Elva kriser som nu går under radarn

– Vi ser tydligt att kriget i Ukraina tar resurser och fokus från andra konflikter med stora hjälpbehov.

Efter tre veckor av strider i Ukraina konstaterar FN:s generalsekreterare Antonio Guterres på en presskonferens det som många inom biståndssektorn befarat; att andra konfliktområden där det finns stora humanitära behov hamnar under radarn när mycket av de akuta insatserna nu riktas mot Ukraina. När medias fokus riktas mot en pågående stor konflikt är det ofta tillfälle för andra stater i krig och konflikt att genomföra åtgärder på hemmaplan. Därför skriver vi nu om elva kriser som rasar samtidigt som kriget i Ukraina.

Kriget i Syrien pågick i elva år. Nu har läget stabiliserats och blivet vad fredsforskare kallar för en ”frusen konflikt”. Strider förekommer fortfarande men i lägre omfattning än tidigare. 350 000 har dött i konflikten. Den humanitära situation är ännu djupt oroande. Av landets 22 miljoner invånare är 14 miljoner i behov av stöd. Sju miljoner har tvingats lämna sina hem på grund av konflikten som även lett till en ekonomisk kris. Landets BNP har halverats mellan 2010 och 2019, enligt Världsbanken. Hälso- och sjukvården har kollapsat och miljoner har blivit av med sina arbeten samtidigt som covid-19 nu sprids i landet. 

FN:s livsmedelsprogram WFP levererar mat till sex miljoner människor varje månad. För många syrier har vintern blivit svår då energikostnaderna har ökat och många inte har haft råd att värma sina bostäder.

Madagaskar är världens fjärde största ö och en befolkning på drygt 28 miljoner människor. Landet var tidigare en fransk koloni men blev självständigt 1960. FN räknar Madagaskar till kategorin av världens fattigaste länder. På södra Madagaskar saknar 70 procent av befolkningen tillgång till rent vatten och området katogoriseras som tropiskt torrt. Humanitära hjälparbetare beskriver området som en plats som länge befunnit sig i en kronisk kris. Men de senaste åren har det eskalerat till en nödsituation. Det senaste två åren har det knappt regnat alls. FN beskriver det som ”den värsta torkan på 40 år”. Matförsörjningen är hotad för 1,6 miljoner människor. FN:s barnfond Unicef bedömer att 500 000 barn under fem års ålder lider av akut undernäring. För drygt en månad sedan drabbades landet av en cyklon som ledde till att 60 000 fick sina hem förstörda och flera stora risfält förstördes.  

Mord, rån och kidnappningar. Kriminaliteten är så hög att landets fackförbund förra året gick ut i generalstrejk för att tvinga regeringen att göra något för att stoppa kidnappningarna. En bakgrund till kriminaliteten är fattigdomen. Landet har drygt elva miljoner invånare och är västra halvklotets fattigaste land. En stor del av befolkningen lever i djup fattigdom. Landet har drabbats av orkaner 2008 och 2016, liksom den stora jordbävningen i början av 2010. I Haiti står tusentals barn utan undervisning på grund av kriminella gäng. Coronapandemin ledde till en fyra månader lång skolstängning under vilken tiotusentals barn hoppade av skolan permanent. Omkring 600 000 barn står utanför Haitis utbildningssystem till följd av politiska oroligheter, ekonomisk kris, coronapandemi och naturkatastrofer. Nästan 200 skolor har stängt på grund av de omkring 165 kriminella grupper som kontrollerar minst 60 procent av Port-au-Prince. Det politiska systemet är också instabilt och korruptionen utbredd. FN beskriver läget i landet som en politisk akut kris.

Jemens hungerkris håller nu på att utvecklas till en katastrof, varnar FN efter att ha presenterat en ny analys av läget i landet. I dag är matsituationen för 17,4 miljoner människor i Jemen osäker. De kommande månaderna kan 1,6 miljoner drabbas av undernäring och under detta år kan antalet svältande öka från 30 000 till drygt 160 000, bedömer FN. ”Om vi inte får mer resurser omedelbart kan det bli massvält i landet” varnar David Beasly som är chef för FN:s livsmedelsprogram WFP. De varnar även för att kriget i Ukraina kan öka hungern ännu mer. Ukraina och Ryssland står för nästan 30 procent av världens veteexport och kriget har lett till kraftigt höjda vetepriser. 

Befolkningen har sedan länge varit splittrad mellan sunni- och shiamuslimer samt olika klaner. 2015 eskalerade konflikten som står mellan de statliga myndigheterna som stöds av Saudiled koallitation och rebellerna i Huthirörelsen som finns i norra delarna av landet och som får stöd av Iran. 

