Finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterade den nya regeringens första budget den 8 november. Experter säger att det finns en osäkerhet kring biståndets framtida finansiering.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterade den nya regeringens första budget den 8 november. Experter säger att det finns en osäkerhet kring biståndets framtida finansiering.

Forskare om nya biståndsbudgeten: ”Ett sluttande plan”

Kärnstödet minskar men fokuset på klimatet kvarstår, uppger experter som tittat närmare på den nya biståndsbudgeten. Att finansieringen för biståndet ändras ökar också osäkerheten inför framtiden,

Sedan den nya regeringen presenterade sin budget har kritiken duggat tätt. Från forskare och miljörörelsen anklagas budgeten för att vara klimatfientlig och minska Sveriges chanser att nå målen i Parisavtalet.

Just därför blev forskaren Anders Olofsgård förvånad när han gick igenom delen om internationellt bistånd, säger han till OmVärlden.

– Om man jämför med hur regeringen har agerat i termer av klimatarbete i den interna svenska budgeten – en total katastrof i mina ögon – så verkar det ändå som att det i biståndsbudgeten är något som man fortfarande lägger fokus på, säger Anders Olofsgård, som är forskare i utvecklingsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

– Jag hade befarat att man skulle börja prata om att skära ner även på det.

Det passar dock väl in i den syn på det internationella klimatarbetet som ofta återkommer hos regeringspartierna och Sverigedemokraterna.

– Det kan vara så att det handlar om att man vill styra fokus i klimatdiskussionen bort från vad Sverige kan göra i Sverige, till vad resten av världen behöver göra och hur Sverige kan hjälpa resten av världen, säger Anders Olofsgård.

Använder biståndet som kompensation

Arne Bigsten, seniorprofessor i ekonomi vid Göteborgs universitet, håller med.

– Jag får en känsla att av att man vill använda biståndet för att kompensera för att man drar ner på takten i klimatarbetet här hemma, säger han till OmVärlden.

Att den nya regeringen skulle avskaffa enprocentsmålet och därmed minska biståndet var ingen överraskning, men värt att uppmärksamma, uppger Anders Olofsgård. Eftersom målet varit den norm som hållit uppe biståndsvolymerna under lång tid. 

– Nu är man på en ”slippery slope” och man vet inte alls vad som kommer att hända, säger han.

Arne Bigsten, som forskat på bistånd i många decennier, säger att Sverige visserligen fortfarande kommer att vara en av världens mest generösa givare mätt i biståndet som del av BNI, bruttonationalinkomst.

– Men bilden av oss i världen nu blir nog att vi är lite mindre öppna och lite mindre generösa, säger han.

Nya mål för biståndet

Biståndet ska skiftas åt två nya håll. Det mest kontroversiella är att pengar ska användas för att främja flykting- och migrantåtervändande från Sverige, en fråga som blanda annat Sverigedemokraterna drivit.

– Nu vet vi ju inte hur det ska se ut i praktiken. Men hur man ska kunna göra det på ett sätt som är förenligt med definitionen av bistånd enligt DAC:s principer, det har jag svårt att se, säger Anders Olofsgård. 

DAC, Development Assistance Committee, är OECD:s kommitté för bistånd vars syfte är att utveckla biståndet och säkerställa dess kvalitet.

I budgeten utvecklas inte särskilt mycket kring upplägget bistånd som den del av återvandring, utan det väntas komma i regeringens regleringsbrev till Sida, som väntas tidigast i slutet av december.

Arne Bigsten säger att han reagerar på att de signaler som finns i budgeten om att man ämnar använda biståndet för att driva svenska intressen, såsom exempelvis i migrationsfrågan. 

– Det är oroväckande. Bistånd har väl aldrig varit rent, men det svenska biståndet har varit osedvanligt inriktat på att hjälpa mottagarna, säger han.

– Jag tycker att man ska vara försiktig med att låta egenintressen påverka, säger han.

Minskat kärnstöd

En annan ny riktning i biståndet handlar om fokus på närområdet, och främst Ukraina.

Det har lyfts både oro och kritik kring att andra behövande i världen – och andra blodiga konflikters offer – glöms bort när fokus ligger på Ukraina. Men med tanke på vilken stor påverkan Rysslands krig har på världen och även på fattiga länder i form till exempel priser på spannmål så är det, enligt Anders Olofsgård, en rimlig prioritering som den nya regeringen gör.

– Dessutom handlar det om ett långsiktigare perspektiv också. Det handlar inte bara om Ukraina utan också om ett hot mot hela vår världsordning, den som utmanas av Ryssland och förlängningen också Kina, säger han.

Det är inte säkert att en annan regering med en annan politisk färg hade agerat annorlunda i frågan, uppger han. 

Den nya budgeten innebär också att Sveriges kärnstöd till multilaterala organisationer krymper – alltså de pengar som inte är styrda till specifika projekt eller ämnesområden – till fördel för projekt med särskild inriktning. Det är en global trend inom biståndet, men hittills har Sverige hållit emot lite, anser Anders Olofsgård.

– Nu uppfattar jag det här som en förändring, säger han.

Bistånd ska kanaliseras i större utsträckning genom civilsamhället. Där ska man välja samarbetspartners som ”effektivt genomför prioriterad verksamhet”, skriver regeringen i budgeten. Det multilaterala samarbetet ska framöver ske med de organisationer som ”arbetar med regeringens tematiska prioriteringar samt humanitärt bistånd, stöd till flyktingar och barns rättigheter”.

Det här hänger ihop med en idé om att inte biståndspengar ska försvinna till annat än vad de är ämnade för. Men är inte oproblematiskt, poängterar Anders Olofsgård.

– Kärnstödet är viktigt för att den här typen av institutioner ska kunna planera långsiktigt och ha kompetenta sekretariat.

Tror du att Sverigedemokraterna fått jämka en del i den här budgeten?

– Det har de absolut fått göra. De här hårda skrivningarna om migrationen är väl något man gett SD och så har man fått tillbaka att man kan prata som man gjort tidigare i termer av klimat, jämställdhet och sådana saker, säger Anders Olofsgård.

Mer läsning