Blockaden med förnödenheter till Tigray fortsätter. "Man vill svälta ut TFLP", menar statsvetaren Kjetil Tronvoll.

Blockaden med förnödenheter till Tigray fortsätter. "Man vill svälta ut TFLP", menar statsvetaren Kjetil Tronvoll.

Etiopien: Bombningar och öppningar för fred under samma dag

Efter 14 månader av stridigheter i Etiopien, som krävt flera hundra tusen döda och satt miljoner av människor i nöd, kan det finnas tecken på öppningar för fredlig dialog. Men etiopienkännaren Kjetil Tronvoll tror att motsättningarna är för djupa och för komplexa för att kunna överbryggas. 

Publicerad:

Å ena sidan något som kan tolkas som en fredstrevare där premiärminister Abiys Ahmeds regering släppt oppositionella ur fängelse och man talar om "att nyckeln till hållbar fred är dialog”.

Å andra sidan fortsatta militära angrepp där även människor i flyktingläger bombats ihjäl från luften av etiopiska regeringsstyrkor.  Det sistnämnda har även lett till att några hjälporganisationer pausade sina insatser. 

Det är definitivt diametrala signaler som just nu kommer från krigets Etiopien, som efter 14 månaders oroligheter kan betraktas som en av världens största humanitära katastrofer.

Uppskattningsvis 5,2 miljoner människor lever under svåra humanitära förhållanden i de norra delarna Tigray, Amhara och Afar. Cirka en halv miljon av dessa lever nära svältgränsen. Flyganfallet mot ett internflyktingläger i staden Dedebit i Tigray skedde runt midnatt fredagen den 7 januari. Enligt tigreanska källor omkom 56 civila personer varav elva var barn. 

Enligt olika källor ska dessa attacker med drönare ha lett till att hjälporganisationer pausat sina insatser i området.

– Vi har följt upp dessa uppgifter men enligt de indikationer vi får från FN så har deras verksamhet fortsatt som tidigare, säger Åsa Andersson, biståndsråd på den svenska ambassaden i Addis Abeba.

Hon betonar dock att det redan tidigare var svårt att arbeta med hjälpinsatser i området och att det i princip råder en blockad för lastbilar med humanitära förnödenheter som vill ta sig den enda landvägen genom Afar-regionen till Tigray. 

– Inte en enda lastbil med förnödenheter har mig veterligen släppts igenom sedan i mitten av december. Bilden vi har är att det inte bara beror på byråkratiska hinder utan även att lokalbefolkningen i Afar stoppar bilar på väg till Tigray, säger Åsa Andersson. 

FN har ett antal flygningar som når Mekele, huvudorten i Tigray, ett par gånger i veckan, de tar med sig personal, kontanter och en begränsad mängd förnödenheter. 

Frisläppta oppositionella 

Samma dag som flyktingläger bombas beslutar sig även Abiy Ahmed att frige  ett antal oppositionella ledare som suttit fängslade anklagade för terrorismen.

Det rör sig bland annat om Bekele Gerba, ledare för Oromo Federalist Congress party och Jawar Mohammed, grundaren av  Oromiya Media Network. Även Abay Weldu, före detta president i Tigray och Sebhat Nega, en av TPLF:s grundare släpptes vilket vissa tolkas som en öppning för fredssamtal med den tigreanska befrielsefronten. I samband med frisläppandet sade även premiärminister Abiy Ahmed att ”det är ett steg mot nationell enhet och försoning”.

Men Kjetil Tronvoll, professor i freds- och konfliktstudier på Oslo Nye Høyskole och expert på den politiska utvecklingen i Etiopien, tvivlar på att det skulle vara början på en dialog mellan ledarna i Addis Abeba och i Mekele i Tigray. 

– Att dessa äldre män från TPLF släpps ska nog mer betraktas som en humanitär gest, någon dialog med TPFL och OLA (Oromos befrielserörelse) som är de krigande parterna finns just nu inte på kartan, de ska nedkämpas anser Abiy. Och vi ser även att stridigheterna på marken fortsätter som vanligt. Detta mer småskaliga krig kan pågå i många år framåt så länge som det internationella samfundet anser att det inte hotar hela stabiliteten för den etiopiska nationen. 

Parallella krig 

Kjetil Tronvoll påpekar att media ofta beskriver konflikten i Etiopien som ett krig mellan regimen i Addis Abeba och TFLP, men att det är mer komplext än så.

– Det pågår ytterligare tre parallella krig; ett mellan Eritrea och Tigray, ett mellan Amhara och Tigray och så ett mellan regimen i Addis Abeba och Oromia. Det innebär att Abiy inte har någon fullmakt för att starta en bredare fredsprocess. Det kom även snabbt kritik som talade om svek från Amhara och Eritrea efter att han släppt dessa fångar. 

Men, tillägger Kjetil Tronvoll, kanske var det en försöksballong för att se reaktionerna hos sina allierade. Det kan även vara en signal till omvärlden, inte minst USA, om att Etiopien lyssnat på kritiken som riktats mot regimen i Addis Abeba.

Samtal med USA:s president

Under måndagen fördes även ett samtal mellan USA:s president Joe Biden och Abiy Ahmed - det första sedan Tigray-kriget startade i november 2020. Joe Biden uttrycket då sin uppskattning över att Abiy Ahmed gett amnesti for de politiske fångarna. 

En talesperson för Vita huset uppgav att ledarna även diskuterade den humanitära hjälpen som idag inte når fram. 

– Det är bevisligen en fråga som det internationella samfundet oroas över. Samtidigt råder det ingen tvekan om att blockaden är en medveten taktik som Abiy tillsammans med ledarna för Amhara och Afar medvetet använder, man vill svälta ut sina motståndare och hoppas att den tigreanska befolkningen till sist i desperation ska vända sig emot TPLF. Något som jag håller som tämligen osannolikt. De kontakter jag har med tigreaner säger att blockaden stärker deras uppfattning om att man måste slåss för sin frihet, de vill inte någonsin bli kuvade av Addis Abeba, säger Kjetil Tronvoll.

Finns det då påtryckningar som Sverige kan göra för att få fram förnödenheter? Åsa Andersson på svenska ambassaden säger att hon ofta påtalat blockaden i samtal med etiopiska regeringsrepresentanter.

– I stort sett uttrycker de samma oro, men de har ett annat narrativ, de skyller på striderna och att det är det som omöjliggör tillträde. Sedan påpekas det ofta att när man släpper in lastbilar så kommer de inte tillbaka. Något som även vi fått bekräftat av hjälporganisationer, säger Åsa Andersson. 

Sverige är en av de större givarna till Etiopien och under 2021 gick 253 miljoner kronor ut i bilateralt stöd. De medel som inte kunde nå partners i Tigray allokerades om till andra projekt i landet.

För 2022 är budgeten 340 miljoner kronor i bilateralt stöd. Enligt Åsa Andersson kommer även det humanitära stödet att få extrapengar i år, för 2021 utbetalades 293 miljoner kronor då främst till olika FN-insatser. 

Mer läsning