Generalsekreterarna Anna Ernestam, Helena Thybell och Louise Lindfors på SOS Barnbyar, Rädda Barnen och Afrikagrupperna är några av de biståndschefer vars löner förra året låg kvar på samma nivå som året innan.

Generalsekreterarna Anna Ernestam, Helena Thybell och Louise Lindfors på SOS Barnbyar, Rädda Barnen och Afrikagrupperna är några av de biståndschefer vars löner förra året låg kvar på samma nivå som året innan.

Flera biståndschefer avstår högre lön under pandemin

Biståndsorganisationernas chefslöner fortsätter att öka kraftigt, visar OmVärldens sammanställning. Samtidigt har tio chefer valt att inte höja sina löner under pandemin.

Publicerad:

Vid årets sammanställning av biståndsorganisationernas högsta chefers löner framgår det att lönerna ökat med 18,6 procent de senaste sex åren (2014-2020). Det är något mer än föregående period (2013-2019) då lönerna ökade med 18,1 procent.

De fortsatta löneökningarna till trots visar OmVärldens sammanställning att tio biståndschefer under 2020 inte redovisar högre löner än föregående år. I några fall beror det på att det inte gjorts några lönerevisioner förrän sent på året, varför 2019-års lön gällt under i stort sett hela 2020.

En av dem vars lön inte höjts under året är Rädda Barnens generalsekreterare, Helena Thybell. Sett över tid redovisar organisationen också en löneökning på chefsnivå på endast 5 procent sedan 2014.

När Helena Thybell tillträdde 2019 var hennes lön 95 000 kronor, vilket var långt mer än de 86 000 kronor som hennes tillförordnade företrädare hade, men lägre än den tidigare ordinarie företrädaren som fick 99 000 kronor när hon slutade 2018. När OmVärlden ber Helena Thybell om en kommentar avböjer hon.

Plan International Sveriges generalsekreterarlön stack å sin sida förra året ut med en löneökning för perioden 2013–2019 på 31 procent, men vid årets sammanställning (2014–2020) ligger ökningen bara på 12 procent. Det beror delvis på en rejäl löneökning mellan åren 2013 och 2014 (17 procent), men också på att den nuvarande generalsekreteraren Mariann Eriksson valt att inte höja sin lön under 2020.

– Jag vill inte ha högre lön. Jag tycker att jag har en hög och bra lön. Det behövs inte mer. Plan sticker inte ut i listan och vi ligger i mitten, och under pandemin har många slitit oerhört hårt. Vi har tvingats ställa om och implementera nya arbetssätt. Jag vill ge en eloge till mina medarbetare i Sverige och kollegor i världen som gjort ett outstandig arbete under den här perioden. De har kämpat som djur, säger Mariann Eriksson.

Plan International Sverige tvingades förra året dra ner på arbetsstyrkan med två personer, av totalt 100. Det är också en anledning till att Mariann Eriksson avböjt löneökning när organisationens styrelse frågade, säger hon.

Även på SOS Barnbyar har generalsekreterare Anna Ernestam tagit ett aktivt ställningstagande genom att avstå löneförhöjning.

– Jag hade en diskussion med vår ordförande och med tanke på det som händer i världen, med covid-19 och de mest utsatta finns det ingen anledning att höja min lön. Det viktiga är att fokusera på de som gör direkta insatser under denna kris, säger hon.

Bland de andra biståndschefer vars löner inte förändras alls eller först i slutet av förra året återfinns: Erik Lysén, internationell chef på ACT Svenska Kyrkan; Louise Lindfors, generalsekreterare på Afrikagrupperna; Anna Johansson, generalsekreterare på Amnesty International Sverige; Anna Stenvinkel, generalsekreterare på ForumCiv; Måns Nilsson, vd för Stockholm Environment Institute; Martin Ärnlöv, generalsekreterare på Svenska Röda Korset; och Martin Ängeby, generalsekreterare på Swedish International Liberal Center (Silc).

Kraftiga ökningar trots allt

Sett över tid sticker några organisationer och aktörer inom biståndsbranschen ändå ut med kraftiga löneökningar på chefsnivå. Det är bland andra Konsultbyrån FCG Sweden (tidigare SIPU International och Orgut Consulting) som uppvisar en mer än 50-procentig löneökning i jämförelse med chefslönen på Orgut Consulting 2014, men mest ökade lönen för Diakonias generalsekreterare som haft en löneökning med 63 procent på sex år. Generalsekreterare Lena Ingelstam kommenterade det i OmVärlden redan förra året.

– Jag känner att jag har fått ett stort ansvar och kommer att jobba stenhårt för Diakonia, och jag hoppas att det är det man ser, vad vi uträttar i första hand, sa hon.

Diakonias styrelseordförande Pether Nordin förklarade också att organisationens chefslön tidigare varit relativ låg i förhållande till andra biståndsorganisationer, varför senare års löneökningar gjort att Diakonias chefslön hamnat i nivå med andra.

Även Läkare utan gränsers generalsekreterarlön sticker ut med en ökning på 37 procent sedan 2014, och Afrikagruppernas generalsekreterare lön ökar med nästan 55 procent. Louise Lindfors, som blev Afrikagruppernas generalsekreterare 2017 säger till OmVärlden att löneökningen framför allt handlar om en förändring av ett system med solidaritetslön med likalönsprincip.

