På 1980-talet dumpades giftigt avfall från Sverige i öknen utanför staden Arica, i Chile – en stad som växer och där tusentals invånare blivit sjuka av avfallet.

På 1980-talet dumpades giftigt avfall från Sverige i öknen utanför staden Arica, i Chile – en stad som växer och där tusentals invånare blivit sjuka av avfallet.

FN-rapport kritiserar Boliden för att ha dumpat giftigt avfall i Chile

FN:s råd för mänskliga rättigheter riktar skarp kritik mot svenska Boliden för giftigt avfall som dumpades i Chile. Runt 12 000 människor har tagit skada, visar rådets granskning. Regeringen tillbakavisar krav på att agera.

Publicerad:

Fallet det rör sig om går tillbaka till mitten av 1980-talet. Metall- och gruvbolaget Boliden exporterade då närmare 20 000 ton giftigt avfall från smältverk i Sverige till den chilenska staden Arica.

Ett lokalt gruvföretag i Chile anlitades för att hantera avfallet, men gick i konkurs. Människor blev sjuka av gifterna i avfallet, bland annat arsenik och bly, och barnen som drabbades kom att kallas ”blybarn”. Frågan har varit uppe i rättsväsendet i både Sverige – i ett historiskt fall – och i Chile.

Inte preskriberat

Nu har frågan om avfallet i Arica också granskats av FN:s råd för mänskliga rättigheter, som skarpt kritiserar hanterandet. ”Det giftiga avfallet lämnades oövertänkt utomhus i många år”, skriver rapportörerna, som konstaterar att det än i dag ligger kvar inte långt från staden, som hela tiden växer.

Tusentals personer anses ha fått svåra skador av avfallet bland annat cancer, hosta och fertilitetsproblem, rapporterar Sveriges Radio Ekot. FN-rapporten tar också upp själva rättsfrågan och menar att rättsfallen inte är preskriberade.

FN hänvisar bland annat till utslag i Europadomstolen, som tar fasta på att konsekvenser av gifter ofta inte går att se förrän efter lång tid. ”Kronisk arsenikförgiftning får man efter lång exponering, det kan ta upp till 25 år för det att märkas”, skriver rapportörerna, som anser det nödvändigt att avfallet omgående förs tillbaka till Sverige, alternativt tas om hand i Chile. De som drabbats bör få hjälp.

Rodrigo Pino, som är talesperson för de chilenska familjerna som förlorade rättsprocessen mot Boliden i Sverige, säger till Sveriges Radio att han blev glad över beskedet från FN.

– Vi är väldigt rörda här idag, det är första gången som man officiellt slår fast att det här har rört sig om ett brott mot de mänskliga rättigheterna, säger han.

Faktafel och missuppfattningar

När Sveriges Radio kontaktar utrikesdepartementets presstjänst får de till svar att ”Regeringen har tillbakavisat krav på att Sverige ska vidta åtgärder som rör våtverksslammet. Det har gått lång tid sedan det inträffade och frågan har varit föremål för domstolsprövningar i både Sverige och Chile.”

I det regeringens svar till FN:s rapportörer står det att regeringen oroas över situationen i Arica. Även Boliden tillbakavisar kraven från rapportörerna och säger till Sveriges Radio att rapporten från FN:s råd för mänskliga rättigheter är full av faktafel och missuppfattningar, samtidigt som situationen i Arica redan är löst.

FN-rapportörerna har också riktat ett brev till Bolidens vd och koncernchef Mikael Staffas. Där tar de också upp frågan om hot som ska ha riktats av Boliden mot de svenska advokater som företräder de nästan 800 människor som stämt gruvbolaget i svensk domstol. Hoten handlar om personliga stämningar av de båda.

”Brevet innehåller element av skrämsel och hot som också kan ses som ett medvetet försök att skapa en kylande effekt och att tysta och skrämma andra advokater och människorättsförsvarare”, skriver rapportörerna.

När hoten blev kända i höstas svarade Boliden journalister på Sveriges Television att det hela ska handla om att advokaterna haft ekonomiska egenintressen i processen. Advokaterna tillbakavisar det.

Mer läsning