Professor Henrik Ekengren Oscarsson vid Göteborgs universitet konstaterar i en ny bok att svenskarnas minskande biståndsvilja hänger ihop med en högersväng i väljaropinionen.

Professor Henrik Ekengren Oscarsson vid Göteborgs universitet konstaterar i en ny bok att svenskarnas minskande biståndsvilja hänger ihop med en högersväng i väljaropinionen.

Forskare spår att svenskarnas stöd för bistånd minskar

De senaste sex åren har svenskarnas biståndsvilja avtagit kraftigt, enligt flera opinionsundersökningar. OmVärlden har fått ta del av innehållet i en kommande bok där forskare vid Göteborgs universitet visar att utvecklingen hänger ihop med att väljarkåren lutar allt mer åt höger. 

Publicerad:

På bara några år har svenskarna blivit mindre positiva till bistånd. Det gäller även grupper som tidigare haft en starkare biståndsvilja, såsom religiöst troende. 

När forskare vid Göteborgs universitet analyserar opinionsdata kring biståndsviljan i Sverige ser de att en persons stöd till bistånd är tydligt förknippat med ideologisk identitet.

– Eftersom det blåser åt höger i opinionen faller också stödet för biståndet, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Slutsatsen framkommer i en ny bok där forskarna bland annat tittar på varför inställningen till bistånd varierar mellan olika befolkningsgrupper. Resultaten visar att den enskilt viktigaste faktorn – viktigare än kön, utbildningsnivå eller religiositet – är din ideologiska övertygelse. 

Något förenklat: är du höger är du mer skeptisk till bistånd än om du är vänster. Visserligen har det i viss mån alltid varit så, men det har ändå alltid funnits en bred politisk enighet kring Sveriges relativt generösa bistånd och det så kallade ”enprocentsmålet”. 

Opinionen följer politikerna

På senare år har biståndet emellertid blivit en politisk stridsfråga. Som OmVärlden rapporterat om vill både Moderaterna och Sverigedemokraterna skära ner biståndet med 30 respektive 50 procent. 

– Det som är nytt är att biståndet politiseras i högre grad. Nu finns flera partier som vill minska biståndet och menar att pengarna behövs här hemma. Den typen av tongångar har vi inte hört förut, och då är det naturligt att delar av opinionen följer med, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

I opinionsmätningar har svenskarna sedan 1950-talet fått säga vad de tycker om förslaget att minska biståndet till utvecklingsländerna. Inställningen i denna fråga brukar sammanfattas som folkets ”biståndsvilja”, och de senaste åren har de som är positiva till bistånd minskat snabbt, från 52 procent år 2015 till 39 procent i den senaste undersökningen 2020.

Tidigare nedgångar i biståndsviljan har sammanfallit med försämringar i konjunkturen. Under 1990-talets ekonomiska kris och den globala finanskrisen 2009 minskade svenskarnas vilja att ge bistånd till utvecklingsländer. 

De senaste årens minskande biståndsvilja är inte lika enkel att förklara med ekonomi. Före pandemin stod den svenska ekonomin stark, men ändå började biståndsviljan sjunka redan år 2016.

Henrik Ekengren Oscarsson lyfter fram en annan viktig händelse som sammanfaller med svängningen i biståndsopinionen runt årsskiftet 2015–2016: vändningen i synen på Sveriges migrationspolitik. 

– Hösten 2015 sker något av ett trendbrott. Utifrån andra indikatorer, som vad folk tycker om lag och ordning, familjens ställning, svenska värderingar och liknande, så vet vi att det då skedde en slags konservativ vändning i Sverige, säger han.

Vänsterväljare mer biståndspositiva

Medvind för konservativa värderingar innebär motvind för biståndet. Biståndsviljan är nämligen, skriver Henrik Ekengren Oscarsson i boken, ”dramatiskt högre” bland personer som identifierar sig som vänster, har gröna attityder och en generös inställning till flyktingmottagande, jämfört med högeridentifierade, icke-gröna och flyktingrestriktiva.

Tidigare har det även funnits ett tydligt samband mellan att ha en positiv syn på biståndet och vara utövare av en religion, men så ser det inte längre ut. 

– De som ber till Gud och går i kyrkan har tidigare haft en starkare biståndsvilja, men det sambandet är inte alls är lika tydligt längre, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Resultaten från de senaste årens SOM-undersökningar visar också att människors vilja att själva hjälpa har minskat något. Andelen svenskar som är medlemmar i någon humanitär hjälporganisation har minskat från 21 till 17 procent under åren 2016–2020. 

Samtidigt som den sammanlagda summan som svenskarna skänker till välgörande ändamål ökar för varje år är det en mindre andel människor som ger pengar regelbundet. Idag är det ungefär 40 procent som skänker pengar till välgörenhet minst en gång i kvartalet, jämfört med toppnoteringen på 46 procent.

– De allt färre som ger pengar regelbundet ger alltså allt större summor, konstaterar Henrik Ekengren Oscarsson.

Med tanke på det rådande opinionsläget tror Henrik Ekengren Oscarsson att biståndsviljan kommer att minska än mer framöver. 

– Eftersom biståndet nu politiseras mera i debatten, och högern är mer aktiv i opinionsbildningen mot biståndet, blir det nog svårt att i närtid upprätthålla en bred enighet i befolkningen om att behålla det svenska biståndets storlek.  

Mer läsning