetsalliansen (Ciudadanos por la libertad).

Samtidigt har akademikern Félix Maradiaga, som lanserat sin kandidatur för partikoalitionen Nationell blå och vit enhet (Unidad Nacional Azul y Blanco), fått meddelande om att han måste infinna sig hos Åklagarmyndigheten, idag den 7 juni. Såväl Félix Maradiaga, som två andra oppositionspolitiker, Juan Sebastián Chamorro och Medardo Mairena, har anklagat polisen för att övervaka deras hus och begränsa deras rörelsefrihet. 

Medardo Mairena är bondeledare och fängslades 2018. Han dömdes sedemera till 73 år i fängelse för terrorism, men släpptes villkorligt 2019. Félix Maradiaga var generalsekreterare på försvarsdepartementet under den liberala regering som ledde Nicaragua innan Daniel Ortega återvaldes till presidentposten 2006.

Arturo Cruz är son till en av ledarna för den sandinistiska revolutionsarmé som störtade diktatorn Anastasio Somosa 1979. Fadern och Daniel Ortega delade plats i revolutionens junta som styrde landet fram till 1984 då Daniel Ortega valdes till president, i ett val som bojkottades av oppositionen.

Cristiana Barrios de Chamorro är dotter till Violeta Barrios de Chamorro, som valdes till president i Nicaragua 1990, och satte punkt för den sandinistiska revolutionen. I spetsen för en osannolik koalition av liberala, konservativa, socialdemokratiska och kommunistiska partier segrade hon över Daniel Ortega. 

Tidningsägare

Violeta Barrios de Chamorro var också änka efter journalisten Pedro Joaquín Chamorro Cardenal, som var chefredaktör för tidningen La Prensa när han mördades 1978. Hon tog över tidningen efter hans död, men var också en del av den andinistiska revolutionära juntan vid maktövertagandet 1979, för att sedan lämna den.

La Prensa blev dottern Cristiana Barrios de Chamorros skola, där hon jobbade fram till 1990, då hon började jobba i sin mammas regering. Hon återvände sedan till tidningen, som är Nicaraguas största. Hennes bror är Carlos Fernando Chamorro, som länge var journalist på den sandinistiska tidningen Barricada innan han lämnade sandinisterna och startade sin egen tidning, Confidencial och även egna tv-kanaler, Esta Semana och Esta Noche. 

I slutet av 2018 genomförde polisen en räd mot Carlos Chamorros medieredaktioner i Managua och tvingade dem att stänga. Alla datorer och allt källmaterial beslagtogs. Carlos Chamorro flydde till Costa Rica där han fortsätta driva sina medier på distans. Han kunde sedan återvända, men i samband med att hans syster sattes i husarrest i förra veckan återvände polisen till hans redaktioner och tvingade dem återigen att stänga. 

Tidningen La Prensa trycktes under en längre period 2018–2019 utan färg och med färre sidor eftersom såväl trycksvärta, som tidningspappret stoppades i tullen. Konkurrenten El Nuevo Diario tvingades sluta trycka tidningen helt, men La Prensa ges ut än idag.

Cristiana Barrios de Chamorros ledde länge pressfrihetsorganisationen Fundación Violeta Barrios de Chamorro, bland annat med stöd av pengar från utlandet. I och med den nya lagen om utländskt ekonomiskt stöd förra året lade hon ner organisationen, väl medveten om att regeringen skulle göra det omöjligt att fortsätta. Det är också därför som hon nu sitter i husarrest och polisen genomfört en räd mot hennes brors medier, då Åklagarmyndigheten anser att hon genom sin egen och sin brors organisationer och företag försökt tvätta pengar åt oppositionen. 

Arturo Cruz anklagas å sin sida för terrorbrott, att han konspirerat med utländska krafter för att försöka störta Daniel Ortega. USA:s regering har krävt att såväl Arturo Cruz som Cristiana Barrios de Chamorro släpps fria. 

FN fördömer

Även De Amerikanska staternas organisation (OAS) och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har uttryckt oro för utvecklingen i landet. I ett uttalande i slutet av maj krävde högkommissarien att regeringen skulle sluta trakassera oppositionspolitiker och journalister i landet. 

– Vi uppmanar myndigheterna att upprätthålla informations- och yttrandefriheten, organisationsrätten och politiskt deltagande, av vilka är nödvändiga för under en valprocess, om valen ska kunna anses vara fria och rättvisa, sa högkommissariens talesperson vid en presskonferens den 28 maj i år.

Daniel Ortega valdes till president 2006 och har sedan dess genom valfusk och konstitutionella förändringar tagit kontroll över parlamentet, Högsta domstolen och valmyndigheten. Med en kraftigt försvagad opposition vann han valen även 2011 och 2016.

Mer läsning