Enligt Världsbanken är den ekonomiska krisen i Libanon en av de tio, kanske topp tre, svåraste ekonomiska kriserna sedan 1850-talet. Valutan har kraschat och det libanesiska pundet har sedan 2019 tappat 90 procent av sitt värde. I OmVärldens reportage berättar tvåbarnsmamman Marwa Salame att hon får ett underhåll från sin före detta man på 300 000 libanesiska pund varje månad. Det motsvarade tidigare drygt 2000 svenska kronor, men med dagens växelkurs blir det endast 150 kronor. 

Mellan 2019 och 2021 har landet BNP mer än halverats.

I augusti 2020 skedde även en enorm förödelse i huvudstaden Beirut då gödningsmedel i stadens hamn exploderade. Samtidigt är korruptionen utbredd och en straffrihet i landets toppskick. Libanon befinnes sig dessutom i en djup politisk kris, vilket gör det svårt att hantera den ekonomiska krisen. 

I februari 1989 drog sig Sovjetunionen bort från Afghanistan efter tio år av strider. Därefter har det krigshärjade landet genomlevt flera inbördeskrig , en amerikansk invasion och talibanstyrets återkomst i augusti 2021. 

De trevande framsteg som gjorts har på kort tid raserats och den humanitära situationen är akut, Enligt WFP lever 23 miljoner människor i akut matbrist och 8,7 miljoner av dem ett steg från svält.

Landets ekonomi är raserad till stor del på grund av de sanktioner som sattes in efter att talibanerna tog makten. Västländer har dragit en eller frusit bistånd. Även Sverige avbröt sitt stöd till Världsbankens återbyggnadsfond. Det rör sig om 448 miljoner kronor. USA har aviserat att man ska ge humanitärt bistånd med hälften av sju miljarder dollar som varit frusna sedan talibanerna tog över.

Samtidigt som kriget i Ukraina pågår har IS varit aktiva med attacker riktade mot framför allt shiamuslimer i Afghanistan och Pakistan. 

Efter att militären tog makten i en kupp den 1 februari 2021 har den humanitära situationen försämrats kraftigt i landet som har 54 miljoner invånare. Protesterna mot militärens maktövertagande blev omfattande. Tusentals demonstranter greps och torterades och enligt militären så har över 1 500 dödats efter kuppen.

Människorättsaktivister och andra inom civilsamhället har tvingats gå under jorden eller fly landet. Närmare 100 journalister har gripits och flera oberoende medier har tvingats stänga eller gå i exil samtidigt som tillgången till internet noga styrts av militären. Landet har kastats in i en djup humanitär och ekonomisk kris. Militärens våldsamma attacker av civila mål med bomber, luftanfall och brännande av byar har bidragit till att över 300 000 människor har tvingats fly sina hem. Samtidigt fortsätter befolkningens motstånd mot militären. FN räknar med att 14 miljoner människor i landet kommer att vara i behov av humanitärt stöd under 2022.

Kenya har precis släppt sina coronarestriktioner och i Tjeckien behöver man inte längre bära ansiktsmask. Många länder börjar nu återgå till hur det var innan pandemin. Men trots att antalet dödsfall har bromsat in fortsätter coronapandemin att skörda offer. Från Kina rapporteras att flera har insjuknat i landet som tidigare har varit ganska förskonat från sjukdomen.

Sex miljoner människor har nu dött i covid-19, enligt Världshälsoorganisationen WHO. Drygt 1,5 miljoner nya fall upptäcks varje dag i världen, men vaccinet gör att dödstalen inte ökar lika snabbt som tidigare år. I de allra flesta länder i världen minskar smittan men det finns flera exempel där trenden är motsatt. Några länder där smittspridningen nu ökar är: Mexiko, Brasilien, Tyskland, Frankrike, Australien, Nigeria, Tanzania. Den världsdel där det ökar mest nu är Afrika. 

Torka, översvämningar och utdöende arter. Klimatrapporten som Intergovernmental Panel on Climate Change släppte i slutet av februari visade en dyster prognos.

I nuläget lider halva jordens befolkning av vattenbrist. Situationen blir allt värre i takt med att den globala uppvärmningen eskalerar. Även antalet klimatflyktingar ökar – bara under 2019 tvingades över 13 miljoner människor fly sina hem till följd av extremväder. Det är utvecklingsländerna som i första hand drabbas. Klimatförändringarnas dödsoffer är 15 gånger fler i världens fattiga länder jämfört med världens rika. IPCC varnar för att det inte räcker med att hålla uppvärmningen under 2 grader. Redan om temperaturökningen överstiger 1,5 grader blir konsekvenserna ödesdigra. Rapporten konstaterar att världens länder gör för lite för att hantera problemet, och att det blir svårare att vända utvecklingen ju längre uppvärmningen fortgår.