Efter pandemin – nu ökar tuberkulos

Fredag den 24 mars är Världstuberkulosdagen, som utlysts av WHO för att sätta fokus på en sjukdom som går under radarn i stora delar av västvärlden. I Sverige har vi sedan 1940-talet sett en kraftig minskning av tuberkulos (TBC). Enligt Folkhälsomyndigheten insjuknade 365 personer i sjukdomen under 2021, inget dödsfall rapporterades. Men även om det var länge sedan vi såg och hörde människor hosta blod på gatorna här så är situationen en annan i många länder. Enligt WHO har förekomsten av tuberkulos ökat med 3,6 procent mellan 2020 och 2021, ett trendbrott från nedgångarna med cirka 2 procent per år under de senaste två decennierna.

Hårdast drabbade är Indien, Indonesien, Kina, Filipinerna, Pakistan, Nigeria, Bangladesh och Demokratiska republiken Kongo. Tillsammans står de för två tredjedelar av alla fall i världen.  

– Vi såg en nedgång fram till utbrotten av covid-19. Med pandemin flyttade stora delar av hälsoresurserna inom luftvägsinfektioner och lungsjukdomar över till bekämpning av covid-19. Det resulterade i att färre tuberkulospatienter upptäcktes och behandlades, säger Mohammed Yassin, Senior Disease Advisor för tuberkulos på Global Fund. 

Vi talar på länk från Genève, Schweiz där Global Fund har sitt säte. Organisationen samlar in och delar ut medel för att förebygga och behandla hiv, tuberkulos och malaria. Mohammed Yassin är infektionsläkare från Etiopien och har arbetat hos Global Fund i 13 år.

– När jag var läkare hemma i Etiopien var det brist på läkemedel och varje dag var jag tvungen att välja vilka av mina patienter med TBC som skulle få medicin. Det var extremt jobbiga beslut, berättar han. 

Nu är tillgången på läkemedel bättre säger Mohammed Yassin. Global Fund – som står för 76 procent av all finansiering för att bekämpa tuberkulos i världen – har sedan starten för tjugo år sedan lagt motsvarande 87 miljarder kronor på åtgärder för att minska förekomsten av sjukdomen.  

Men det är enligt Mohammed Yassin små resurser för att komma till bukt med en sjukdom där två miljarder människor på jorden bär latenta tuberkelbakterier i kroppen och tio procent får symptom någon gång under livet. 

Covid-19 tog 3,9 miljoners människors liv under 2021. Året efter minskade det till 1,3 miljoner döda och hittills 2023 är det 168 000 dödsfall av covid19 inrapporterade till WHO. Men för tuberkulos räknar WHO att de höga dödstalen kommer att fortsätta. 

Mohammed Yassin konstaterar att det inte finns samma uppslutning för att bekämpa tuberkulos som covid-19. 

– Det är inget som förvånar mig eftersom covid var något som kunde drabba även premiärministrar och presidenter i Europa och USA. Man kan verkligen fråga sig varför vi accepterar att tio miljoner människor får sjukdomen och 1,6 miljoner dör varje år. Till stor del arbetar vi fortfarande med samma verktyg som funnits i 20-30 år. 

Enligt Mohammed Yassin går det inte att bekämpa TBC utan att se till de underliggande orsakerna. Sjukdomen finns för att människor är undernärda, lever utan rent vatten, utan god hälsovård och så vidare. Samtidigt sker det även en ökning av bakteriestammar som är resistenta mot tuberkulosläkemedel och i den gruppen är dödligheten tre till fyra gånger högre. 

Han efterlyser satsningar som gör det möjligt att tidigt screena människor som bär på latent tuberkulos och även att det tas fram ett effektivt vaccin. 

Finns det ett intresse hos läkemedelsbolagen att satsa på det?

– Jag tror inte det. För att ta fram ett vaccin krävs stora investeringar och marknaden är fattiga regioner som inte kan betala så bra. Jag skulle säga att de investeringar som lagts på medel mot TBC de senaste ett hundra åren motsvarar det som man lade på covid under en månad, säger Mohammed Yassin.