För sex år sedan drog Söderslättsgymnasium i Trelleborg ingång initiativet Sustainable Poetry på Världspoesidagen som infaller den 21 mars varje år.
– Det är ett annat sätt att se på medborgardialog. Genom poesin kan barn och unga göra sina röster hörda och vara med och forma framtiden, säger Maria Glawe, lärare på skolan och initiativtagare till projektet.
Genom att skriva egen poesi får eleverna närma sig de 17 globala målen i Agenda 2030. Initiativet har spridit sig som ringar på vattnet till skolor runt om i Sverige och även andra länder.
Det första året, 2017, fick eleverna på Söderslättsgymnasium skriva poesi för att dela idéer om hur Trelleborgs nya stadsdel Sjöstaden skulle kunna byggas för att bli hållbar och inkluderande för alla. Poesin som eleverna skrev blev en utställning som visades på olika platser i Trelleborg.
– Året därpå bjöd vi in kommunens grundskolor och förskolor i projektet och skapade en poesifestival för barn och unga på världspoesidagen, berättar Maria Glawe.
I år läggs särskilt fokus på det globala målet om hälsa och välbefinnande (mål 3) och skolan gjort en poesiutställning på Trelleborgs lasarett.
Från skolprojekt till rörelse
Projektet belönades 2019, med Läsguldet som är ett pris som delas ut av Myndigheten för tillgängliga medier. I motiveringen står det att skolprojekt har blivit en hel rörelse. En passande beskrivning, anser Maria Glawe.
– Det finns många olika sätt för skolor att knyta an till projektet. Ett sätt är att samarbeta med en vänskola i ett annat land. Eller så håller man det inom klassen eller inom skolan och jobbar med de globala målen och poesi, säger hon.
På Världspoesidagen äger ett Pop-up Poetry evenemang rum online. Vuxna läser upp de bidrag, från årets rikstäckande poesiutmaning, som valts ut till att vara med i årets antologi. Det är barn och unga mellan 5 och 25 år som skickat in bidragen till utmaningen.
Poesi tillgängliggör skrivande
Poesin har, enligt Maria Glawe, fått stå tillbaka för andra former av skrivande i skolan. Hon är själv är speciallärare och lärare i svenska och svenska som andra språk. Hon ser att poesin kan hjälpa ungas språkutveckling, öka tillgängligheten och göra att fler kan se värdet av att skriva.
– Man kan uttrycka sig fritt i poesin som genre, man kan skriva kort eller längre, man kan skriva friare, men också mer bundet. Det öppnar upp för en enorm dynamik i språket. Vi vill jättegärna att barn och unga ska skriva dikter på flera olika språk. Ett år hade vi med 20 olika språk och på poesifestivalen lästes dikterna på två språk. Det var fantastiskt att höra.
En liknande erfarenhet av att höra poesi på flera språk delas av poeten Mats Söderlund.
– Poesin är ett internationellt språk. Jag har lyssnat på poesi på språk jag inte förstår och ändå hittat en känsla av samhörighet. Poesi fungerar lite som musik, man kan verkligen mötas över gränser och språkbarriärer, säger Mats Söderlund som strax efter vårt samtal ska gå upp scenen på Globala torget på Littfest i Umeå, för att prata om sin senaste essäbok: Härlig är jorden.
En politisk kraft
Som tidigare ordförande för Unesco-rådet i Sverige har Mats Söderlund arbetat med att uppmärksamma Världspoesidagen och han är även en av de som besökt Söderslättsgymnasium för att inspirera eleverna till att skriva poesi. Mats Söderlund säger att han har sett hur elever kan hitta en räddande famn i poesin när de får möta den på ett otvunget sätt.
– Jag tycker Sustainable poetry är ett jättehäftigt projekt. Jag har själv erfarenhet av att inte riktigt hitta min plats i skolvärlden. Men i poesin kunde jag hitta själsfränder, människor som uttryckte erfarenheter och känslor jag kunde spegla mig i.
På frågan vad han tänker om att knyta samman poesi med de globala målen svarar Mats Söderlund att vi inte ska vara rädda för att använda och ta hjälp av poesin.
– Det kan finnas en rädsla för att förminska poesin genom att ge den en sådan roll, men jag tror att en bra dikt tål det. Den kan ena dagen användas i ett sammanhang och nästa dag i ett annat. Poesin kommer alltid att förhålla sig fritt.
Mats Söderlund anser att poesin kan användas mer än den gör i dag, att den har en politisk kraft.
– Det handlar inte om att poesin i sig har en politisk agenda, utan att det påminner oss om att vara människor, och det är politiskt, säger han.
Dikt
Vårt språk är fullt av bokstäver
ord, meningar och vackra delar.
Vårt språk är fullt av kärlek
stolthet, lycka
och trygghet.
Vårt språk är viktigt för oss
vacker, kär
och mycket stark.
I våra hjärtan bär vi vårt språk
och håller det väldigt hårt.
Aisha årskurs 1, Amina årskurs 3, Marin årskurs 2, Hanel och Emin, årskurs 3 i Sustainable Poetrys antologi från 2021.