Likalönsprincip i fem steg

Vid publiceringen av 2014-års lönelista sa Afrikagruppernas dåvarande generalsekreterare, Gabi Björsson, att hon med en lön på 32 830 kronor i månaden bara låg några tusenlappar över kollegorna på organisationen. Afrikagruppernas solidaritetslön innebar då att alla anställda hade samma lön med ett tillägg för chefer.

– Afrikagrupperna tror på en jämlik resursfördelning. Det tycker jag ska avspeglas i hur vi lever. Dessutom tycker jag att jag har en helt okej lön som ger mig råd till det jag behöver, sa Gabi Björsson då.

Sedan dess har alla löner på Afrikagrupperna ökat, och likalönsprincipen förändrats så att det finns fem lönesteg beroende på antal år som anställd inom organisationen. Med förändringen fattade styrelsen också beslut om en höjning av lönen för generalsekreteraren, som i övrigt följer samma struktur som övriga anställda. Ingångslönen på Afrikagrupperna är idag 33 800 kronor och Louise Lindfors tjänar 50 860 kronor.

– Från början hade vi noll steg, sen ändrade vi till tre och nu fem. Systemet är fortfarande en utmaning. Vi är en sektor med en övervikt av kvinnliga anställda och där vi samtidigt jobbar med jämställdhet och alla människors lika värde. Om vi är en majoritet kvinnor kan vi inte systematiskt underbetala hela den gruppen, säger Louise Lindfors.

Hon tycker också det är en konstig signal att biståndschefernas löner på något vis ska spegla att cheferna jobbar för en god sak, men inte huruvida man har en lång utbildning och goda meriter.

– Det lirar inte med hur vi som utvecklingsorganisation vill jobba och sätta standard för våra partnerorganisationer, säger Louise Lindfors.

Trots att lönerna för Afrikagruppernas och Läkare utan gränsers högsta chefer ökat kraftigt över tid är deras generalsekreterare ändå bland de lägst betalda i årets lista. Louise Lindfors ökade enligt kollektivavtal i november förra året, men övervägande delen av året fick hon samma lön som 2019.

Postkodlotteriet vill inte vara med

Ett par aktörer som var med på 2014-årslista har avböjt att vara med i årets lista. De är Postkodlotteriet, som drivs av Novamedia Sverige, vars presschef Roger Magnergård säger att Novamedia ”inte är en välgörenhetsorganisation". Detta trots att de förra året delade ut 1 miljard kronor till 58 förmånstagare, varav flera är biståndsorganisationer vars chefer återfinns på OmVärldens lista.

Som jämförelse gav Sida 1,8 miljarder kronor i stöd till 16 biståndsorganisationer förra året. Biståndsorganisationen ForumCiv gav i sin tur 242 miljoner kronor i stöd till 140 organisationer 2019.

På den internationella organisationen IDEA, med huvudsäte i Stockholm, skedde en allmän översyn av chefslönerna 2019. Organisationens generalsekreterare Kevin Casas-Zamora tjänar 1 100 euro lägre än sin företrädare Yves Leterme. Eftersom IDEA:s chefslön var med 2013, men inte 2014, anges här 2013-års lön.

OmVärldens nuvarande chefredaktör har i jämförelse med 2014-års chefredaktör en något lägre lön (45 000 kr, i jämförelse med 46 584 kr). På grund av Sidas upphandlingsregler varierar chefredaktörens arbetsgivare för olika perioder, varför lönen inte är jämförbar.

Erik Halkjaer

Så mycket har lönerna ökat 2014-2020

(jämförelsen bygger, med undantag för IDEA, på OmVärldens lönelista från 2014, lönerna anges brutto, i kronor per månad om inget annat anges. Om inget anges är chefstiteln generalsekreterare.)

Organisation/position Chefslön 2014 Chefslön 2020 Ökning i %
IDEA
(lön i euro, omräknad till SEK, lön för 2014 saknas varför 2013 anges)
130 920
(netto)
134 773
(netto)
2,94
vd, Swedfund 135 245 164 000 21,26
Minister för internationellt utvecklingssamarbete, UD 121 000 139 000 14,88
Generaldirektör, Sida 115 500 125 400 8,57
Managing Director, FCG Sweden (tid. SIPU International och Orgut Consulting) 72420 110 000 51,89
Statssekreterare hos ministern för internationellt utv. samarbete, UD 91 800 105 100 14,49
vd, Stockholm Environment Institute 81 000 105 000 29,63
Överdirekt, Sida 96 700 104 300 7,86
Svenska Röda Korset 88 000 96 350 9,49
Rädda Barnen 90 300 95 000 5,20
SOS Barnbyar 77 000 90 000 16,88
Plan International Sverige 75 121 84 000 11,82
Internationell chef, ACT Svenska Kyrkan 65 500 79 500 21,37
Olof Palmes Internationella Center 69 597 76 284 9,61
Internationell chef, NIRAS (tid. InDevelop) 59 000 76 000 28,81
Diakonia 44 260 72 000 62,68
We Effect 57 850 71 200 23,08
Action Aid 58 500 70 000 19,66
Amnesty International Sverige 60 000 67 986 13,31
ForumCiv (tid. Forum Syd) 57 000 67 500 18,42
Läkare Utan Gränser 48 136 66 010 37,13
Swedish International Liberal Center (Silc) 46 000 54 000 17,39
Afrikagrupperna 32 830 50 860 54,92
Totalt 1775959 2104263 18,64
Managing Director NovaMedia Sverige (Postkodlotteriet) 154 000 N/A N/A

Källa: Organisationernas egen data

Mer läsning