Diktaturer tar ett allt större grepp om världsekonomin

De hårdföra regimerna skulle mjukna. Bara handeln ökade mellan länderna. Det var förhoppningen som började gro redan under 1970-talet, att välståndet skulle leda till att stater som Ryssland och Kina skulle öppnas. Att Ikea och McDonald´s skulle vara en sorts vågbrytare till nya mer liberala värderingar.

Så blev det dock inte, konstaterar V-Dem på Göteborgs universitet som är världsledande på demokratimätningar. De senaste tio åren har den demokratiska utvecklingen i världen backat. Vi ligger, enligt deras senaste rapport, på samma demokratiska nivå som 1986. Samtidigt sker nu ett skifte som innebär att demokratiernas ekonomiska makt minskar.

– Som grupp genererar de demokratiska länderna en mindre del av världens välstånd och därmed har dessa länders makt minskat, säger Staffan I Lindberg, professor i statsvetenskap och föreståndare på V-Dem Institute. 

När kalla kriget upphörde i början av 1990-talet uppgick de demokratiska ländernas andel av världens samlade BNP till 75 procent. I dag är motsvarande siffra 46 procent. Förändringen märks även inom världshandeln. Där svingar nu maktbalansen över till fördel för diktaturerna (som i forskningen heter autokratier, envälden). Andelen av världshandeln mellan demokratier har minskat från 74 procent 1998 till 47 procent 2022, visar också V-dems Democracy report 2023. 

I praktiken innebär det att de demokratiska staternas ekonomiska beroende av auktoritära nationer ökat. Och under helgens G7-möte i Hiroshima, Japan blev detta tydligt. Där anklagades Kina för att använda sina ekonomiska muskler mot länder som inte följer det kinesiska kommunistpartiet.

Den brittiska premiärministern Rishi Sunak beskrev på mötet Kina som den främsta utmaningen i vår tid när det kommer till global säkerhet.

– De är allt mer auktoritära på hemmaplan och självsäkra internationell, sa Rishi Sunak under G7-mötet.

Men även Indien är inne i en liknande utveckling. De är numera världens folkrikaste land. Förra året gick Indien om Storbritanniens ekonomi och räknas nu som världens femte största. Samtidigt har en hindunationalistisk våg dragit fram över landet. I dess spår har våldet mot muslimer trappats upp, mediernas frihet beskurits samtidigt som rättsväsendet urholkats och oppositionella förföljs. 

Staffan I Lindbergs råd till ett litet land som vill försöka ändra på utvecklingen är att alliera sig så mycket som möjligt med andra demokratier. 

– Jag skulle vara försiktig med bistånd till länder med auktoritära styren, speciellt där utvecklingen går åt fel håll. Forskningen har inte något slutgiltigt svar ännu men vi har indikationer på att bistånd är dåligt på att stoppa en av-demokratisering. Demokratibistånd behöver sättas in i ett tidigt skede och när landet fortfarande är hyfsat demokratiskt om det ska fungera, säger han.

Det är en mycket mörk utveckling som tecknas i årets rapport från V-Dem.

De senaste 35 åren av demokratisk utveckling har helt utplånats och 72 procent av världens befolkning (5,7 miljarder människor) lever i auktoritära samhällen. Endast 13 procent av alla människor lever i vad som betecknas som en liberal demokrati. 

En viktig förklaring till tillbakagången är att yttrandefriheten och medier får ett minskat utrymme i flera länder. 

– Jag kan konstatera att det är en global trend och att det påverkar både fattiga och rika länder; etniskt heterogena såväl som homogena länder. Det är globala krafter som understödjer detta. Vi vet ju att Ryssland under Putin påverkat den här utvecklingen och i EU har vi Ungern som agerat på liknande sätt, säger Staffan I Lindberg.

I rapporten konstateras att yttrandefriheten försämrades i 35 länder förra året. För tio år sedan var motsvarande siffra sju länder. I 47 länder har dessutom regeringarnas censur av medier blivit hårdare och i 37 länder har organisationer inom civilsamhället pressats tillbaka. 

– Sociala medier har spelat en enorm roll för att sprida konspirationsteorier och har fungerat som en megafon åt de nationalistiska reaktionära narrativen som karaktäriserar tillbakagången på olika sätt. Oavsett om det är hindunationalism i Indien, muslimsk nationalism i Turkiet eller kristen nationalism i Orbans Ungern, så är det ungefär samma innehåll i budskapen som sprids, säger han. 

En annan trend som Staffan I Lindberg vill ta upp är att Afrika håller på att förändras. Under flera år låg länderna på kontinenten still och följde inte med den globala trenden då demokratin backade. 

– Vi såg inga stora försämringar, inte ens för tre fyra år sedan. Men nu ser vi det, 12 av de 42 länder som autokratiserats finns söder om Sahara. Den globala trenden har börjat sprida sig även i globala syd. Det är värt att notera för OmVärldens läsare, säger han. 

Det finns även andra som också mäter hur demokratin i världen utvecklas. till exempel amerikanska tankesmedjan Freedome House. Eftersom de använder en annan mätmetod blir resultaten inte exakt detsamma men ligger ändå nära. Även deras årsrapport konstaterar att den demokratiska utvecklingen backat kraftigt de senaste tio åren.

Freedome House menar också att yttrandefriheten minskar men lägger till att de senaste årens krig, kupper och attacker mot demokratiska institutioner bidragit till de allvarligaste bakslagen. Rysslands attack på Ukraina är ett exempel. Andra är USA och Brasilien där det skett urholkningar inom ländernas institutioner de senaste åren. I Burkina Faso, Tunisien och Peru har det skett kupper och en reducering av parlamentens makt. I Turkiet, Myanmar och Afghanistan ökar motsättningarna, konstaterar de i sin rapport. 

På en intressant punkt skiljer sig dock V-Dem och Freedome House slutsatser. 

Den svenska rapporten tecknar en mörkare framtidsbild medan den amerikanska tankesmedjan gör tillägget att världen kanske nu har nått botten. De skriver att utvecklingen visserligen backat men att det ändå är bättre än under 1970-talet och det finns tecken på att den nedåtgående trenden kan vara på väg att plana ut.

Demokratiska framsteg uppnåddes i Lesotho, Colombia och Kenya som höll relativt öppna val. Nu hävs även coronarestriktioner runt om i världen. I Kina öppnades samhället igen efter att människor öppet stod upp mot statens tuffa coronapolitik. I Brasilien förlorade Jair Bolsonaro valet, vilket tros få positiva konsekvenser.

Staffan I Lindberg är förbryllad över den något mer positiva bilden som tecknas i den amerikanska rapporten. Han säger att det finns skillnader i hur materialet tas fram. 

– Freedome House mäter en del ekonomiska rättigheter som inte V-Dem har med. Sen har vi lite olika metoder. Vår studie bygger på 4000 experter som deltar i datainsamlingen. Freedome house rapport bygger på 150 experter. Sedan hanterar vi data på olika sätt. Men vi ser inte tillstymmelsen till någon utplaning eller förbättring.