EU är på väg att införa klimattullar på varor vars produktion leder till stora koldioxidutsläpp.

EU är på väg att införa klimattullar på varor vars produktion leder till stora koldioxidutsläpp.

EU:s nya klimattullar föreslås gå till fattiga länder

När EU inför importtullar på klimatförstörare som stål och cement föreslås intäkterna gå till att betala klimatarbete i utvecklingsländer. Svenska EU-politikern som håller i utredningen utesluter inte att tullarna även kan gälla import av exempelvis kläder i framtiden.

EU presenterade i somras sitt stora klimatpaket som är tänkt att ta unionen mot 55 procents utsläppsminskning till år 2030 och koldioxidneutralitet till 2050. Paketet har flera olika delar, till exempel en effektiviserad handel med utsläppsrätter och övergång till mer hållbara bränslen för sjöfart och flyg.

En annan del är världens första klimatskatt eller tull på import av varor som sätter hård press på klimatet, som till exempel aluminium, stål, cement och konstgödsel. En del företag som importerar varor till EU blir då tvungna att betala extra kostnader vid import. Tanken är att den som släpper ut också är den som ska betala för nedsmutsningen.

Importtullarna ska fungera som en ersättare för en global prissättning på utsläpp, vilket saknas i dag. Det säger den svenska EU-parlamentarikern Karin Karlsbro (L), som ansvarar för parlamentets arbete med att ta fram en plan för det nya systemet, när OmVärlden träffar henne i Bryssel.

På EU-språk kallas de nya klimatskatterna för Carbon Border Adjustment Mechanism, eller CBAM. 

–Det här förslaget har sänt signaler och det är viktigt. Det har till exempel lett till att Turkiet ratificerat Parisavtalet, säger Karin Karlsbro.

EU är en av Turkiets viktigaste exportmarknader. Under COP26 i Glasgow kallade Turkiets chefsförhandlare de nya klimattullarna för ”ett väldigt stort hot” och sa att landet tänker införa en nationell prissättning på utsläpp för att minska risken att klimattullen slår hårt mot dess export.

Om företag som exporterar smutsiga varor till EU redan betalat för utsläppen genom ett system i det egna landet så räknas det nämligen av vid import i EU. Det innebär att de nya EU-reglerna kan driva fram nya och outvecklade system för handel med utsläppsrätter och uppmuntra länder som är i startgroparna att sätta högre utsläppspriser, menar förespråkarna.

Ett annat land som riskerar att drabbas hårt av unionens nya klimattullar är Kina, som står för den största delen av EU:s importer. Kina är också världsledande inom tillverkning av råmaterial som stål och cement. Från Peking hävdar man att tullarna bryter mot principer för internationell handel. Det argumentet har också hörts från motståndare i andra läger. 

– CBAM måste vara i linje med världshandelsorganisationens regler, så att den inte diskriminerar, poängterar Karin Karlsbro.

”Extra pengar”

De pengar EU får in från klimattullarna föreslås gå in i en fond som ska finansiera klimatarbete i utvecklingsländer, såsom minskning av utsläpp och mildring av effekterna av klimatförändringarna. Karin Karlsbro säger att hon vill att det blir extra pengar, utöver de medel som EU sedan tidigare lovat i klimatfinansiering.

Även Malin Björk (V), EU-parlamentariker som sitter i miljö- och klimatutskottet, betonar att intäkterna från tullarna måste öronmärkas till klimatåtgärder.

–Det kommer ju att röra sig om intressanta summor, det är ingen liten detalj. För att få en global trovärdighet för det här instrumentet måste de minst utvecklade länderna få tillgång till stöd att ställa om genom den här mekanismen, säger hon till OmVärlden.

Dock dröjer det till 2026 innan tullarna ska införas och ännu längre innan pengar kan fördelas. Världens rika länder får redan kritik för att inte leverera tillräckligt med medel till fattiga länders klimatarbete.

Kan inkludera kläder

EU:s rapportör för förslaget, Karin Karlsbro, utesluter inte att det i framtiden kan bli aktuellt att utöka klimattullarna till att även gälla konsumtionsvaror, som kläder.

Många av de fabriker som tillverkar konsumtionsvaror i dag drivs av kolkraft och andra delar av tillverkningsprocessen kan också ha negativ påverkan på klimat och miljö.

Problemet är dock att det är svårt eller omöjligt att räkna ut hur mycket utsläpp en komplex konsumtionsvara som importeras står för.

–Det är rimligt att börja med varor som stål och cement, säger Karin Karslbro.

Malin Björk håller med.

–Det är en komplicerad mekanism och man kanske ska få den på plats innan man inkluderar andra sektorer, säger hon.

–Men de konsumtionsbaserade utsläppen är viktiga. Kan man komma åt dem på något sätt genom de här klimattullarna så kanske det finns en mening med att göra det.

EU-parlamentet väntas rösta om de olika förslagen i det stora klimatpaketet till våren eller sommaren. 

Mer läsning

Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect, Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan, Charlotta Norrby, generalsekreterare SMR och Lena Ingelstam, generalsekreterare Diakonia skriver tillsammans med ytterliggare åtta andra under debattartikeln där de kräver att civilsamhället får plats vid bordet när toppmötet för katastrofriskreducering hålls i maj.

"Människor som drabbas hårdast av katastrofer måste vara en del av lösningen”

Alltför få länder ger civilsamhället en plats vid bordet när åtgärder för att förebygga och minska katastrofer diskuteras. Därmed utelämnas viktig kunskap och det katastrofriskreducerande arbetet tappar relevans och kvalitet. När toppmötet för katastrofriskreducering hålls i maj måste Sverige kliva fram och kräva att fler stater inkluderar civilsamhället.